från min nya ipad!
skrivet på mitt tangentbord till ipad. omg vad jag ska blogga/skriva nu. mkt exited.
go jul.
tisdag 25 december 2012
fredag 7 december 2012
hjälp vad deppigt det blev här på bloggen. folk som flyttar från stan och ytlig jävla mumbujumbo om saker som inte spelar ngn roll. snart kommer min man hem. då får jag en kram. det är ju lite pepp.
feministmorsa
ibland får jag så dåligt samvete över det här med feminism och känner att jag inte tänker efter och är medveten tillräckligt mycket/ofta. på ett sätt är det jävligt jobbigt att didi och zo är tjejer för det gör att man måste tänka ännu mer på de där grejerna. annars är man en dålig feminist. framförallt tänker jag att andra tror att jag är en sån där tjejig mamma som gör mina barn till mesiga passopper som bara vill vara fina och pleasa killar.
jag tänker att om daisy hade varit en kille hade hon ändå fått måla naglarna, ha rosa kläder etc.
när jag sminkar mig vill hon vara med. hon vill också ha. framförallt "läppen" som är mitt läppstift (mitt läppstift är en färgad läppsyl från nivea). när jag målar naglarna kan hon inte stå still. hon vill så gärna också ha. hon får. hon får både läppen och naglarna. hon vill ha "pippitofflar". det är flätor. hon vill ha dem för att pippi långstrump har dem.
idag är min tjej hos frisören i lila mysklänning och rosa naglar och pippiflätor. en riktig rosa liten tjej. det är inte det som avgör om hon kommer bli stark, självständig och se sig själv som en individ som är värd.
men det stör mig. det stör mig att blickarna fortfarande kommer och att det rör det ytliga. som kläder och färger. daisy gillar lila. hon har kläder i alla möjliga färger men får hon välja vill hon ha lila. vi har aldrig lagt någon värdering i färger. kanske andra har? kanske har hon påverkats.
jag tycker att det är jobbigt att de här yttre attributen gör att andra dömer mig som morsa. och att hon kommer bemötas annorlunda i rosa klänning. 2012 är snart slut men det känns som att vi fortfarande är fast i utseende och färger.
jag kanske är löjlig och ängslig och nervös. men inte i mig själv och mitt föräldraskap. bara gentemot andras tyckande. ännu värre.
jag tänker att om daisy hade varit en kille hade hon ändå fått måla naglarna, ha rosa kläder etc.
när jag sminkar mig vill hon vara med. hon vill också ha. framförallt "läppen" som är mitt läppstift (mitt läppstift är en färgad läppsyl från nivea). när jag målar naglarna kan hon inte stå still. hon vill så gärna också ha. hon får. hon får både läppen och naglarna. hon vill ha "pippitofflar". det är flätor. hon vill ha dem för att pippi långstrump har dem.
idag är min tjej hos frisören i lila mysklänning och rosa naglar och pippiflätor. en riktig rosa liten tjej. det är inte det som avgör om hon kommer bli stark, självständig och se sig själv som en individ som är värd.
men det stör mig. det stör mig att blickarna fortfarande kommer och att det rör det ytliga. som kläder och färger. daisy gillar lila. hon har kläder i alla möjliga färger men får hon välja vill hon ha lila. vi har aldrig lagt någon värdering i färger. kanske andra har? kanske har hon påverkats.
jag tycker att det är jobbigt att de här yttre attributen gör att andra dömer mig som morsa. och att hon kommer bemötas annorlunda i rosa klänning. 2012 är snart slut men det känns som att vi fortfarande är fast i utseende och färger.
jag kanske är löjlig och ängslig och nervös. men inte i mig själv och mitt föräldraskap. bara gentemot andras tyckande. ännu värre.
en minut
jag har en minut över. daisy är och klipper sig med mormor hos mormors frissa och lillungen sover. det känns som att jag har tränat. att gå med dubbelvagn fram och tillbaka till bvc i snön känns som träning. jag var dyblöt av svett när jag kom hem. men jag tänker inte duscha + byta om. för jag tycker att det är rätt gött att bara låta svetten torka in och sitta fast i soffan och vara trött. trött i kroppen istället för huvudet.
ikväll ska vi hem till mike och äpplet. de har köpt hus så vi ska titta på bilder på huset och prata renovering och så. alla flyttar ut från stan känns det som. varför flyttar alla till förorten när det är perfekt att bo i stan. när man nu ändå måste bo i sthlm-området menar jag. jag är nog en sån där antingen eller. antingen vill jag bo i fjällen och bli insnöad och ha en egen skoter alt i småland och va månskensbonde eller så vill jag bo i stan. förorten är som stan fast längre bort. och jag har redan bott där. det är såklart bra i förorten, jag menar inte så. men det är faktiskt lite roligare i stan. kanske ändrar jag mig när kottarna börjar skolan och vill vara ute och leka på kvällarna. men med småbarn och framförallt som föräldraledig är stan oslagbar tycker jag.
vi har på riktigt nästan inga kompisar kvar i stan. det är tråkigt. eller nu ljög jag. vi har fortfarande några vänner kvar i stan. men att mike och äpplet flyttar känns så himla tungt. vi ses så väldigt ofta och jag gillar dem så himla mkt. didi och pippo gillar varandra också. allt är bara så enkelt med dem. så avslappnat och skönt och det krävs ingen planering för ngt utan vi bara gör och det är alltid trevligt och vi gillar samma saker och vi brukar slå dem i TP vilket är kul. snart måste vi ta bussen (?) till täby för att träffa dem.
bolls, lången och charlan har också flyttat. till typ enskede tror jag. båda dessa par säger "det tar bara 13 minuter med tunnelbana/buss/wotever kommunalt färdmedel". de vet på minuten hur lång (kort) tid det tar. det är lite onormalt beteende tycker jag. vem fan klockar på minuten? dessutom, vet de inte att bussarna inte går, att tunnelbanespåren fryser eller att tunnelbanan står stilla för att ett löv trillat ner på spåret etc?
jaja, snart kanske vi också sitter i ett villaområde i förorten och tycker att det är awesome för att man prioriterar andra saker mot nu. det heter ju att man aldrig ska säga aldrig.
ikväll ska vi hem till mike och äpplet. de har köpt hus så vi ska titta på bilder på huset och prata renovering och så. alla flyttar ut från stan känns det som. varför flyttar alla till förorten när det är perfekt att bo i stan. när man nu ändå måste bo i sthlm-området menar jag. jag är nog en sån där antingen eller. antingen vill jag bo i fjällen och bli insnöad och ha en egen skoter alt i småland och va månskensbonde eller så vill jag bo i stan. förorten är som stan fast längre bort. och jag har redan bott där. det är såklart bra i förorten, jag menar inte så. men det är faktiskt lite roligare i stan. kanske ändrar jag mig när kottarna börjar skolan och vill vara ute och leka på kvällarna. men med småbarn och framförallt som föräldraledig är stan oslagbar tycker jag.
vi har på riktigt nästan inga kompisar kvar i stan. det är tråkigt. eller nu ljög jag. vi har fortfarande några vänner kvar i stan. men att mike och äpplet flyttar känns så himla tungt. vi ses så väldigt ofta och jag gillar dem så himla mkt. didi och pippo gillar varandra också. allt är bara så enkelt med dem. så avslappnat och skönt och det krävs ingen planering för ngt utan vi bara gör och det är alltid trevligt och vi gillar samma saker och vi brukar slå dem i TP vilket är kul. snart måste vi ta bussen (?) till täby för att träffa dem.
bolls, lången och charlan har också flyttat. till typ enskede tror jag. båda dessa par säger "det tar bara 13 minuter med tunnelbana/buss/wotever kommunalt färdmedel". de vet på minuten hur lång (kort) tid det tar. det är lite onormalt beteende tycker jag. vem fan klockar på minuten? dessutom, vet de inte att bussarna inte går, att tunnelbanespåren fryser eller att tunnelbanan står stilla för att ett löv trillat ner på spåret etc?
jaja, snart kanske vi också sitter i ett villaområde i förorten och tycker att det är awesome för att man prioriterar andra saker mot nu. det heter ju att man aldrig ska säga aldrig.
åkpåse/sovsäck till lillbarnet
ibland är jag så himla nöjd över mig själv. som till exempel när man googlar efter en åkpåse och hittar en recension SOM MAN SJÄLV GJORT! Och det är klart att vi köper en till sån. När den fått sådant fint omdöme menar jag.
torsdag 6 december 2012
Dröm
Ibland känns det som en dröm, mitt liv. Jag kommer nog inte förstå att de här fina människorna är mina förrän jag är en gammal tant i en gungstol som tänker tillbaka. Att min man och mina döttrar är mina. Finaste. Minaste.
onsdag 5 december 2012
Belöning
Har bestämt mig för att ba göra't. Träna och gå ner i vikt. Och när jag når mål ska jag få nåt. Kan inte komma på vad jag vill ha. Hjälp?
game of thrones
hallå! har glömt berätta för er att jag har HBO gratis i sex månader (lilla orgasmen i detta!). har börjat kolla game of thrones. kan inte bestämma mig för om jag älskar den (fantasy, är mkt svag för detta) eller hatar den (kvinnosynen). det är väldigt mkt naket. och jag är pryd så det är också lite jobbigt. men mest är det spännande.
anyhoo, HBO. *hurra*
anyhoo, HBO. *hurra*
"såna"
omg. har precis beställt julkort. alltså julkort föreställande mina barn. ni vet, kort där de är söta och posar för kameran och visar upp vilken friggin fantastisk familj vi är. vi har blivit såna. sån är jag. herregud.
ps. jag önskar mig även praktiska julklappar.
ps 2. vad hände?
ps. jag önskar mig även praktiska julklappar.
ps 2. vad hände?
Lucia
Snart är det Lucia. Det vet jag för att min dotter sjunger luciasånger här hemma. Hon sjunger "lusslell" och "SANKTALUSIIIIA!" och "tippetippetapp" och "sockerbagaren mamma sjung den" och så får jag sjunga hela vägen till förskolan fast jag inte kommer ihåg texten till denna simplaste av barnvisor". När hon tröttnar på luciavisor kör vi "fem små apor hoppade i sängen", fast det är aldrig aporna som hoppar utan typ mormor eller pappa och det är aldrig mamman som ringer doktorn utan det är hon själv.
Iaf ska det bli förbannat sött att se henne vara med i sitt första luciatåg. mammahjärtat och allt det där ni vet.
Iaf ska det bli förbannat sött att se henne vara med i sitt första luciatåg. mammahjärtat och allt det där ni vet.
Julpyssel
Hade tänkt att gå till Labet och ta blodprov på Zoey One Sock idag och sedan kila vidare till Panduro för att köpa pärlor (alla, alltså ALLA, kommer att få armband av Daisy i julklapp) men vädret sätter stopp. Zoey Sömntuta har sovit i cirka en evighet och det snöar fortfarande corn flakes. Vi kommer ingenstans. Mamma kommer hit i eftermiddag så att jag kan gå med pulkan och hämta Didi istället för att pulsa fram i snön med dubbelvagnen.
I min familj har vi bestämt att jag ska vara ekonomiansvarig eftersom Daniel tycker att jag är slösaktig och ointresserad av pengar aka vår ekonomi. Så för att typ motbevisa ska jag börja lägga in räkningarna och "ha koll". Jag tycker att det är jobbigt för jag vill prioritera ner mat och köpa pärlor för alla pengarna. Det finns jättefina pärlor och det verkar mkt mer ekonomiskt att köpa storpack. Men det blir ju mkt pengar på en gång. Man kan säga att det är som att storhandla. Man gör det en gång så slipper man gå varje dag. Och det kan vi ändå inte för vi bor tydligen i norrland minus skottade trottoarer. Så nu tänker jag beställa på nätet. Jag väntar bara från OK från avgående ekonomiansvarig.
Snart ska jag väcka barnet. Jag vet att man inte ska väcka barnet. Men barnet bara sover och det kliar och sticks i brösten och hon har verkligen sovit sen halv nio. klockan är faktiskt halv tolv och jag tycker inte det är ok. DOCK att jag varit duktig medan hon sovit och:
- ätit lunch
- börjat skriva i en sån där "min första bok". dock till daisy, är inte så snabb av mig
- klippt ut julrecept ur tidningar och klistrat in i min receptbok
- satt på julstjärnan.
ja, alltså inte "satt på", är ju inte helt perverterad. utan tänt den.
igår satte didi in ett kort på sig i en ram och gick och ställde i mitt och daniels sovrumsfönster. "till pappa". han verkar väldigt snäll den där pappan. den var nämligen verkligen inte till mamman. i samma veva berättade hon för mig att tomten kommer komma hem till oss med paket till henne och pappan. men mamman får inget. så kan det gå.
I min familj har vi bestämt att jag ska vara ekonomiansvarig eftersom Daniel tycker att jag är slösaktig och ointresserad av pengar aka vår ekonomi. Så för att typ motbevisa ska jag börja lägga in räkningarna och "ha koll". Jag tycker att det är jobbigt för jag vill prioritera ner mat och köpa pärlor för alla pengarna. Det finns jättefina pärlor och det verkar mkt mer ekonomiskt att köpa storpack. Men det blir ju mkt pengar på en gång. Man kan säga att det är som att storhandla. Man gör det en gång så slipper man gå varje dag. Och det kan vi ändå inte för vi bor tydligen i norrland minus skottade trottoarer. Så nu tänker jag beställa på nätet. Jag väntar bara från OK från avgående ekonomiansvarig.
Snart ska jag väcka barnet. Jag vet att man inte ska väcka barnet. Men barnet bara sover och det kliar och sticks i brösten och hon har verkligen sovit sen halv nio. klockan är faktiskt halv tolv och jag tycker inte det är ok. DOCK att jag varit duktig medan hon sovit och:
- ätit lunch
- börjat skriva i en sån där "min första bok". dock till daisy, är inte så snabb av mig
- klippt ut julrecept ur tidningar och klistrat in i min receptbok
- satt på julstjärnan.
ja, alltså inte "satt på", är ju inte helt perverterad. utan tänt den.
igår satte didi in ett kort på sig i en ram och gick och ställde i mitt och daniels sovrumsfönster. "till pappa". han verkar väldigt snäll den där pappan. den var nämligen verkligen inte till mamman. i samma veva berättade hon för mig att tomten kommer komma hem till oss med paket till henne och pappan. men mamman får inget. så kan det gå.
Klockan fyra
Klockan är fyra. Det snöar fortfarande. Vi är uppe, jag och lilltussen. Hon äter men ändå inte. Jag får killa henne på örat. Hon bara somnar.
Jag fasar för att gå till föris imorgon. Snöoväder.
Men hur lika allting känns när Didi var liten. Till och med vädret. Snöstorm. Vinterdöttrar.
Nu ska vi gå och sova igen. Och hoppas på att snön slutar komma. Och att Stockholm stad skickar ut snöröjning...
Jag fasar för att gå till föris imorgon. Snöoväder.
Men hur lika allting känns när Didi var liten. Till och med vädret. Snöstorm. Vinterdöttrar.
Nu ska vi gå och sova igen. Och hoppas på att snön slutar komma. Och att Stockholm stad skickar ut snöröjning...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)