Jag längtar efter George

När jag och Jäl gifter oss vill inte vi få några bröllopspresenter. Fjonka vill ändå ge oss en fin gåva. Han tänkter ge oss en kattunge. Som ska heta George. Jag längtar jättemycket efter George. Jag hoppas att han ska växa upp och bli en röd, lite tjock katt. George kommer att vara jättesnäll och föredra mig framför Jäl. Varje dag när jag kommer hem från jobbet kommer George att komma springande mot mig i dörren. Eller rultande, beroende på hur mycket han lägger på sig.

Jäl är inte så nöjd med att vi ska få George och han för ett himla liv om det. Han hotar med att ta George på en "skogspromenad" eller stoppa honom i en påse full med stenar och släppa honom från Västerbron. Det här verkar bara trigga Fjonka ännu mer.

Jag blir upprörd och menar att Jäl är djurplågare!
Jäl påpekar att han lider av kattallergi och kallar mig för "människoplågare".

Jag har erbjudit mig att betala för kattallergiavvänjning. Jäl har tackat nej. Han tycker inte om djur säger han. Det börjar bli en så kallad "issue" hemma hos oss.

Skulle konflikten nå tidningarna skulle det benämnas Georgeaffären.
Fredsmäklare efterlyses!

Har trots detta börjat planera för syskon till George;

Mjauis Mjausson (tjejkatt)
Skärgårdskatten Melker (killkatt)
Miao Miao (tjejkatt, "lillan")

Har en post it med deras namn vid min dator på jobbet. Sneglar på den ibland. Det känns fint.

Snart, snart kommer George. Och jag längtar.

Ps. Jäl sa att den där VDn med det idiotiska uttalandet inte var på Swebus utan på ett annat bussbolag. Ville bara att ni skulle veta det.