Coola danskar, rädda svenskar

Så kul. Danskarna. De är ju för roliga. De gillar ju inte oss. Tycker att vi är mesiga. Töntar faktiskt. Så ordentliga. Massa regler yada yada yada.

Och de har ju rätt. Vi är sådana. Ordning och reda. Cykelhjälm, rökförbud bla bla. "Överförmyndarsamhälle" brukar Jäl muttra. Jag brukar jama med. Mmmm. De är mycket mer hårdrock där nere. Vi = übermesar.

Därför blev jag så glad när jag kollade aftonbladet.se idag.

Danskarna har lagstadgat om SOLSKYDDSKRÄM! Numera obligatoriskt för byggarbetare. Minst solskyddsfaktor 13. På läpparna. En byggarbetare kommenterade det hela med att det är större chans att de skrattar ihjäl sig en insjuknar i läppcancer.

Åh så underbart!

Nutidsorientering - rätta raden

1. Emma Johansson
2. Popcorn
3. d
4. Fredrika
5. Arkansas
6. Ben Stiller
7. Sommargästerna vill inte ha muddringslera vid sina tomter.

Konferens

På konferens.

Folk blir fulla.

Jag, inte så jättemycket (nya livet ni vet).

Töntsäljare från landet frågar om det verkligen är så att jag har en pojkvän.
(Tönstäljare från landet dräggfull.)

Ja det har jag. (!!)

Töntsäljare från landet ignorerar denna värdefulla information.
Töntsäljare från landet stöter. Eller jag tror att det är det han gör i alla fall.

Det hela är mycket obehagligt.

Jag slingrar mig. Sorry, måste hitta en kompis. Hej hej! Ha det så bra...

Jag önskar att jag hade sagt: Du gör bort dig. Du är gammal. Du är ful. Du luktar ägg. Du är inte min typ. DO NOT EVER TRY TO TOUCH! Gå och lägg dig. Tönt.

Hej

Det är jag igen. Jag är tillbaka nu. Men det är så stressigt. Har knappt tid att prata – jag är helt chokad på jobbet. Det är korr hit och dit, målgrupper fram och tillbaka, filer med kunder, analys, beslut, ångra, ändra, nej det var bra från början hej och hå!

Fick mail från Ninde häromdagen. För mitt out of office gick till henne. Med mitt namn och så. Inte för att det gör något om ni vet var jag jobbar. Det är mest för att kollegor eller gubbchefer som av helt osannolik händelse skulle ramla in på bloggen inte ska fatta att det är jag. Inte på en gång i alla fall. Men Ninde, tack GULLE för heads up!

Jag är sönderstressad. Jag är med i alldeles för många projekt. Kan inte säga nej. Major problem för mig. Tack gode gud för helg. Andas iiiiin andas uuuuut.

Fjonk ringer och stör. Wot’s your prob? Jag har inte tid att prata i telefon. Fräs.

Stavar gud sitt namn med stor bokstav förresten? Gud eller gud? Heter gud Gud eller är det en titel? Typ som att Fredrik är statsminister men han heter inte Statsministern även om vi kallar honom det.

I alla fall: Snälla Gud kan du ta bort ett projekt. Eller helst två. Om man får önska. Så jag får mer tid till bloggen.

Den brainiga tjejen med de braiga uppdragen

Totalt sinnesförvirrad dag:

Åker hemifrån med alla våra hemnycklar. När Jäl ska gå kan han inte låsa. Ringer mig säkert tusen gånger. Jag sitter i ett annat rum med en korr som har deadline. Och mobilen kvar på min plats. Jag har även med mig båda Jäls cykelnycklar. Han kan alltså varken låsa eller cykla.

På gymet upptäckter jag att jag har med mig bilnyckeln. Den ligger i min hoodie. Och jag har slarvat bort mitt hänglås. Får smyga in med min cykelkorg på armen. Som en tant! Är väldigt stolt över att jag håller så bra ordning på mina saker. Och Jäls saker. Han är också mycket stolt.

Konferens imorgon. Jag är utsedd reiseleiter, ska pricka av alla på centralen. Valla in fåren typ. Se till att de kommer i tid. Åka ändå om de inte gör det. Jag har fått extremt tydliga instruktioner. Undra om jag har fått det här brainiga uppdraget för att jag är yngst? Och blond. Och kvinna. Fast jag ser det hellre som att jag gör K-woman en tjänst. Hon håller i konferensen och ska vara reiseleiter från Arlanda. Jag har fått en lista med alla som ska prickas av. Glömmer den på jobbet, får åka tillbaka och hämta. I svettiga träningskläder och klackisar. Typiskt!

Har anmält att jag är laktosintolerant. Fast det är jag inte. Det brukar bara vara sådana fettiga gräddsåser och det har jag inte lust med. Totally fåfäng men vadårå. De fem extra cenitmeterna sitter där de sitter.

Klockan

Halv ett är tolv och trettio. 12.30.
Inte 11.30. Det är halv tolv.

Då är det någon annan som tvättar.

Som svärmor brukar säga: Dagen efter kvällen före

Flämt! Har lyckats ta mig från sängen till soffan. Pulsen gick upp i max av ansträngningen. Ligger nu och pustar ut framför tvn. Kramar desperat datorn. Som att den är en stöttepelare. Något att hålla i när det blåser. Eller snurrar.

Ska skriva ett snabbt litet inlägg tänker jag. Om två minuter börjar min tvättid. Och jag har lovat Jäl att både tvätta och städa innan han kommer hem från Dalarna. Känns inte så troligt nu. Kommer svimma om jag går ner för trappan till tvättstugan. Måste vila lite.

Åh! Cola. Shit vad grym jag är som köper Cola dagen innan. Dagen efter kvällen före som Jälmamman brukar skämta.

Innan Jäl åkte så sa han "Ja, och så har jag gjort i ordning mat åt dig. Bara att värma på, står i kylen. Här! Ser du? Såsen är i den här lilla burken. Så du klarar dig nu va? Du har 700 kronor på kontot, gör i n t e av med allt okej? Och så har du tvättid klockan halv ett på söndag. Glöm inte det. Och så måste du köpa nytt diskmedel till diskmaskinen. Ta INTE Yes. Åh he-rre-guuuud jag är som en pappa till dig!"

"Oh, big daddy. Hur mycket pengar sa du?"

Mmm, pengar! När Jäl hade åkt rusade jag ner till Fridhemsplan och köpte ett nytt läppstift på Make up store. Skitsnyggt. En kall rosa ton. Mycket tjusigt. Blev så inspirerad att jag till och med kammade håret till kräftskivan. Kanske börjar jag att bli vuxen...

Nä, nu måste jag tvätta.

Sa ju det: vuxen.

Party?

Det är inte så creddigt att sitta på kräftskiva (läs parmiddag) och känna sig som Bridget fast ens fästis bara befinner sig ett samtal bort. Men jag gör det ändå. Högljutt representerar jag alla singlar. Vet e x a k t hur det funkar på Stureplan och hur nätdejting går till (alltså alla gör det!). Jag talar om för paren att de är så totalt konventionella. Det är ute: vad är det som säger att tvåsamheten är så eftersträvansvärt? De framtida barn vi planerar kanske mår bättre av att mamma och pappa är lyckliga framför att de leker familj men hatar varandra i smyg. Kanske är bättre att skaffa barn med en kompis, sannolikheten att vänskapen består är mycket större bla bla. Glömmer totalt bort att jag själv representerar den här tvåsamheten som jag sitter och hånar.

Det är ändå jag som börjar gäspa först. Undrar om det inte är någon som vill dela en bulle? Dags nu. En dag i morgon också, höhö (fast egentligen skämtar jag inte). Mike och Äpplet kan tänka sig att åka. I taxin tjatar jag på om par. Jag har verkligen hakat upp mig. Jag känner det själv men kan inte vara tyst. Omöjligt. Förordar Bridget. Det hör fanimej till allmänbildningen att läsa den pladdrar jag på. Killar också. Alla som inte har läst Bridget är
i d i o t e r kommer jag fram till. Äpplet hummar lite inställsamt. Mike suckar. Jag drar ett skämt för att lätta upp stämningen. Herregud vad rolig jag är. Börjar fnittra okontrollerat. De fattar inte. Varför fattar de inte? På Hantverkargatan ramlar jag ur taxin, fortfarande fnissandes åt mitt skämt. Ringer Jäl, som har stängt av mobilen. Jävla Jäl! Jag ville ju berätta om mitt roliga skoj. Vad var det nu igen? Nåt om par...

Måste sova nu. Så himla trött och man ärt ju integetn unfgdom. Klarar inte spriten så bra löngre. Go natt.

Smålänningen

Wacko bor i småland. So what, man kan leva ett värdigt liv i småland. Jag har hört att det är funkis. Kan ha felkällor men jag utgår från att man kan bo där.

Men om man är uppvuxen på ett ställe, och har det ställets jättetydliga dialekt, så kan man ju inte flytta till småland och helt plötsligt ha ett mobilsvar som låter som: "Jag tyar icke mer Karl-Oskar". Ja, han säger ju inte det. Han säger det vanliga "Hej du har kommit till nördens mobilsvar, jag kan inte svara nu yada yada yada". Men det låter som att han leker Kristina i Utvandrarna. Det är inte okej. Det är ovärdigt.

Pippi?

Mail från Jäl:
"Du måste skriva ett inlägg om att Pippi på droger var helt värdelös i längdhoppet!!"

Det räcker så. Nog sagt.

Svensk damtidning

Jebus. Visste ni att Svensk damtidning har en webbtidning? Den handlar helt uteslutande om kungliga kändisar. På ”innelistan” ligger Vickan på första plats. Hon är hetast just nu. Följt av kungen och Carl Philip. Zzzzz.

Utelistan är däremot hysteriskt rolig. På första plats är det någon kunglighet som petar sig i näsan. Hahaha. Såklart inte alls värdigt för en kung. Sådant kan arbetarna ha för sig själva. Andraplatsen går till Mary i Danmark som kritiseras för att hon köper blöjor till sitt barn… Oh my lord. Väck mig någon.

Ni måste gå in och kolla på sidan som gör att pensionärerna vill ta datakörkort. Det är guld.
Kolla här.

Nutidsorientering

Börjar bli pinsamt att jag tio av tio gånger väljer att kolla på Vänneravsnitt som jag sett hundra gånger framför nyheterna. Har inte så bra koll längre. Insåg det imorse när de hade morgonsoffapanel på Svt och jag inte riktigt visste vad de pratade om (storföretagen kör hatkampanj mot Anders Borg). Jäl fick förklara. Var något om att storföretagen har nolltaxerat i Sverige tidigare men nu ska de betala skatt. Jag tycker att det låter rimligt. Jag måste själv betala skatt och tycker nog att man som företag kan göra detsamma. Småföretagarna är sura på Maudan, men där uppfattade jag inte alls varför.

Kommer att tänka på DNs nutidsorientering. När jag gick i skolan fick vi göra sådana nutidstester varje vecka. Se om man hade hängt med. Och så var det ett stort test i oktober. Ett litet papper på att man har noll koll. Lite som högskoleprovet.

Eftersom jag är så extremt teknikavert så fattar jag inte hur man länkar till övningstesterna. Så ni får frågorna här istället. Om ni tycker att det är svårt så kan jag meddela att jag endast fick 3 poäng. Ska bli superengagerad nu. Läsa tidningen varje dag. Svaren kommer senare. Lycka till nu…

1.Hon tog den första svenska medaljen i Peking-OS. Men vad var det nu hon hette?
SUSANNE LJUNGSKOG
EMELIE NORLÉN
EMMA JOHANSSON
LINDA SVENSSON

2.Fler och fler biografer i Storbritannien förbjuder en viss sak. Vad?
MOBILTELEFONER
POPCORN
GODISPÅSAR
YTTERKLÄDER

3.En stor amerikansk studie visar att brist på en viss vitamin ökar risken för död i förtid. Vilken vitamin rör det sig om?
A
B
C
D

4.Europas största buddhisttempel planeras sedan länge i en svensk ort. Vilken?
DOROTEA
FREDRIKA
VILHELMINA
ULRIKA

5.Ordföranden för demokraterna i en amerikansk delstat, Bill Gwatney, sköts ihjäl av en attentatsman på onsdagen. Vilken delstat?
ALABAMA
ARIZONA
ALASKA
ARKANSAS

6.Den amerikanska komedin "Tropic Thunder" har hamnat i blåsväder. Den anses förnedra förståndshandikappade. Vem har regisserat och skrivit manus till filmen?
JIM CARREY
MEL GIBSON
BEN STILLER
CHEECH & CHONG

7.Bofasta och fritidsboende på Ljusterö har hamnat på kollisionskurs. Varför?
SOMMARGÄSTERNA KÖR VATTENSKOTRAR I FARLEDEN.
DE BOFASTA VILL FÖRBJUDA KOLGRILLNING.
SOMMARGÄSTERNA VILL INTE HA MUDDRINGSLERA VID SINA TOMTER.
DE BOFASTAS HÄSTAR LUKTAR OCH ORSAKAR ALLERGI.

Duktig flicka

Hjälp. Idag skojade jag med en tjej på jobbet om att när jag var hos gyn (förlåååt - ska aldrig mer nämna gyn) så fick jag stresspanik och började blöda näsblod och det slog lock för öronen och började pipa.

Det är tydligen inte alls bra. Kan vara något slags tecken på utbrändhet med pip i öronen. Blev inte det roliga skämtet jag hade tänkt mig. Istället gick jag omkring hela eftermiddagen och oroade mig. Tänk om jag går in i väggen?

Ryktet om min "utbrändhet" spred sig. Hade en hel drös kvinnor hos mig som berättade om deras utbrändheter och väggerfarenheter. Kan alla symptomen nu. Mitt värsta symptom är att jag inte e r k ä n n e r att jag är stressad. Att jag förnekar och inte lyssnar på min kropp. Jag är verkligen i farozonen kom de överens om.

Skönt att kunna skylla minnesstörningar, oförmåga att tänka klart och überkänslighet mot lukter på väggen nu tänker jag.

Segergesten!

Hehe, såg ni Jörgen Perssons segergest idag? Alltså det var ju grymt att han vann. Kvartsfinal here we come. All heder åt Jörgen. Men segergesten. Fick mig att tänka på Kafkas Förvandlingen. Skalbagge på rygg. Sprattel sprattel.

Gräsänkan

I helgen ska Jäl åka till Dalarna och ha samkväm med grabbarna. Tycker att det är en aning orättvist. Så jag smider planer järnet nu. Jag tänker minsann inte bara vara förtryckt flickvän som stannar hemma och slavar. Jag ska Pa-ha-ha-rtey like it's 1999!

Grimas

Oh, oh, just det! Vi har lyssnat på ljudbok. Och tittat på kulturprogram på Svt. På båda ställena uttalade de grimas, gri-ma-s, inte grimasch. Jag har aldrig förr hört att man säger grimas. Låter weird. Är det en kulturgrej? Ny trend?

Jäl googlade det. Man kan tydligen säga båda två. Ungefär som Oregano (Åh!-rrä!-gaaano eller Åh!-reeeee-gan-åh!)

Konstigt va?

Gästbloggar-Jäl

Tänk att man skulle vara röd, hela livet har jag trott att jag var blå men jag inser att det är med politik som det är med fotboll för Gaisare. De säger alltid att alla föds Gaisare, lite så är det med politik, alla föds och är socialister. Men varför röstar jag blått?

Jag vet fan inte eller jo det gör jag nog, självbestämmande det är nog just det som spökar med de Röda, för mycket lagar och pekpinnar. Mitt drömjobb är nog politiker, tänk att bara få sätta sig in i sakliga eller banala sakfrågor hela dagarna och dessutom få pröjs så man kan leva gott.

Men vilket parti skulle det vara för?
M? Nope har testat en mycket kort tid där. Under min studietid skulle jag och en vän gå med i muf, äntligen skulle man engagera sig. En helg med ett gäng nyliberala idealistsvin senare var allt slut.
S? Ja kanske, nackdelen är bara att inte ens de tror på sig själva längre, skulle nog känna mig som en riktig hycklare om jag skulle gå med sossarna.
Fp? Varför finns de? Och varför försöker de vara så där smygfientliga mot invandrare? Tror det att ingen märker??
Kd? Kommer inte på tal, vet inte vilka det är som röstar på Kd, men jag antar att det är gamla gubbjävlar och kärringar från Bohuslän som inte har haft sex sedan 60-talet och som tycker det är fel att man får köpa lättöl på ICA. Dessutom röstar de säkert bara på Kd för att Affe verkade så trevlig.
V, Mp? Tar båda samtidigt: det går inte det måste ju alla förstå, det går ju bara inte.

Ja ni ser ju, finns bara en lösning, starta eget. Jag tror jag har allt som krävs: jag har stort rättvisepatos och är en agitator av rang. Enda nackdelen är nog att jag tycker illa människor och är en filantrop på samma gång. Det finns utan tvekan alldeles för många idioter. Jag har alltid rätt och orkar fan inte ens lyssna på någon annan om de inte håller med. Men det kanske är typiska politikeregenskaper?

Så det får bli att starta eget parti, det finns en lucka på fönsterflanken (egentligen tycker jag bara att det borde finnas två partier men man kan väl ändra sig) ett Folkparti för socialister!! Jag vet inte vad vi skall heta med det skall gå under parollen:
Självbestämmande men inte för idealister, individualister och andra idioter!
Jäl

Skulle ni rösta på Politiker-Jäl i nästa val? Kan även tänka mig att han skulle behöva en vice statsminister och liknanade. Någon som inte har knarkat, använt svart arbetskraft, byggt altan utan bygglov, undvikt att betala tv-licens som är intresserad?

Nya gamla Ullevi

Jag får fortfarande inte välja kanal på teven så jag kan lika gärna sitta här och skriva av mig. Det är fotboll. Landskamp mot Frankrike. Om jag ska vara ärlig så blev jag lite bränd av landslaget i somras. Har inte riktigt kommit över det. Är lite tjurig på han tönten i träningsoverall. Tycker att han gör en del felval. Så jag vill inte vara med. Jag sitter här vid datorn istället.

De spelar på Nya Ullevi. Det är fantastiskt roligt att den kallas Nya Ullevi. Så dålig fantasi. Hur gick det till på det kommunalmötet när de skulle bestämma namn? De bara: Men gubbar, Ullevi har ju funkat jättebra som namn på den arena vi har nu. Så vad säger ni? Ska vi köra på Nya Ullevi?

Folkets jubel.

Nu har de rivit Gamla Ullevi och bygger en ny arena där. Kommer den heta Nya Gamla Ullevi? Eller blir Nya Ullevi automatiskt Gamla Ullevi och den nya arenan Nya Ullevi? Bergis blir det så. Typisk Göteborgshumor.

Åh, snart är det härliga dancingprogrammet So you think you can mjau. Då byter jag kanal om jag så ska slå ner Jäl med fjärrisen! Ka-tjong rakt i pallet!

Norrland

Jag hade inte tänkt att blogga ikväll. Men Jäl driver mig till det. Han vägrar byta kanal på teven. Tittar på en dokumentär på Svt om några gubbar i norrland som tror att de kan "känna" var björnarna är med hjälp av att hålla i två pinnar. Om de frågar pinnarna "Är det björn här?" så svarar pinnarna. Är det björn i närheten så går pinnarna ihop. Finns det ingen björn i närheten så rör sig inte pinnarna. Lite anden i glaset fast för arbetslösa eller pensionerade gubb-norrlänningar. Det kanske är sådan där arbetsmarknadsåtgärd? Gubbarna kanske är pinn-praktikanter.

Blir helt vansinnig av det här humbug-programmet. Sitter och vrider mig och vill bara ta första bästa flyg upp dit och slå till dem! Stackars fruarna som måste stå ut med den här skiten. Den ena gubben tvingar sin fru att lägga fram fiskar som han har fångat på köksbordet och så ska han känna vad det är för fisk. Han får fel hela tiden. Han kan inte f ö r s t å varför det inte blir rätt! Han frågade ju om laxöringen och pinnarna svarade ju inte?? Eh... get a life? Stackars alla norrländska kvinnor som blev kvar där uppe. Verkar ju bo en hel del tjejer från norrland här i stan. Man börjar ju förstå varför nu...

Tack gode gud att det är So you think you can mjau ikväll. Kommersiell tv, mmm I like.

Jag är inte den som spottar i glaset

Le A håller på och slänger ur sig utmaningar till höger och vänster. Det är väl de där Arn-riddar-drömmarna som sitter i. Men jag är lättmanipulerad. Kan absolut inte säga nej till en utmaning. Såg utmaningen på Studio Belinda-bloggen idag också. Hon hade jätteroliga inlägg om att 70-talistmännen absolut inte kan stå sig mot de hunkiga 80-talistkillarna. Skrattade gott och skickade länkar till Trettiofemårsmaffian på jobbet. De gick igång stenhårt och mailbombade mig hela eftermiddagen sen. Väldigt underhållande.

Men utmaning alltså. Här är svaren:

Vilken bok läste du senast?
Anna Janssons Pojke försvunnen tror jag.

Vilken bok läser du nu?
Mot fyren av Virginia Woolf på pocket och så lyssnar jag på Himmelsöga av Arne Dahl på ljudbok.

Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
Kvinnliga hoppas jag.

När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker “nu har jag kommit en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra! hälften!” osv?
Näe, snarare tvärtom. Är det en bra bok är man ju helt "Oh neeeej, den är snart slut!"

Hur väljer du vilka böcker du vill läsa?
Jag väljer vin baserat på etiketten och böcker på omslaget. Kan i och för sig bli inspirerad av att höra intervjuer på radio eller om någon kompis rekommenderar. Men om kompis rekommenderar och man tycker att den suger så kan det ju bli lite jobbigt. Man vill ju inte behöva vara den som talar om för folk att de har dålig smak.

När blir en bok för lång?
En bok är för lång om den är dålig/tråkig/seg/bajs. Varför blir vissa böcker utgivna? Nepotism i förlagsbranschen?

Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?
Såklart inte. Mycket jobbigare att läsa på engelska. Läste Harry Potter-böckerna på engelska. Det var ganska svårt. Man kan inte så många trolleriord faktiskt.

Vilken bok blev du senast berörd/inspirerad av?
Tusen strålande solar. Shit vad grym den var.

Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? Isåfall, när ger du upp?
Lätt att jag överger en tråkig bok. Till exempel Orlando av Virgina. Fattade överhuvud taget ingenting. Den där fjärde Arn-boken, kommer inte ihåg vad den heter. Råkade få bananmos på den också när den låg i väskan tillsammans med en lite för gammal banan så den var inte så fräsch att läsa ut heller.

Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?
Chick lit och deckare är klart överrepresenterade. Om Jäl inte hade bott här så hade jag absolut inte haft sådana där konstiga faktaromaner där man förväntas lära sig någonting. Blä.

Rekommendera 5 författare:
Peter Mayle
Astrid Lindgren
Arne Dahl
George Orwell
Karin Alvtegen
Och så får ni Belinda Ohlsson som en glad liten bonus!

FÄÄÄÄRDIG!

Skickar utmaning vidare till Felicitas. Go girlfriend!

Vad glor du på gubbjävel?

Har varit och tränat. Sista gången på det passet, I tell you. Det var ett sånt MTV-video-pass. Och han instruktören, han är fan inte klok. Förra gången så glodde han heeela tiden på mig.

Och skrattade!

Först tänkte jag att jag kanske var söt. Men så såg jag mig själv i spegeln (rödflammig, alkosvullen padda) och insåg att det inte var så. Visst, jag är inte så bra. Men i alla fall. Lite taskigt är det ju. Men jag är stolt, jag kan väl ta att någon skrattar åt mig. Jag förstår ju att det måste se kul ut. Så jag tänkte att "Jag ska minsann visa honom. Jag går dit igen."

Idag pekade han också! Skrattade och pekade. Det värsta är att han är ganska söt den där norrmannen. Jag blir helt generad. Får hitta nytt MTV-pass. Dit går jag inte igen!

På vägen hem var det en kille som sprang om mig på min cykel. Jag skämtar inte. Och det var inte någon sportig kille utan en sån där svartklädd, spinkig kille i urtvättade stuprörsjeans och trasiga kängor. Han sprang om mig när jag cyklade. Helt sjukt.

Jag har ett kön, vad är det med det då?

Jag har varit på gynundersökning, okej? Det var då jag fick stresspanik och började blöda näslbod och grina och det slog lock för öronen och började pipa. Men i alla fall. Jag var hos gyn. Jag vet att alla män sätter kaffet i halsen när de måste läsa om något så tabu som det kvinnliga könsorganet. Blir lite irriterad över det. Måste säga ifrån. Kan inte vara tystad längre. Kvinnor har ett kön och det är inget konstigt med det. Killar pratar om sina snoppar hela tiden. Det är så himla gulligt. Men tjejer är könlösa. Jäl sa så igår: Kan du skriva att du var på gynundersökning?

”Varför inte?”

”Nej inte vet jag” svarar han, ”om du tycker det är okej så.”

Det är ju han som inte tycker att det är okej. Det var ju det han menade. Jag tycker att det är supernaturligt. Även om jag får sjuklig noja och ångest varje gång jag måste dit. Det är en annan sak. Men jag blir så trött på hela grejen. Alltid ska man behöva vara på hugget. Aldrig semester liksom. Alltid ska man behöva vara Feminsistemster. Vi måste reclaima det kvinnliga könet. Som bögarna gjorde med bög. Ingen tycker att bög är ett skällsord längre. Så måste vi också göra.

Diskuterar med ett par kompisar på lunchen. Vi blir inte äcklade. Äter gott ändå. Vi har den eviga diskussionen om vad det ska kallas. Mutta, tycker jag. Men de andra menar att det låter ofräscht. ”Snippa då?”. Näe, det låter så vingklippt. ”Slida?” Nej, absolut inte. En slida är ju något man stoppar kniven i. Det är det man har den till och då skulle alltså slida betyda att det är där man stoppen penisen. Värsta mansperspektivet. Går vi inte med på.

Vi enas om fitta.

Fitta, fitta, fitta, fitta!

Missbrukare? Jorå, periodare åtminstone

A skriver i en kommentar om mitt inlägg om det nyvunna bloggintresset:
"Widget?
Bloggat i två år snart och har ingen aning om vad en Widget är...:-)"

Då slår det mig. Det är liksom inget skämt.

Jag har en missbrukarpersonlighet.

Ni vet, går in för nåt stenhårt. Blir helt obsessed. En skitjobbig materiallirare som inget kan men som ändå ska vara med och prata och visa. Skaffar allt. Typ som Joey i Vänner när han låtsas ha en Ferrarri. Sån är jag. Jag har skojat om det hur länge som helst. Men det är inget skoj. Det är på riktigt. Som när vi hade stegmätartävling på jobbet. Jag hann knappt jobba för att jag var tvungen att räkna steg. Kolla att ingen annan fuskade. Snacka skit med de andra att det inte var rimligt att Gunnar hade fått så där många steg (fler än mig alltså). Gå fram och tillbaka till kaffemaskinen för att få fler steg. Hetsa och håna alla som låg efter mig (det tar faktiskt mer tid än man tror att gå runt och håna folk). Om jag väntade på hissen så hoppade jag tills hissen kom. Det är sant! På jobbet!

När vi spelade curling med jobbet, då skulle jag börja på curling. Kollade upp klubbar och så. Jag såg liksom en inre bild när jag vann OS. Sveriges nya gullegris. Kunde knappt prata om nåt annat än curling. Satt uppe hela nätterna och kollade på curling på OS sen. Fullkomligt frossade i curling. Äckligt.

Jag blir så där engagerad. På gränsen till vad som är normalt. Det är inte med flit. Jag försöker vara cool. Spela lite ball, som att jag inte bryr mig. Men det går inte. Jag är säkert en sån som ni hatar på jobbet. En sån som skickar gruppmail med smileys. Som man inte vill hamna i samma lag på kick offen med. Som man bara vill ge på käften. Det där med stegmätartävlingen till exempel. Ingen annan brydde sig ju. Förutom jag som stolt spatserade runt på våningsplanet och var totalt överglad för mina steg. "Tagga ner, tönt, tagga ner" tänkte alla andra när jag gick förbi (och raderade ilsket mitt gruppmail med en bild på någon liten kattunge som hade somnat på tangentbordet).

Nya livet - uppföljning

Åh, tjena Nya livet står du här och skräpar? Hade tänkt att vi skulle köra igång idag men du verkar ha annat för dig? Ja, jo det är mycket nu så här års, jag vet. Tell me about it liksom, höhö.

Meeen, du vet jag har haft en r ä t t motig dag idag. Näsblod, grinat lite, lock för öronen och pip i öronen. Yrsel. Samtidigt, mitt under jättejobbig gynundersökning. Var värsta ofräscha paddan. Snyft. Är i ganska stort behov av godis. Så det är liksom okej om du är busy...

Imorgon?

Deal!

I'm a blogger yes I am

Sedan jag började blogga har en helt ny värld öppnats. Jag visste inte innan. Jag var helt såhär: Gud, blogga, det är väl bara femtonåriga tjejer som gör det? Tar kort på sina fula H&M-kläder och små råttor, förlåt jag menar chihuahuor.

Jag var så naiv. Nu vet jag bättre. Jag vet att det inte är så. Det finns jättemånga bloggare som inte är efterblivna. Som skriver roligt och bra och har gått ut gymnasiet.

Jag har även utökat mitt vokabulär. Lärt mig ord som "widget" och "bloggosfären". Jag visste inte om bloggosfären innan! Jag visste om atmosfären. Och hade hört talas om stratosfären och... thermosfären(?). Den sista är jag lite osäker på. Jag kan ha hittat på den. Jag gör så ibland. Hittar på en grej och så tror jag att jag fick lära mig det i skolan och så blir jag skitsur på Jäl om han säger att det inte finns. Då säger jag alltid att jag läste det i DN. Då blir han tyst.

Nu förtiden känner jag mig lite säkrare i bloggosfären. Jag kan lingot. Vet vart man ska hänga. Vet ställena som man ska synas på. Det känns typ som att jag hänger med lite bättre än mina bloggoskuldsvänner. Att de inte riktigt hajjar grejen. Jag är lite modernare och har lite bättre koll. De är som min mamma som fortfarande inte vet hur man spelar in på videon. Och vi andra bara: Eh, släpp videon, var är dvdn grandma?

Late adapters som man säger inom mitt gebit...

Jag: värsta litt-creddig

Jäl tycker att jag litteraturbloggar alldeles för lite för att kalla min blogg för Recensenten.

Men jag har varit runt och kollat in alla dessa Litteratur- och kulturbloggar och de är ganska pretto. Skriver skitmycket och på ett himla fint sätt. Jag orkar inte. Jag är inte alls är som de. Vi har inte så mycket gemensamt. Det är bara det.

Så visst, min blogg är inte så mycket litteraturblogg som jag hade tänkt. Men det blir ju sällan så. Som man har tänkt. Exempel på det är mögelost och champagne. Och det blev ju bra ändå. Vi är tacksamma för det nu. Även om man i början kanske tänkte att det var lite ofräscht med ost som möglat. Men nu mölar vi med glädje i oss. Så kanske det blir med bloggen. Den kanske upplevs som o-creddig och o-pretto nu. Men det kanske är det nya svart. You wait and see.

Jag skrev i och för sig om det fantastiska alstret Blandade sagor häromdagen. Det borde räknas. Man kan nästan säga att jag är en icke utgiven författare. Kanske borde skicka in Blandade sagor till lämpligt förlag och gå från icke utgiven till refuserad. Värsta litt-cred på det.

Förtydligande

Jag vill bara förtydliga. Länken i förra inlägget betyder inte att jag och Jäl har gjort slut. Vi vill meddela att vi fortfarande är kära och the wedding is still on. Ingen orsak att oroa sig. Jag känner mig ensam i mina åsikter ibland bara. Oavsett om de är om Kungen, Jihde eller sommarhus.

Jäl vill även att jag ska skriva att Sofia Källgren har tagit över stafettpinnen som Sveriges mest pretantiösa sångerska efter Charlotte Perelli. Att hon hade ett helt fruktansvärt überpretto framträdande i Nyhetsmorgon i morse. Med blåsmaskin och hela baletten. Lite kräkframkallande. Vi var tvungna att byta kanal för att det blev så pinsamt. Hon sjöng Mio min Mio fast på engelska = Mio my Mio.

"Kommer du ihåg när den kom" frågar Jäl mig. "Det var då Panflöjten slog i Sverige."
Ja, det var tider det.

Samtal med min mamma, del två

Vi är på väg ner till båten. Vi ska fiska kräftor. Igår fick vi cirka femton stycken och det duger inte. Vi måste ha fler om det ens ska räcka till en förrätt när vi tar hit gänget i september. På vägen till båten ser vi en skylt: Till salu.

Det lilla röda huset är till salu! Känner paniken stiga. Jag har inte råd att köpa sommarhus nu. Vi har precis köpt lägenhet och har inga pengar. Hur kan de ha så dålig tajming att de säljer nu? Jag känner att det strupen snörps ihop. "Saktare" panikskriker jag i falsett till Jäl. "Långsammare menar du?" svarar min besser wisserpojkvän. "Käften, ser du inte. Det är ju livsviktigt. De ska sälja. Undra vad de ska ha..."

Sexhundrafemtiotusenellerhögstbjudande ska de ha. Gud vad mycket.

Det är ju så fint. Litet artonhundratalstorp, stor tomt, helt avskilt, gäststuga, bastu, sjöutsikt. Jag vill ha! Åh, varför är hela världen emot mig - jag kan ju inte nu!

Ringer mamma.

Heeeeej!

Hej? (förvånad, undrar lite över mitt tonfall)

Vad gör du? (superkäckt)

Jaa, vi fikar... (lite avvaktande)

Jaha, va mysigt. (låter jätteintresserad)

Mmm. (lite slött, typ whatever)

Jaaa. Vi har varit och lagt burar...

Oh, vad kul. Hoppas att ni får lite då.

Jaaa. Ehm, visste du att den lilla röda stugan på väg till båten är till salu?

Jo, jag såg det.

Sexhundrafemtiotusen ska de ha, Gud vilket bra pris va? Det är ju jättebra investering. Fastigheter är ju det b ä s t a man kan köpa. Det skulle ni göra, du och pappa. Tänk vad bra. Kan ni sälja superdyrt sen. Jag och Jäl kan ju ha det under tiden. Ta hand om det åt er. Vi hjälper gääärna till. (babblar på fort fort, måste få ur mig alla argument innan hon hinner lacka)

Hahahaha

Men mamma...

Hahahaha... Vänta, jag måste berätta för pappa. Hohohoho...

(Va fan??)

De pratar i bakgrunden. Hör pappa frusta till. Mamma kommer tillbaka.

Jaaaa men va kuuuuul. (Hon säger det helt överdrivet) Gå på visningen vettja, gör det! (Hör pappa frusta till igen i bakgrunden)

(Börjar faktiskt bli förnärmad. Här kommer jag med ett väl genomtänkt och ekonomiskt hållbart affärsförslag - och blir hånad av mina föräldrar. Jag ska fan köpa kåken, försättas i personlig konkurs och bli tvingad att leva på mariekex och vatten så får vi se hur kul de tycker att det är att ha en anorexismal dotter som måste prostituera sig för att ha råd att betala hyran till rivningskontraktet på Knivsöder!)

Jag: Ja men vad kul att ni vill det (sockersött). Vi tar hand om a l l t i n g. Vi budar åt er. Inga problem! Skitkul, jag hör av mig när allt är klart. Hej hej hälsa pappa. (Slänger på luren)

Jäl: Men Katten, vi ska ju gifta oss nästa år. Vi har inte r å d att ha ett sommarhus.

"Aaaall by myseeeelf don't wanna beee aaaall by myseeeeeeeelf ANY MOOORE."

Blandade sagor

Vi är på landet. Jag har hittat en liten ritbok uppe på vinden. "Blandade sagor" står det på den. Med en riktigt ful handstil. Ett barns. Eller en utvecklingsstörds. Tror att den är min. Öppnar och läser:

Det var en raket en dag så stöta den dom fik byga en ny raket.
(Bild på raket som störtar.)

Den nyja raketen funkade bra.
(Bild på raket som åker upp från en blomma mot ett moln.)

Den fortsatte ut i rymden och såg månen måln.
(Bild på raket bland gröna, svarta och rosa moln.)

Sen så sprack den.
(Bild på sol och sprucken raket.)

Hjälp. Shit vad dåligt. Skäms ihjäl. Hoppas verkligen att jag inte var äldre än max tio.

Nästa saga har en titel: Flickan som hette Sara.

Det var en flicka som hette Sara.
(Bild på gulhårig flicka som lipar.)

Henes besta kompis hette Jenny.
(Bild på brunhårig flicka med helt fucked up arm.)

Jenny Sara
(Bild på Jenny och Sara som håller varandra i handen.)

Dom leker.
(Bild på Jenny och Sara som gungar tillsammans. Jennys arm fortfarande helt skev. Undra om det var meningen? Att Sara är en sån där schysst tjej som umgås med de som alla andra mobbar?)

Slut.

Mmm. Vilken bra saga.

Efter det följer en bilderbok som heter Det vakra färjerna. Den innehåller några bilder. Den första är abstrakt konst. Gult, grönt, lila och blått huller om buller. Hysteriskt. Sen är det en bild på en pil. Bild tre är en sol (uppe i vänstra hörnet). Sedan en tant, eller clown, med blått hår och röd näsa.
Slut.

Mina sagor är så dåliga att jag måste skriva "slut", annars fattar ingen att de har tagit slut. Det är väldigt förnedrande.

Den sista sagan heter Nu stiker vi. Här har jag tröttnat på att skriva själv och fått pappa att skriva åt mig. Sagan handlar om en varg som heter Ulf.
(Bild på Ulf som är misstänkt lik vargen i Bamse, fast fulare.)

En dag åker Ulf ut med sin bil.
(Bild på Ulfs bil. Den är blå och lila. Hade jag bara de färgerna eller?)

Ulf går omkring i en park.
(Bild på Ulf. Man kan tydligt se att det är höst för det är ett träd där som tappar tre röda löv.)

Så ser han en jättestor blomma.
(Bild på Ulf brevid en blomma som är dubbelt så stor som Ulf.)

Slut.
(Thank God)

Harkel. Jo. Om jag får säga det själv så tycker jag att jag har utvecklats en del sedan dess. Jag kan spontant komma på massor med förbättringsåtgärder till Blandade sagor. Jag hade till exempel inte gjort en så tydlig rip off på Vargen. Hade kanske valt ett annat djur eller så. Jag tror inte heller att min raketsaga skulle ha handlat om en raket som störtade och så bygger man en ny som också störtar. Och så är det bra så. What's the point? Jag är förkrossad. Jag dör vad dålig jag var. Är det så här det blir när föräldrar säger till deras barn att de är jätteduktiga fast de helt uppenbart suger? Jag trodde att jag var ett begåvat barn. Uppenbarligen har någon ljugit för mig. Jag var ett lågbegåvat, lättlurat barn.

Sviken

Jag blir så sur. Alltid samma visa. Man släpper garden. Låter folk komma nära inpå. Man litar på dem. Har en överenskommelse. Vi hade liksom bestämt. Har man sagt att man ska göra en sak får man faktiskt ställa upp sen. Inte banga ur. Det är dålig stil. Ska aldrig mer lita på någon.

Känner mig sviken.

Jävla Lassi Karonen.

Samtal med min mamma

Jag vet inte hur ni har det. Alla verkar ha helt perfekta familjer. Kommer så bra överens med sina mödrar. Åker på gemensam semester och håller på. ”Vi är mer som kompisar.” Ha. Inte jag och min Mami. Vi kan, max, tillbringa två dagar tillsammans innan jag känner ett enormt behov av att:

Fräsa
Himla med ögonen
Sucka
Säga emot allt hon säger
Peta i maten
Sätta på stereon på högre volym än vad som är nödvändigt
Se uttråkad ut
Fråga om jag får gå på bordet, det är en grej på tv jag vill se. Jag vill inte haaa efterrätt.

Jag är alltså, tack vare min Mami, inte ett dugg konflikträdd. Tvärtom. Jag muckar gärna lite. It’s what I do. Det är mitt trademark. Mitt ödmjukaste tack.

Min mami lär mig även hur jag kan knyta eventuella framtida döttrar till mig genom en metodik som går ut på att säga en sak, men se ut på ett helt annat sätt. Martyrtaktiken kallas det. Det är lite som ironi. Man gör en sak men menar en annan. Jag är supermottaglig. Det kan verka som att det bara är att säga nej. Som att det är en ärlig fråga och man kan göra som man vill. No hard feelings. Som att det inte kommer att bli gråt och tandagnisslan längre fram. Om man till exempel inte ska fira jul hemma. Killar har svårt att förstå. Det är så subtilt. Jag och Mami har tränat på det här hela mitt liv. Hon är sjukt snabb också. Det går på ett ögonblick:
Hon ringer. Vi pratar lite. Om vem som har gått i pension, blivit sjuk, fått barnabarn. Skoj och stim. Sen helt plötsligt: Vill vi komma på middag?
Nej vi kan inte.

Tystnad.

Tystnad.

Tystnad. (Obehaglig tystnad, tänk thriller)

Nej det är okej.

?

Ja, det är säkert.

?

Det var så länge sedan nu bara.

Två veckor…

Ja.

Ja!

Jag ringer ju aldrig. Det var bara det. Hon längtar.

Vi pratade ju igår!

Då var det hon som ringde. Räknas inte. (Suckar, lite uppgivet)

(Panik)

Eh, vi kanske kan komma på söndag då. Ska kolla med Jäl.

Frågar Jäl. Som inte alls uppfattar mina signaler. Jag trodde vi hade en connection. Men tydligen inte. Det går bra. Gratis mat, tjoho!

(Suck.)

Jag vidarebefordrar till Mami.

Å vad roligt. Vad vill vi ha?

Spelar ingen roll.

Fråga Jäl.

Frågar Jäl.

Kött.

Kött.

Vad för kött?

Vad för kött?

Nöt.

Nöt.

Nöt? Hmm, kanske med en svampsås… Vi hittade så fina kantareller på landet sist. Bla bla bla.

Jaja, det blir bra. Jag måste gå nu.

Och så kanske vi kan göra en rabarberpaj till efterrätt. Fick så god rabarberpaj hos Majsan nu senast. Superenkelt recept man tar bara…

Jo visst. Jättebra. Jag måste gå nu.

Hörde du förresten att Babs dotter är gravid? Ni är i samma ålder vet du? Det var väl roooooligt? Vaa? Ni lekte så fint när ni var små. Babs är jätteglad. Ska gå ner i tid på jobbet för att kunna hjälpa till.

(Grr)

Är hon? På tjocken alltså. Haha inget mer vin för henne. Sucker.

Gravid.

Va?

Gravid. Inte på tjocken, gumman.

Va? Äsch. Jag måste faktiskt gå nu.

Ja det är klart. Du har aldrig tid för din lilla mamma.

(Ilska. Jag har JÄMT tid.)

Nej det har jag inte (fräser fram). Jag. Ska. Göra. En. Grej!

Vadå?

En grej… Jag ska… eh… träna.

Klockan tio på kvällen?

Ja! Får jag inte det eller?

Jojo, visst. Okej puss puss. Vad kul det ska bli. Å vad roligt. Pappa kommer bli jätteglad också. Hej hej, ses på söndag.

Som Felicitas sa en gång:
Jag blir sur bara jag ser att det är hon som ringer!

Ni fattar ju: Hon fick precis som hon ville. Vi kommer på middag. Hon får insinuera om barnbarn. Jag får hjärtinfarkt av ilska och inte ens maten behöver hon tänka ut!

Mitt nya liv

Nu är det höst och det är således dags för obligatorisk omstart. Mitt nya fräscha, sunda, perfekta liv. Men inte idag för då ska jag på kick off med ett nytt projekt. Och inte imorgon för då ska vi kanske ut o ta en öl med Mike och Äpplet. Men på måndag. På måndag då jäklar. Då börjar mitt nya blomstrande liv. Då ska jag:

- Inte dricka kaffe. Äckligt med kaffe. Gula tänder är inte snyggt.
- Gå ner fem kilo. Eller åtminstone de fem centimeter alkohol som satte sig runt magen efter tre veckors semester. Jag vet, fem centimeter – tre veckor. Helt otroligt. Men sant, tyvärr.
- Inte bli full på konferensen nästa vecka. Eller, om vi ska vara realistiska, inte bli fullast på konferensen nästa vecka.
- Inte vara den som stannar längst på dansgolvet på konferensen nästa vecka.
- Inte vara den som protesterar vilt när DJn stänger dansgolvet på konferensen nästa vecka.
- Inte vara så högljudd, generellt sett.
- Börja kamma håret.
- Börja smörja in mig kring ögonen med sån där ögonkräm.
- Inte börja grina om jag måste parkera om bilen och det blir trafikstockning på Pilgatan.
- Träna fem gånger i veckan. Eller i alla fall fyra. Minimum tre. Absolut minst två gånger i veckan.
- Sluta med godis. I alla fall sluta att hetsäta som om det inte finns någon morgondag om någon ställer fram lösgodis.
- Sluta leva efter devisen ”flest chips i munnen vinner”.
- Börja hålla ordning på mitt skrivbord på jobbet.
- Slänga gamla papper från projekt som aldrig någonsin kommer att bli aktuella igen.
- Rensa bort mögliga kaffekoppar från skrivbordet.
- Vara cool och alltid komma på snabba, slipade repliker som jag levererar på ett charmigt men ändå skarpt sätt.
- Kanske börja matcha mina kläder.
- Komma ihåg vad jag heter när jag ska hälsa på folk. Till exempel inte säga att jag heter Cissi. Det är Cissi som heter Cissi. Inte jag.
- Lära mig att gå i klackisar i mer än tio minuter i sträck.
- Alltid ha ett tjusigt läppglans (ej från H&M) i handväskan.
- Oh, ja just det: köpa ny handväska. Kan inte ha min fula från Paris längre. Viktigt, viktigt (Mental kom ihåg).
- Sluta säga ”liksom”, ”ba”, ”asså”. Inte fjorton längre.
- Sluta bita på naglarna.
- Börja fila naglarna
- Sluta säga saker som ”Jösses”, ”Herre min je”, ”Göta Petter” och andra saker som gör att jag kan uppfattas som a) tant eller b) tönt.

Hej då gamla livet, hej nya livet!

Göta Petter, vilken lång lista. Aja, vad gör man inte liksom? Tja dårå ba!

Jag gjorde det!

Vi bor i stan. Oslagbart. Alla som bor på landet är lurade. Lovar. Allt är bättre i stan: finare natur, renare vatten, bättre luft.

En enda sak är jobbig. Den där skylten när man ska parkera. Vad står det? Vad betyder den? Och varför måste jag ta hänsyn till den? Nu har Jäl parkerat på en gata där man inte får stå på nätter på torsdagar. Så då är jag tvungen att parkera om Twiggy (som är till salu men ingen vill köpa). Snark.

Jag gillar inte att köra bil. Jag ville aldrig ha körkort. Jag blev tvingad av min far. Tillhör tydligen någon slags allmänbildning. Jag fattar inte vem gubben som godkände mig var. Helt uppenbart att han var mutad. Stor konspiration - hela världen mot mig. Och nu, när Twiggy måste parkeras om, då måste jag göra det. Jag som inte ens tycker om att köra bil!

Men jag är inte den som är den. Så utan att knussla tar jag bilnycklarna och ger mig iväg.

Åker runt de tre närmaste kvarteren i ungefär en kvart. Börjar bli svettig. DET FINNS INGA PLATSER! Ska jag åka runt så här hela natten? Ingen mobil har jag heller. Typiskt. Blir trafikstockning på Pilgatan. Så oförskämda folk är i trafiken. De ska bara fram! Tar ingen hänsyn. Folk som går rakt ut i gatan. Jag får tvärnita. Börjar verkligen bli helt rödflammig i ansiktet nu och blöt under armarna. Skit också.

Åh, där. En liten lucka. Jippi!

Neeeeej! Det kräver fickparkering. Flämt! Jag kan inte. Stresspanik, mer svett, liten gråtattack.

Seså. Skärpning nu!

Och då helt plötsligt (som i en trissreklam) minns jag vad han sa, billäraren. Ligga längs med, lägga om vid backspegel, räta ut vid bilens bak. Jag och Twiggy smälter samman till ett. Vi glider in i en perfekt båge.

Det är så vackert:
Jag har fickparkerat. På första försöket!

Jiiiiiiihde!

A skriver på sin Le blogg om Jihde. Jihdes frisyr är tydligen historia. Inte snygg längre. Det ska vara fjortis-halvlångt-blont-vågigt-lite-ostyrigt-sexigt.

Reflektion.
Du A, du verkar ju vara en kille reko va. Men matchen, hallå ska du vara med i den? Det var länge länge sen Jihde var snygg. Har han någonsin varit det undrar jag?

Om jag var tvungen att ligga med Jihde. Alltså jag vet inte men det kanske hade varit det största straffet ever. Jag ligger nog hellre med kungen. Eller nej usch. Det är dött lopp. Jihde och kungen. Samma liga. Det är typ Jan Guillouklass på det. Topp tre värsta liggen ever.

Skulle kanske faktiskt hellre ta lite lite bajs i munnen. Det går att tvätta bort. Skammen efter att ha legat med Jihde får du leva med för evigt. Amen.

Böcker A-Ö, femte bokstaven

Bokutmaningstajm! Jag är framme vid S.

Författare: Hjalmar Söderberg. Både för Doktor Glas (jättebra) och för Den allvarsamma leken (jättejättebra). Alltså jättejättejättebra.

Bok: Skuggan över stenbänken av Maria Gripe. Åh, jag slukade hennes böcker när jag var yngre.

Karaktär: Scarlett O'Hara. Sån rolig tjej.

Ps. I helgen fick jag två böcker av en av Jäls kompisar. Har kanske en miljon böcker som väntar nu. Kommer att bli en helt grym läshöst.

Det där jävla ekonomiprogrammet på trean!

Vad är det egentligen? HUR är det möjligt att det får sändas? Det är inte synd om de här överkonsumerande människorna.

Blir faktiskt upprörd.

Syo sökes

Går från jobbet strax efter fem. Tränar med kollegan Nita. Sjukt jobbigt. Jag svettas så mycket att det rinner in i ögat och svider. Luktar konstigt också. Som om alkoholen från helgen sipprar ut genom porerna. Nita blir helt vimsig, måste sätta sig ner med huvudet mellan benen. Hon trodde att hon skulle spy berättar hon efteråt. Vi är helt rödflammiga och blöta. Gud så fräscht.

Pratar med Felicitas på vägen hem. Vi skulle göra en grej i helgen men det blir inte så nu. Inga pengar och en massa annat som inte går att tacka nej till. Som att bästisen Katie från Australien mejlade och vill komma och hälsa på i september.

Josefsson igen på tv. Kan inte låta bli att kolla. Fast jag vet att jag bara blir arg...

Jag blir så arg! Fy fan alltså. Han Janne Josefsson borde inte få göra tv. Det är inte bra för mig. Jävla alla dumma! Komma här och lura finfina arbetare. Jag hulkar. Gråter som ett barn. En socialdemokratisk regering som inte gynnar de sina. Fackföreningar som sviker sina medlemmar. AHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH!

Ska jag bli politiker eller journalist när jag blir stor? För det här går inte. Röda eller blå, samma skit. De är alla puckon. Klarar inte av puckon. Allergisk mot puckon! PUCKON!

Jag sa ju att Sverige inte skulle ta en enda medalj. Det var ju en bra taktik. Så... nu tar vi inga fler.

Rapport

Hemma. Äntligen. Är så trött. Jäl och Wacko körde musten ur mig på bröllopet: Vi dansar sådär tokigt. Hoppar till Håkan och skrålar. Fulla muggar liksom. Vi är nästan som på konsert.

Det är ingen annan som dansar. Jo, en av brudgummens kompisar. Han har satt slipsen på huvudet, så roligt, och vi skuttar runt och sjunger allt vad vi kan. Vi connectar lite med honom. Saram hade honom till middagen. Jag satt mittemot Wacko och pratade mest med honom. Min bordsherre var i samma bransch. Men skulle flytta till Bryssel, det går bra nu, yada yada yada.

Innan, i kyrkan, råkade jag ta tag i en geting. Helt plötsligt höll jag den i vingen. Men allt gick bra. Och de sa ja till varandra och allt var väl.

Under middagen måste vi panikäta för att hinna. Vi kör en deal, vi som sitter nära. Inget prat. Här gäller det att hetsäta för att få i sig lite innan vi ska sjunga igen. Eller nån ska hålla tal.

Efteråt dansar jag med Saram och minsta Jälsystern Linny. Vi är lite crazy, dansar töntigt. Alltså vi gör oss med flit. Vi dansar inte sådär på riktigt. Jäl dansar också. Han börjar bli full alltså. Jag tycker att han dansar skitsnyggt. Som Justin ungefär. Mmmm, sexigt. Min kille! Saram tycker att Jäl är pinsam och föreslår att han kanske inte ska dricka mer. "Då har du aldrig sett mig full" svarar Jäl stolt och hämtar en öl till. Och fortsätter att dansa som Justin. Eller är det bara jag som tycker det? Jag är förvirrad.

Klockan halv tre ger jag upp. Jag går och lägger mig. Jäl och Wacko vägrar att göra detsamma. De är i sitt esse nu. Det är de som är festprissarna som ska stänga stället. Tjoho, här är det ingen som är tråkig trettioåring. Party on. Någon drar ett skämt om silverminken Göran. De skrålar med till Frank Sinatra. En öl till? Jajamen, you bet! När DJn slutar att spela, inte ens då ger de upp. De går ut till lusthuset, hetsar varandra till att nakenbada i sjön (vilket ingen av dem gör, det är ju kallt, man kan bli sjuk: urinvägsinfektion, förkylning, influensa, hjärnhinneinflammation). Så de sitter där och pratar. Om vad kommer de inte ihåg. De sitter där så länge att brudens mor hinner bli riktigt trött. Hon väntar nämligen på dem. Så att hon kan låsa sen.

Klockan fem kommer de upp. Patetiska nittiotalsförsök till att vara roliga, alltså mer Nilecityhumor. "Lägg av", fräser jag till Wacko när han ska stajla inför Jäl genom att kittla mig. "Jag sover faktiskt!" Jäl kommer och pussar klumpigt på mig, för att göra allt bättre. Han smakar sprit. Grr! Fast det här minns jag inte. Saram berättar det för mig dagen efter.

OS-chit-chat

De filmade inte kungen. På invigningen alltså. Bra, jag hade ju behövt bli rabiat om de hade filmat honom och det hade antytts att idrottarna var där för att tävla för kung och fosterland. Ingen gör det längre. Kanske nån från Kina eller Ryssland. Men inte från Sverige. Vi tävlar för vår egen skull, sjävlförverkligande och så.

Löjligt att Christian Olsson bär fanan. Han ska inte ens vara med och tävla. Men enligt Jäl var det ingen annan som ville. Mesar.

Jäl och jag kommenterar kläderna. Kamerun i topp (enligt båda). Italien snygga kavajer och snygg smal slips, men inte så fina byxor (enligt Jäl). Sverige. Jäl tycker kul med asiatisk touch. Jag tycker att det ser ut som Borås ungefär. Hjälplöst efter. "Vi borde haft folkdräkt" säger Jäl. Ja, verkligen! USA ful gubbkeps, Cypern värsta åttiotals wct-overall.

Nordkorea heter "The people's democratic republic of Chorea" på engelska. Folkets demokratiska... Det är ju då man vet att det inte är så. Men de vinkar glatt för det. Demokrati kanske är överskattat.

Putin kör värsta I'm a rockstar-attityden. Ställer sig upp när han blir filmad och vinkar självsäkert, nästan lite överseende. Ungefär som om alla egentligen är där för att hedra honom och han tycker att det blir lite too much med alla applåder.

Jacques Rogges tal är det tråkigaste jag hört. Någonsin. Inte en min rör han. Botox i hela ansiktet. Gäsp, tar det aldrig slut?

OS-prediktion. Inte en enda medalj. Kanske i någon obetydlig sport som lerduveskytte eller dart. Jag hejar på USA och Australien istället. Heja heja.

080808

Vad är det som händer idag? Det är något stort, jag lovar. HUGE!

Kommer du inte på?

DET ÄR JU STOCKHOLMARNAS DAG!

Vadå OS-invigning?

Jag säger:
Stureplan är för inflyttade bonnläppar. Den här töntfesten också. Vi vet ju hur det gick för Vattenfestivalen...

I still haven't found what I'm looking for...

Vi ska ju som bekant på bröllis imorgon. Jag har ju tjatat något otroligt mycket om det, jag vet. Men eftersom jag är totalt självcentrerad så börjar jag och Jäl diskutera vårt eget bröllop. Hur vill vi ha det?

Vi är inte så mycket för tradition. Som vita prinsessklänningar, slöja, hundrafytioelva gäster, björkris överallt, tal som börjar med frasen "Ja, jag är ju ingen talare men..." eller "Jag ska fatta mig kort..." eller "Jag träffade er första gången bla bla bla". Inte heller är vi intresserade av bröllopspresenter. Eller jag är inte, Jäl är lite mer vänligt inställd till dem. Men jag kan liksom inte känna glädje inför det. "Åhhh, en prickig soppskål. Mmm, fiiiin. Verkligen!" Eller "Här har ni vår Giriglista. Finns massor av förslag på saker vi har pekat ut på Nordiska kompaniet."

Köp en get till en fattig familj på Sri Lanka istället vettja.

Så det blir inget tradbröllop. Det blir cool Pippi-klänning, billig ring och middag på ett New York steak house. Fast nu börjar Jäl vilja dra det ett steg längre:

Han ska själv sjunga "I still haven't found what I'm looking for" samtidigt som vi går ut ur kyrkan. Och så ska han ha ljusblå sammetskostym (tänk Jim Carrey i Dum dummare).

Jag tänker att det kommer att bli ett straight Pride. Up yours till etablissemanget. Fast vi är för gamla för att göra revolt. Egentligen. Men det skiter vi i!

Panik!

Kommer hem från jobbet och får ren panikångest när jag ser att vi har fått ett fint, handskrivet brev med posten. Hjälp! Tänk om det är ännu ett bröllop. Vi har inte råd.

Puh. Det är en trettioårsfest. Nästnästa helg. I Götet. Så vi kan tacka nej. För, det måste vi liksom. Annars är det soc nästa.

Nej, nu måste jag dra. Det är värsta ruschen här och jag måste hinna få med allt smink så att jag kan göra mig vacker på bröllopet. Och så måste jag hinna hitta den där ljudboken med Arne Dahl som vi köpte i somras plus att jag måste packa ner ett par extra skor ifall jag inte vill ha mina röda lolita-klackisar.

Ni hör ju.

Hasta la vista.
Baby

Inredningstips

Äntligen. Jag har fått Stora boken om heminredning av Fjonka. Utgåva från 1979. Helt obetalbart bra. Exempel:

"Liten flicka i litet rum

Husets minsta sovrum blev Andriettas (1 ½ år). Hon är en stillsam liten tjej som tycker om att pyssla med sin docka Poosy. En bra säng och ordentligt tilltagna förvaringsutrymmen är viktigt i hennes rum."

Och så är det en bild på Andrietta i tidstypisk randig Polarn och Pyrettröja och manschesterhängselbyxor. Rummet är brunt, gult och orange.

I ett annat avsnitt får man tips om hur man diskar rätt. Tipsen, från 1979, är bland annat att man ska diska i lägre temperatur an diskmaskinens normalprogram. Sedan säger boken att det inte är alltid som det är bättre att diska för hand – inte om man diskar på det slarviga sättet under rinnande vatten. Ha! Gör jag jämt. Undrar om min mami har läst den här boken för hon blir helt vansinnig om man handdiskar under rinnande vatten. ”Det gör ont i mig” säger hon.

Vi sitter och skojar lite, Fjonka och jag, när vi tittar i boken. Den är från hans mormor som gick bort i våras och då paxade Fjonk boken åt mig.
”Mormor kanske beställde den här till Estland innan hon flydde” säger Fjonk. ”För att veta hur de bodde i Sverige.”
”Ja, satt i fönstret och drömde på dagarna. Så där ska vi också ha det när vi kommer dit: kök med furu i både golv och luckor.”
”Och sådana där prickiga stänkväggar.” fortsätter Fjonkan.

Lekrum med ribbstolar. Det hade ju familjen B! Det var ju king att komma hem till dem och leka.
Korgmöbler. Som knarrar.
Tapetserade badrum. Med bubblor i tapeten.

The list goes on.

Verkligen dagens tips. Köp en gammal bok. Helst med husmorstips. De håller ju än idag. Och så är bilderna mycket roligare.

Uppdrag läsning

Har äntligen köpt Världens sista roman av Daniel Sjölin.

Köpte även Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra. Har ju tjatat så mycket om den. Vill ha den i bokhyllan. Kunna ta fram och reta upp mig. Och när jag ändå var igång så köpte jag en feminsistisk handbok. En överlevnadsguide som det stod.

Ja, och så var det ju tag fyra betala för tre så då fick jag ju en bok till. Helt gratis. Valde Mig äger ingen. Faller så lätt för grupptryck.

Men nu är det köpstopp. Inga böcker innan alla är utlästa. Har säkert tjugo stycken som köar.

Läste förresten några rader ur På Y-fronten intet nytt av Peter Eriksson igår på lunchen (medan jag ignorerade Pat Batemankopian). Peter ställde sig bland annat denna fråga:
-Hur kommer det sig att vi män generellt sett pluggar mindre och har sämre betyg men ändå högre lön och fler chefspositiner jämfört med kvinnorna?

Peter, vi undrar också.

Att vara i trettioårsåldern

Alla är gravida. Eller gifter sig. Eller fyller jämt.

Det är kostsamt för mig som också ska gifta mig och fyller jämt nästa år. I år är ju året då jag ska spara. Det går inte med alla fester, bebipresenter, födelsedagspresenter, bröllopspresenter, möhippor och kläder man måste köpa och kemtvätta. Det är skitdyrt att vara i trettioårsåldern. Trettioårsåldern sucks! Varför måste man bli äldre? Ser på Trinny och Susanna. Stilakuten. De kör en special på old ladies. Att allt hänger mer och mer ju äldre man blir. Och det är sant. Jag känner av det. Inget kul. Inget kul alls är det. Sa till Jäl att det enda rimliga är att vi lägger bröstlyft till mig i vår sparbudget. Pattarna kommer ju att hänga till knäna efter att ha ploppat ut ett par kottar och sedan ammat dem. Stackars bröst.
”Hur mycket ska du lyfta dem” undrar min feministiske kille och trycker upp mina bröst så att de hamnar precis under min haka.
”Eruinteklok” skriker jag. ”Släpp!”
Jäl släpper. Klonk låter det när tuttarna trillar ner.

Fan.

Definitivt ett lyft.

Spinner vidare på det här med barn. Alla småbarnsföräldrar gnäller om hur jobbigt det är att ha barn. Hur svårt kan det vara?
”Varför stönar alla småbarnsföräldrar om att kottarna vaknar så tidigt och kommer och hoppar i sängen klockan fem på morgonen?” säger jag. ”Om de vaknar för tidigt får man väl lägga dem senare eller? Hur enkelt som helst.”
Jäl håller med mig. Verkar inte vara någon match direkt.

Kommer att bli skitbra föräldrar.

Stötte på Pat Bateman på lunchen

Vi ska packa idag. För femtioårsfirandet och bröllopet. Har lovat Jäl att plocka med mina kläder också. De ligger utspridda över hela lägenheten och jag börjar få magsår av hans menande blickar och suckande. Sån press. Glömde att ta med mig matlådan han lagade åt mig igår också. Inget klarar jag av.

Ska hetsträna igen efter jobbet.Eftersom dansaerobic är totalt ovärdigt får jag hitta på något nytt. Funk… Leka MTV-video. Sexigt. Det blir säkert bra.

Jag har gått ner sex hekto. Yay! Och åt nyttig lunch på Kalori idag. Själv. Orkade inte gå med kollegorna. Det var en kille som lunchade där som pluggade samtidigt som jag. Jag såg honom för att han såg mig. Han vände bort blicken. Jag med. Mäktar inte prata väder och vind med någon som ser ut som hämtad från Stureplan. ”Jag jobbar på Investmentbank” hade han sagt. ”Vad originellt” hade jag svarat. Han hade blivit putt, kanske utvecklat lite Patrick Batemandrag: dödat en hora, tryckt upp nya visitkort. Jag hade känt mig ansvarig. Så jag vände bort blicken. Han vände ju också bort blicken. Tror kanske att jag är mobbad på jobbet och måste käka lunch själv. Eller har trettiårskris på grund av Pippi Långstrumpstilen. Men jag var snygg, fortfarande lite bränna kvar trots två dagar regn och instängdhet. Han var ful, nyklippt. Tänk tyskt fyrtiotal. Bara muschen som fattades.

Böcker A-Ö, fjärde bokstaven

Lite litteraturtips nu igen. Vädret är ju extremt trist så det kan ju vara passande. Det är dags för B. En ypperlig bokstav.

Författare: Bengt Ohlsson. Fick Augustpriset för sin finfina bok Gregorius som är Hjalmar Söderbergs Doktor Glas fast ur pastorns synvinkel. Ett måste!

Bok: Det är lustigt det här. Så fort jag ska komma på en bok, är det första som jag tänker på nästan alltid en Astrid Lindgren. Som nu. Bullerbyn. Pang, bom tjoff! Kommer till mig lika snabbt som Batman slår ner en tjuv. Men den heter nog Alla vi barn i Bullerbyn när jag tänker efter. Och hur som helst ska jag inte välja en Astrid. Det blir Bridget Jones dagbok. Såklart.

Karaktär: Döh, Bridget! Vem annars?

Gjorde jag det lätt för mig nu?

Undergroundfeminism i praktiken

Funderar över om Jäl inte är något på spåren där, med sin undergroundfeminism.

Samma sak som att med våld invadera ett land för att skapa fred. Typisk manlig logik. Kan funka.

Träningsblogg

Igår var jag och tränade. Det var kul. Har börjat vänja med vid Angelica och hennes "utmaningar" och konstanta pladdrande. Hon har en liten Costanzagrej på gång. Ni Seinfeldfantaster vet vad jag menar.

Idag var jag och tränade igen. Det är förnedrande att behöva hoppa runt till "It's raining men". Varför måste aerobicinstruktörer vara käcka och ha dålig musiksmak?

Femtioårspresenter och rebellfeminism

Det pågår en vild maildebatt angående Jälmammans femtioårspresent. Wacko vill som bekant köpa en resa. Jäl har inte råd och det har väl kanske inte Saram heller eftersom hon ska spara så mycket som möjligt.De hade andra förlag som ratades av Wacko. Han tog därför på sig att hitta på något annat. Kolla upp lite upplevelsepresenter som kan vara aktuella.

Det har han inte gjort.

Så nu börjar syskonen få panik. Jag och Jäl sprang runt hela lunchen och tittade i affärer. Kom på bra grejer, va.

Men nu är maildiskussionen i full gång. Eller Jäl mailar med Wacko och skickar utdrag ur Wackos mail till mig. Jag kommenterar elakt och skickar tillbaka till Jäl som omformulerar och skickar svar till Wacko.

Släkten är värst. Och bäst, I guess. Vi kommer ju ha sjukt kul i helgen. När Jälmamman fyller femtio och plastsyster Läkaren gifter sig. Vicket party.

Förresten kommenterade Jäl mitt feministmanifest i ett mail:

Du har ju alltid tyckt att feministeliten i Sverige är ett gäng puckon, eller?

Mitt svar:

Jag har blivit tillräckligt gammal för att inse att de (feministeliten) har rätt.

För så är det. Med ålder kommer visdom.

Jäls respons. Han är rebell, min kille. Läs och njut:

Klart de har rätt det finns ingen som tycker något annat men de, ni, vi, får komma med lite nya hooks.
Vi skulle behöva vara mycket hårdare och rakare att kvinnor borde systematiskt diskriminera män på samma sätt som kvinnor blir. Mycket enkelt, öga för öga tand för tand till man besegrat patriarkatet på dess villkor.
Tyvärr är det redan kört eftersom en samstämmig kör av kvinnor (och män), vi kan kalla dem politiker (och annat pack) vi kan kalla dem rediga vuxna redan hunnit lagstadgat emot detta. Och jag lovar att det var drömscenariot för de elitistiska och fördomsfulla männen i detta landet (och då menar jag inte de lirarna som springer runt på Stureplan i designerkostym) (nästan som jag) utan de som tänker ett steg längre (de som inte är politiker utan de som sitter på de höga positionerna i näringslivet). De visste att de var kört för feminismen så fort alla dessa jävla lagar stadgades nu kan man gott luta sig mot dessa och på så sätt mycket enkelt göra att processen blir långsam och utdragen. Vi kommer inte att få ett jämställt samhälle i Sverige så länge vi lever men det kommer att bli stora skillnader nu mot 30 år fram. Det är jag säker på, men det hade (tror jag) gått mycket snabbare utan alla dessa lagar varför ska allt lagstadgads????? Why why why jag tror på folket!!! (Iaf de som är födda efter 1974)

Your man.

Summa sumarum, (glömde i förra mailet)

Det som inte hjälper för att snabba på det hela är (tyvärr) inte inlägg som ditt (även om jag fattar grejen) det som behövs är en undergroundfeminism som går ut på att bryta mot lagen och hela hela hela tiden systematiskt diskriminera män (alla män från barn till pensionär) och det ska ske tyst utan skrivelser utan plakat utan speciella dagar utan något, det skall vara normalfallet. Och det fina är att ytterst få som nyttjar denna typ av lagbrott kommer att behöva stå till svars för det.

Joråsåatte...

Twiggy Stardust

Vi har Twiggy till salu. Hon ligger ute på Blocket och väntar på en ny lover.

Fick svar till min mail under semestern. (Ett av de 120 mailen):

”Hej finns bilen kvar. Vi kan betala 38 000 och vi betalar kontant.”

Två dagar senare hade jag fått ett till mail fran samma spekulant:

"Hej, finns bilen kvar. Vi kan betala 34 000 och vi betalar kontant."

I händelse att jag inte tar kort menar du? Eller byter Twiggy mot din frimärksamling? Och vad hände med de fyra tusen?

Skickar tillbaka:

”Tack för visat intresse men vi säljer inte världens sötaste bil för struntsummor, hajja!.”*

Får tillbaka:

”Hej Emster,
ni kan ju höra av er om ni skulle komma på andra tankar för vi är jätteintresserade av bilen.”


Folk är så konstiga.



* Okej, jag skrev inte riktigt så. Men nästan.

Vid den här tiden. Det är då den brukar komma. Men aldrig mer. Aldrig mer.

Läste ut Pojke förvunnen av Anna Jansson häromdagen. Har börjat på Mot fyren . Av Virginia Woolf. Men den uppmärksamme har väl redan lagt märke till det uppe i vänstra hörnet. En liten feature jag lagt till. Käckt.

Boken då. Jo. Visst. Har kommit in i någon slags antiläsperiod bara. Blir inte fångad. Inte riktigt. Tror till exempel att Pojke försvunnen är ganska spännande. Har gillat henne innan. Men nu blir det gäsp bara. Jag läser för att läsa ut. För att få börja på något nytt. Nu har jag börjat på något nytt men är ändå inte riktigt nöjd.

Lite konstigt det där.

Men jag har funderat.

Och jag har kommit till en slutsats.

Varje sommar. Vid den här tiden. Då brukar nya Harry Potterboken komma. Men i år kommer det ingen. Det är över.

Så jävla deppit.

93 miljoner

Brad och Angelina har sålt bejbibilderna på tvillingarna för 93 miljoner.

Fattigt.

Det här är ingen blogg det är ett feministiskt manifest

Det här är ett långt inlägg. Bara så du vet.

Vad jag hatar, det är att känna mig jobbig på grund av att jag är feminist. ”Oh, nej nu börjar hon igen.” Både tjejer och killar suckar och stönar. Förrädare är ni hela bunten som gör så. Det är slentrian att ha smygåsikten att feminister är rabiata vänsterflator.

Bland det töntigaste jag vet är när killar kallar varandra vid efternamn. Till och med på jobbet är det så. Kvinnor kallas vid förnamn och män vid efternamn. Då kan männen på ett smidigt sätt exkludera kvinnor ur innegänget. Vi har en kvinna som sitter med i ledningsgruppen och hon har berättat att det är exakt så. De kallar varandra Svensson och Nordlund eller vad de nu kan heta. Medan hon, som ensam kvinna, är ett förnamn. Hjälp aldrig till med det. Kalla inte gubbsen vid efternamn. Det här är inte lumpen.

Kvinnor som spär på myten om sitt eget kön: skottpengar på det! Till exempel det här med att tjejer är mer bitchiga. ”Det går inte att umgås med tjejer. Det blir ju bara bråk.” Det är en myt och vi måste slå hål på den NU. Om du träffar en tjej som tycker så, säg: Jaså. Det kanske är du som är lite svår att umgås med då och inte de andra tjejerna? Jag tror att du får omvärdera detta. Det kanske var jobbigt på högstadiet, när alla skulle hitta sig själva yada yada yada. Men är det verkligen så nu?”

Killar som spär på myten om det kvinnliga könet: ”Vi kan inte anställa en tjej, jargongen är för hård, rå och speciell.” Kan inte en kvinna jobba där är det inte henne det är fel på utan på männen som jobbar där och framförallt ledningen. Grottmänniskor undanbedes.

Killar exkluderar gärna tjejer: det är ”killgänget” som ska göra något. Varje aktivitet är en liten minisvensexa. No girls allowed. Om det är enkelt att exkludera i privatlivet är det inte svårt att utesluta i arbetslivet. Tänk på det killar. Spelar det någon roll om en av tjejerna vill vara med och spela fotboll på midsommar? Låt henne vara med då. Hon kanske är bättre än er. Kanske till och med gör ett mål. Är det så jobbigt?

Och vad är det här med att tjejer inte hjälper varandra. Madeleine Albright sa: Det finns en särskild plats i helvetet för alla kvinnor som inte hjälper varandra. Liza Marklund och Lotta Snickare skrev en bok om det. Och jag tycker, håller med och instämmer.

Det är bara att inse. Vi har pluggat ihop, är i samma ålder och vi kommer att söka samma jobb. Dags att vi börjar hålla varandra om ryggen. Arbetsmarknaden för kvinnor är inget noll summespel. Även om man kan tro det ibland.

Liza och Lotta skriver även i sin bok om hur det redan från barnsben daltas med killar. Tjejer ska vänta på sin tur. Killar får uppmärksamhet direkt. Eller att små flickor är rara söta dockor och små pojkar, stora starka prinsar. Rosa kläder = näpet litet flickbarn. Blå kläder = framåt, tufft pojkbarn. Blir så irriterad. Och det värsta är att jag själv lätt skulle kunna falla i den fällan.

Killar, på anställningsintervjun: fråga inte om vi ska ha barn. Klart som fan vi ska det. Och ska vi inte det så ska ni skita i det. Fråga männen varför de är så ointresserade av sina barn att de inte är föräldralediga. Att dela på tiden hemma med barnen är det nya lumpen. Lovar. Omvänd frågetaktik således.

Om fler pappor vabbade skulle inte barnen vara så mammiga och vid trettio års ålder undra var deras pappor har varit hela uppväxten. Ska till Papis försvar nämna att han jobbade oregelbundna tider och var hemma titt som tätt. Till exempel var det han som hjälpte mig när jag fick mens. Otroligt pinsamt då. Men nu är jag glad att det nästan alltid var han som följde med mig till läkare, tandläkare, skjutsat till träningar och varit hemma när jag var sjuk. Att det var han som bakade kakor och bullar hemma hos oss. Att min mamma är bättre på att snickra och måla. Att det var hon som åkte de läskiga karusellerna med mig på Gröna Lund.

Men tillbaka till ämnet nu: Det är lätt att vara idealist så länge det inte rör plånboken. Eller hur? ”Det är väl mest jämlikt att varje familj väljer sjävla hur de vill dela på föräldraledigheten. Vad som passar dem bäst.”

Nej. Kanske inte.

Det handlar inte bara om rättigheter. Med rättigheter kommer skyldigheter. Det kanske inte är så kul att lämna bebin till pappan precis när det börjar bli mysigt och ni har hittat era rutiner, er vardagslunk, du och din bebi. Det är inte norm än att dela lika och det är alldeles för lätt att luta sig på till exempel ekonomin som anledning. ”Han tjänar mer än mig, så det lönar sig för oss att jag är hemma.” Visst. Och när du kommer tillbaka från mammaledigheten har du hamnat ännu längre efter. Så då är det ju lika bra att det bara är du som vabbar också? Och killar för helvete: Ta ert ansvar. Ingenting kommer att hända innan männen också tycker att det är ett problem med ett icke jämställt samhälle. Låt ditt barns mor göra karriär på samma villkor som du.

Det är lätt att skylla på ekonomin. Men om inte pappan kan ta hand om barnet lika bra som mamman så har man nog skaffat barn med fel man.

Världen är svart eller vit, i gråskala eller färg. Det spelar ingen roll. Du måste likförbannat ta det på allvar! Vara en jävla pain in the ass.

Det är som en muskelknut. Tryck, bara tryck! Någon gång ger den med sig.

Är ni med?

Små bejbisteps liksom.

Kom igen nu då.

Och kolla in Belindas Olssons blogg. Det pågår en livlig diskussion där nu gott folk.


Tack o hej!

Hela stan luktar sopor

Jag mår illa.

Pallar inte att sitta en hel dag framför datorn längre.
Höll på att spy när jag cyklade till jobbet imorse. Hela stan lukar sopor.

Försökte shoppa på lunchen men det var inget kul. Fick gå tillbaka tomhänt.

Jag kanske håller på att bli sjuk?

Where the action is

Gud vad spännande det är att bo i stan. Igår, precis innan vi skulle gå och lägga oss, så var det ett himla liv. Bank och spring och allt möjligt. Två polisbilar stod utanför. Jag försökte tjuvlyssna från balkongen men jag hörde ingenting. Men om t v å polisbilar står utanför så borde det ju vara stort. Särskilt med tanke på att vi bor mittemot Kronobergshäktet. Varför tar de bilen liksom? Jag förväntade mig minst en insparkad dörr imorse men det var lugnt. Såg bara hon tanten med hunden som hejar hela tiden och alltid kollar upp på vår balkong och vinkar häftigt om man sitter där. Jäl får värsta svettatacken av grannsämja. Fast lite trevligt är det ju.

Men nu undrar jag vad det var som hände. Kanske mord?

På nationaldagen hade vi front row, första parkett, när alla busslaster med smånassar skulle in i häktet. Shit vad vi glodde då, jag, Jäl och Ia. Vi satt där ute och bara myste, drack vin och åt popcorn. Och försökte gissa vilka tidningar fotograferna kom från.

Vad är det med fotografer egentligen? Varför har de alltid en sån där ful fågelskådarväst? Blir man mobbad annars?
Typ:
”Kolla, han har ingen fågelskådarväst. Vilken tönt!”
”Ja, verkligen. Kom igen, vi slår honom!”

Är tillbaka på jobbet. 120 nya mail i inboxen. Magkatarr för mindre alltså. Vi är så få här. Jag fattar inte att alla människor kan ha semester precis hela sommaren. För det var knappt några här när jag gick och det är inga här nu heller. Det mest märkliga är väl att affären fortsätter att rulla fast ingen är här och sköter den. Som en stor snöboll i nedförsbacke. Poff! bara när det smäller. Då blir det fart på cheferna.

Har gått upp nästan tre kilo under semestern. Fan. Så nu har jag bokat in mig på pass hela veckan. Ska äta smart också. Ni såg ju bilden. Det behövs. Nu måste jag jobba. Hejhej.

Fejan. I want out!

Jag finns på Facebook. Big mistake. Men nu är det så, jag finns där och kan inte gå ur. Jag försökte men alla inbjudningar till fester och AW och allt möjligt går via fejan nu så jag var tvungen att gå med igen. Suck. Jag och Bollan som hade en pakt. Vi gick ur ihop. Kvinnor kan, liksom. Men så var jag inne på Jäls lösenord och surfade runt lite. OCH DÅ VAR HON TILLBAKA! Så då gick jag också med igen.

Om Bollan är med i Robinson samtidigt som du så är mitt råd att du paktar med någon annan.

På fejan finns en applikation där man röstar om den ena eller andra är snyggast, dansar bäst, är mest punktlig och en massa andra egenskaper. En riktig poppisapplikation. Jäl har blivit framröstad av sina kompisar som:

Toughest
Best father (potential)
Most generous
Most cuddly
Most reliable
Most dateable
Most loyal
Best travel companion
#2 best dancer
#2 most entertaining

Gulligt. Alltid roligt när det går bra för andra. Jäl är värsta Homecoming king.

Jag har blivit framröstad som:

Best mannered
Most useful

Kul. Känner mig helt misslyckad. Jag vill inte vara väluppfostrad. Jag är Pippi Långstrump och revolution! Och vad menas med "mest användbar". Till vad?

Jävla fejan! Jag visste att jag aldrig skulle gå med.

Före och efter

Och ni som säkert trodde att jag överdrev när jag sa att semestermagen leker Barbamamma.

Damn!

Böcker A-Ö, tredje bokstaven

Okej. Dags för tredje bokstaven. C.

Börjar redan tycka att den här utmaningen är svår. Kommer liksom bara på dåliga författare, böcker, karaktärer. C är lite av en sådan bokstav.

Författare: Kommer på Carina Rydberg. Höll nästan på att kräkas när jag läste hennes bok Den högsta kasten. Den var jättebra säger kulturvetarna. Nja. Jag håller nog inte med. Bra för dem som gillar kräks. Jag hatar att kräkas.
Kommer på Camilla Läckberg. Totalt överskattad. Blir till och med lite irriterad över att hon bajsar ut böcker till höger och vänster. Stenhuggaren var bra. Allt annat vulgodeckare. Blä.
Kommer på Tracy Chevallier som bland annat har skrivit Den blå färgen. Verkade som att alla gillade den också. Förutom jag.

Så, jag antar att här ovan har ni tre författare som alla andra gillar men inte jag. Håll till godo? Undvik? Upp till dig.

Bok: I fredags hade bokhora en fråga om vilken bok man hade blivit besviken på. Jag skrev då att jag hade blivit besviken på Snabba Cash och Da Vincikoden. Men en bok jag glömde skriva med är återigen en bok som alla andra verkade gilla men som jag inte orkade läsa ut, Caipirinha med döden av Maria Ernestam.

Karaktär: Satt och funderade länge innan jag kom på det. Camille! Jag gillar Camille. Jag känner det instinktivt. Problemet var bara att jag inte kom på vilken bok hon lever i. Jag hade tappat bort Camille. Röjde igenom bokhyllan i jakt på henne. Mina franska författares alster åkte fram. Någon britt med. Nej. Jag hittar henne inte. Men så. Då när det är som mest ovärdigt, när jag sitter på dass, då kommer jag på det! Camille är med i Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda. Förlåt Camille, det har länge varit din lott i livet, att det inte är så värdigt. Hoppas du har det bättre nu.