lördag 1 oktober 2016

Pmds update

Hej bloggis.
Har inte hunnit blogga pga livet osv. Men ville uppdatera nu pga bra att komma ihåg sen. Igår var första dagen jag tog tablett för pmds. Är lika delar nervös för biverkningar, att det inte ska funka och att bli "beroende". Kan man bli det av den hör typen av tabletter? Och om man egentlige är ledsen men äter tabletter för att inte ha ångest, är man fortfarande sig själv då?

Symptom:
Inte ledsen/ångest
Törstig/torr i munnen
Lite frånvarande
Kanske att jag även har lite dålig balans
Trög på att fokusera blicken/ofokuserad generellt

De tre sista symptomen tror jag inte finns som biverkning på tabletten så det kan ju vara nervositet.

Håller nu tummarna att det här funkar!
Hej och kram



måndag 19 september 2016

Omg jebus christ

Mitt barn på fotbollsträningen idag. Provocerande lat, oengagerad och bollrädd. Hon jamsar runt och vågar inte peta på bollen. SER INTE BOLLEN PÅ GRUND AV STÅR SOM ETT MÄHÄ MED DÅLIG HÅLLNING OCH TITTAR ÅT ETT ANNAT HÅLL.

Gnisslade tänder av ilska. Finns få saker som provocerar mig så mycket som när folk inte försöker. Och så är det mitt eget barn!

"Var det kul på träningen?" pressar jag fram, stelt och passivt aggressiv. Är så nära att explodera.

"Ja" svarar hon.

What!?



fredag 16 september 2016

Mensuppföljning

Jag har varit hos läkaren och fått piller utskrivet för mensångesten. Nästa ägglossning ska jag börja. Jag både bävar och längtar. Längtar eftersom jag just nu har pms och sådan inneboende ångest och olustkänsla att jag bara vill bort från den här kroppen, bort från stan, bort från jobbet, bort från allt.

Vill isolera mig.

Men bävar för det är läskigt och jag har aldrig ätit piller innan. Jag är rädd.

Jag hoppas verkligen att det här ska hjälpa. För det är jobbigt. Jobbigt att må så här och jobbigt att veta att det kommer igen.

måndag 5 september 2016

Modetankar

Funderar en del på mode just nu. Å ena sidan vill jag hemskt gärna vara med på den här hashtagen om att livet är för kort för tråkiga outfits och gå med knallgula skjortor och chockrosa tajts till jobbet och bara tjoho här är jag, men å andra sidan vill jag ha fem genomtänkta outfits, klassiskt snitt i svart, mörkblått och kanske grå och inte ha ett behov av att köpa annat än underkläder och linnen. Liksom aldrig ha känslan av "jag har inget att ha på mig" för av de få plagg jag har är alla bra kvalitet, snygg passform och matchiga färger.

Hur gör ni? Jag fastnar i något slags tvångsmässigt hm-monki-shoppande helt drivet av tristess. Ännu en prickig tröja i säsongens färger adderas till en fucked up garderob.





Förklarar vaginal förlossning

Mamma kan man bajsa ut en ko? Frågar Zoe snart fyra år.

Eh nej.

En kalv då?

Nej.

Jo, om man är en kossa kan man det för det är dens barn och den är i magen.

Ja, alltså nej. Kossan bajsar inte ut kalven. Det är ett annat hå... Eh. Alltså det är typ som att bajsa men inte riktigt. Bara nästan.

NAILED IT!



torsdag 25 augusti 2016

Självpepp

Jag cyklade till jobbet imorse.
Vi hade nästan inte något tjat/kaos under frukosten.
Lyckades lämna båda barnen utan tårar från varken barn eller mor innan 8,15.
Ett möte som jag trodde skulle gå jättedåligt gick bra.
Jag har tagit både förmiddags- och eftermiddagspaus på jobbet.
Ska poppa popcorn ikväll.



blaaaah


Usch. Det är lite deppigt det här med att ha mens. Speciellt efter barnen eftersom det inneburit jättestora förändringar. Förut fick jag mensvärk och blev irriterad. Nu får jag ingen mensverk längre, vilket är trevligt. Istället får jag ångest och nojar. Det smyger sig på från ägglossning och släpper några dagar efter mensen börjat. Och det är kämpigt att vara glad och lycklig halva månaden och ledsen, paranoid och tillbakadragen andra halvan.

När det är så vill jag inte jobba på ett stort seriöst finansbolag. Jag vil jobba på något glättigt ställe, äta bullar och skratta och gärna ha lite mer assistentuppgifter. Blåsa upp ballonger till firmafesten. Den typ av grejer. Jag vill inte driva och behöva följa med i allt så-very-uppmärksamt och genast kunna identifiera risker eller möjligheter eller assigna uppgifter till andra och försöka ”inspirera” dem till att göra dem. Då vill jag verkligen inte det. Det är ju lugnt de andra två veckorna för då har jag energi, känner mig stark och på gång och har självförtroende.

Just nu har jag mens och känner mig onyttig, oönskad, medelmåttig, jobbig, tråkig, orkar inte höra min egen röst. Det känns så blaaa allting. Jag längtar efter att vara sprudlande, glad, lycklig, kreativ och stimulerad.

Men det är ju bara några dagar kvar nu. Sen kommer det tillbaka.

onsdag 24 augusti 2016

En win

Hörni, jag måste ha en win snart. Nån moment av uppfyllelse och vad-bra-jag-är-känsla. Typ klara av att beställa från mathem eller komma ihåg APT. Något privat- och inte jobbrelaterat iaf.

Mål för imorgon, mysig lugn frukost, alla är glada, ingen blir arg och vi lämnar köket i ordnat skick samt kommer i tid.

Eller iaf en av dem. En. En räcker. Det är en bra början.

Sa jag att jag har mens också?



Minnen för livet

Det starkaste minnet mina barn kommer ha från förskolan är att mamma och pappa missade APT. Ni vet de där gångerna man måste hämta fyra för de ska ha möte, alla pedagoger.

Idag kl 16.21:

"Hej, det är Roger från förskolan.... Vi har APT idag."
"NEJ. Nej det HAR ni inte!?"
"Jooo"

Yyyyl! Ringer Daniel för det är han som ska hämta.

Han svarar såklart inte. Det gjorde han inte när jag skulle föda barn heller så ganska väntat ändå. Men en mamma på gården svarar:

"Har ni glömt?"

Nej, det är inte första gången vi missar det här. Vi är uppenbarligen totalt oförmögna att skriva upp saker i våra kalendrar. Eftersom de är gullisar går de dit för att hämta Zoe. Hon tokvägrar. Och jag slänger mig på cykeln (yes, jag cyklade till jobbet) och kommer dit, luktandes sur lök och skäms som en hund.

Det är tredje gången vi missar. Eller fjärde. Så svårt att hålla reda på alla gånger, ni vet?

Nytt life mission. Aldrig, aldrig glömma APT.

Men barnen lär ju ha fått minnen för livet iaf. Gråtemoji.







tisdag 23 augusti 2016

Dricka drinkar

På fredag ska jag ut och dricka drinkar här på söder. Det är precis vad den här ospänstiga mammakroppen behöver. Speciellt efter dagens cykeltur till Tantobadet.

Allt som blev fel med cykelturen till Tantobadet:
- Eriksdalsbadets utebad var stängt
- Tantobadet är inte Eriksdalsbadets utebad
- Tantobadet är inte en pool
- vi cyklade dit
- vi (jag) glömde puffarna och det enda Daisy ville var att hoppa från bryggan så allt var förstört
- det var kallt i vattnet
- Zoe släppte ifrån sig löst, gult bajs när hon skulle kissa bakom cyklarna. Två gånger.
- jag fick torka bajs med minimala löv
- Daisys cykel är för liten
- Daisy orkade inte cykla hem. Och då menar jag verkligen orkade inte. Är förvånad över att en så liten människa har så mycket vätska i sig att de kan gråta så länge
- jag hade lämnat telefonen hemma pga så mkt bus i tanto har man ju hört. Kunde alltså inte ringa Daniel flr att pipande be honom att möta oss.
- Daisy cyklade så långsamt så att folk gick om oss.
- Daisy slängde sin cykel
- Daisy tog upp sin cykel. FAST HON INTE VILLE!

Och när vi kom hem, det var då telefonen plingade och ba "vill du följa med och dricka drinkar här på söder på fredag?"

Ja, herregud ja.

måndag 22 augusti 2016

Mathem

Okej. Vi tar det här med mathem på en gång. Lika bra att få det ur världen så att vi kan vända blad osv.

Det är så många fel på den hemsidan. Till exempel sökfunktionen. Och betalfunktionen. Två ändå ganska väsentliga grejer för en hemsida, kan man tycka.

När jag äntligen lyckats klicka tre (vegetariska) recept till varukorgen plus saft och mjölk så funkade det inte att betala. Det funkade FAN inte. Och började jag om med en ny varukorg så försvann recepten. Så o-e-r-h-ö-r-t tålamodsprövande. Men trevlig kundtjänst ändå.

Hur som helst så GICK DET INTE. Ringde Daniel och beklagade mig så han loggade in istället för att kolla.

Det var klarnas fel. Allt är alltid klarnas fel. Det vet Daniel. Han avskyr klarna med samma intensitet som TV4 och därför förstod han DIREKT när han kom till kassan att det var klarnas fel.

Han löste det, "fatta nångång klarna att vi inte vill betala med din balletjänst, vi har ett amex thank you very much" och imorgon mellan 10-15 (skön tidsspecifikation) kommer en leverans hem till oss.

Hoppas bara inte att det blir just 15 för då slutar Daisy skolan.


Gaddad

Daisy fick tatueringspennor (glittriga of course) i födelsedagspresent. Hon gick lös med dem på Zoe idag. Milt uttryckt.
Zoe hade brösttatuering, mustasch, morrhår, "sår" över ögonbrynet, "tavla" på ryggen, en "katt" på handen, något annat (ingen aning vad) på andra handen och sitt eget namn på ryggen.

Båda var väldigt nöjda med resultatet så vem är jag att klaga. Zoe sprang in till mig, lycklig och ba "MAMMA KOLLA". Jag var upptagen med att försöka beställa hem från mathem för att ens ha lagt märke till vad som pågick i rummet bredvid (kräver separat inlägg för att beskriva fadäsen med mathem och deras orimligt dåliga hemsida, designad för och av muppar).

Så ja vad säger man när lillungen kommer och är så där glad över sina FINA tatueringar?

Först suckar man. Men så ser man att hon verkligen vill att man ska tycka det är fint och nu är hon på vippen att bli ledsen och det klarar man ju inte. Inte jag i alla fall. Så jag sa "vad fint älskling!".

Men egentligen såg hon ju galen ut.




Bonuslista


Okej, här kommer en bonus på tv-serier (färdiga) som är så dåliga att de är underbara.

1. Battlestar gallactica
2. Jericho


Dessutom ändrar jag nummer 5. The shields till Friday night lights. Tammy Taylor forever osv.


Löperska

Wow! Nu var det faktiskt en tjej som sprang förbi och såg sådär lätt och stark ut på samma gång. Hon hade likadana orange shorts som jag har. Känner mig genast väldigt sportig.

Lista

Känner att det är dags för en lista. Ingen blogg utan lista, right? Och jag har ju inte egentligen något att göra. Dessutom är det väldigt lugnt där borta i sjöstaden.

Därför tänkte jag kora topp fem tv-serier. Och då menar jag färdiga tv-serier, inte ongoing.

Sons of anarchy kommer dock inte komma med på listan. Jag säger det redan nu. För jag klarade inte av att se klart den pga allt våld i näst sista säsongen. Förstod ju vad som skulle hända och pallade verkligen inte. I mitt huvud har jag dock skapat ett eget, fint slut där jax och taras barn får ett brev från tara, jax pappas manifest inkluderat och bara lämnar SoA, charming och hela skiten bakom sig och istället blir lyckliga med fru och barn. Snipp snapp snut lyckligt slut.

Downton abbey kommer inte heller med pga har inte HUNNIT se sista säsongen. Men är såklart övertygad att den hamnar högt på listan när jag väl gjort det. Okey?

Anyhoo, här är listan:

1. The wire (bästa tv-upplevelsen någonsin. Är bloggfrossa & tuffast evigt tacksam. Det var de som fick mig att börja kolla)
2. Sopranos (magisk rakt igenom. Och magiskt sista avsnitt)
3. 30 rock (för Tina Fey är awesome, ett geni, och jack donaghy bästa karaktären någonsin)
4. Seinfeld (älskar Elaine så mkt)
5. The shield (dock varning pga plågsamt slut). OBS! Uppdatering! Denna bytes mot Friday night lights. (Tammy Taylor osv!!)


Hälsning från parkbänken

Här sitter jag på en parkbänk vid vattnet och tittar ut över Hammarby sjöstad. Sippandes kaffe. Har lämnat Zoe på fsk. Hon var helt hysterisk men vad kan man vänta sig första dagen tillbaka (på "ny"avdelning) sedan midsommar? Valentina blev helt misshandlad av zoeys sparkar. Hörselskadad är hon säkert också vid det här laget. Stackars barn, buhu. Och Valentina såklart. Stackars henne med.

Daisy var jävligt pepp på skolan får jag ändå säga. Hade knappt tid att ge mig en kram utan hade redan satt igång att smöra för fröken Sara och visade sin balla glugg då hon tappat den andra framtanden nu i helgen. Fröken Sara var mkt imponerad.

Ska på inskolninssamtal 10.40 och har lite tid att slå ihjäl (hence tittar på Hammarby sjöstad, sippandes kaffe).

Noterat från parkbänken: väldigt många "springer" på morgonen. Det ser oerhört plågsamt ut.

Det är sol och vindstilla. Och fsk har inte ringt så Zoe har antagligen lugnat ner sig. Ser ut att bli en bra dag det här.

söndag 21 augusti 2016

Är vuxen nu

En konsekvens av att skaffa barn är att man måste bete sig vuxet rätt ofta. Till exempel kan man inte strunta i att laga mat och äta popcorn till middag, för de ska ha näring de där barna. Och mest hela tiden får man säga åt dem att inte hoppa i soffan - soffan går sönder och den kostade ganska många tusenlappar och vi är inte gjorda av pengar. "Mamma, är vi fattiga?" frågar de då. Man får också, varje kväll be dem att inte bita i tandborsten - tänderna blir inte rena, tandtrollen attackerar och tandborsten blir dålig. Som en annan tråkmåns. Extra trist blir det om barnen börjar gråta. "Kommer mina tänder ruttna och trilla ut?" kan de fråga. Kanske att en mamma någon gång råkade hota med det. Men man ska titta framåt, inte bakåt eller hur?

Men en av de bästa grejerna, det är när de börjar gilla kapitelböcker och man får läsa om Morfar prosten och skratta högre än kidsen för ANTON HÅLLER ÄN. Rolig unge det där. Och en så härlig stund. Är varm i hela kroppen.



Besatt

Hjälp. Känner att jag bara vill blogga/läsa bloggar h e l a tiden pga har noll spärrar och blir lätt manisk.

Har nu satt upp viktigt livsmål: ska INTE blogga igen förrän vi är tillbaka i stan.

Så det är bara att sätta igång och packa nu då.



Gamlis lost and found

Stackars sexåringen med sin lilla, söta världsbild. Igår kväll var hennes katt "Gamlis" borta. Hon kan inte sova utan den och skrikfesten nådde nya outforskade höjder. Tänk om hon glömt Gamlis i skogen när vi plockade svamp? Och nu ligger han där uppe och är blöt, lerig, kall, ensam och ledsen!

Jag har försökt förklara att Gamlis är ett gosedjur och inte lever, känner inga känslor, ingen kyla osv. Har också försökt förklara att INGEN vill sno Gamlis, att han är lite för äcklig för det. Ett gosedjur som är så nött att den inte går att tvätta längre pga kommer falla sönder vill ingen annan ha. Den har inget andrahandsvärde och buset på Södermalm snor hellre elektronikprylar. Men Daisy tror att Gamlis är det finaste och mest värdefulla i världen och att få syn på denna roadkill till gosekatt kan vara just det tillfälle som gör tjuven.

Daniel åkte upp i skogen och letade. Daisy hulkade och skakade av gråt. Ingen kunde ersätta katten och att jag, mamman erbjöd mig att ligga bredvid och gosa var ett sådant fruktansvärt hån att hon stampade ut ur rummet och skrek "NEJ!".

Gamlis var inte i skogen. Gamlis var bakom skohyllan.

"Just det, jag kastade honom där när vi kom hem".





Trendsättare

Vid frukosten:

"Snygga jeans."
"De är faktiskt jättesköna!"
"Du tar inte med dem hem va?"

Nej.

Fast kanske ändå? Kanske startar ny trend - mysbyxejeans. Alla kommer vilja ha dem?

Jeanstjej

Har hittat ett par gamla wranglerjeans på landet. Ni vet totalt omoderna men så himla sköna. Funderar allvarligt på att slänga alla andra kläder jag har och bosätta mig i jeansen. De är så mjuka och ingådda och icke tajta att jag redan nu längtar till nästa gång vi kommer till landet och jag får ha jeansen.

Måste verkligen hitta ett jobb där det är acceptabelt att se ut som en galning som inte bryr sig ett dugg om kläder, vad som matchar eller är modernt. Men det enda jag kommer på är konstnär och jag hade bara fyra i bild och det var nog mest för att jag var snäll mot läraren.

De är som mjukisbyxor de där jeansen.

Som. Mjukisbyxor. Utropstecken.

Fråga

Heter det "reinsta"?

Gonatt.



Repost

Åhhh, ska alldeles strax sluta åldersnoja men det är bara ett par saker jag behöver ta upp.

Det här med att "reposta" något på insta, hur gör man ens det? Alltså jag fattade typ igår hur man skickar direktmeddelanden (sant) och är nu jätterädd för att börja missbruka det och skriva och skicka foton till alla möjliga som jag inte känner. Så det kanske är väldigt bra att jag inte kan det här med "repost". Men det var en tjej som delade en jätteskojig bild om man fick välja på att vara smal eller dricka vin och om man skulle valt vitt, rött el rosé. Kanske låter halvkul nu såhär i efterhand, jag fattar det. Det är därför jag behöver lära mig reposta.



lördag 20 augusti 2016

TV4-hallåa

Herregud, det var precis en hallåa på tv. Helt omöjligt att fatta vad hon sa. Det lät som japanska med holländska inslag. Förstod inte ett ord.

"Vad sa hon?" var jag tvungen att fråga Daniel.

Känner mig nu äldre än någonsin.



fredag 19 augusti 2016

Man är sin ålder

Så. Jag har ryggskott. Kan typ inte andas pga "bröstryggen" krampar. Det var ju inte heller som att jag gjorde någon ball rörelse/övning/trick när ryggskottet slog till. Eh, jag stod vid köksbordet och drog en suck och BAM!

Ni fattar, det är ju pinsamt. Snart är jag en sån där tant som bryter höften varje vinter. Åh Gud tänk om det händer nu i vinter. Vill vara ung och häftig, en sån som bryter handleden vid fall.

Jag ska åka till champagne om en månad. Vi ska hyra cyklar och jonna runt. Blev nu väldigt nervös för det där. Kommer bergis cykla i diket alt glömma hur man bromsar pga har aldrig cyklat franska cyklar.

Och också! Jag ska till champagne!

partykreatör

Vi ska ha kräftfest på jobbet. Det är en ganska stor grej för vi har inte fått ha fezt på jättelänge pga kostnadsbesparingar etc. Jag har massor (en) bra idéer på aktiviteter på festen: POP QUIZ!

Men nu har några ungdomar på jobbet fått uppdraget att rodda med fezten och mina kollegor har sagt att jag ska låta ungdomarna sköta det där själva och inte lägga mig i. Jag och mina goda idéer är not wanted.

Men om man ska gå på ett party vill man ju säkerställa att man kommer ha kul, right? Så idag var jag tidig på jobbet pga tänkte att kids är ambitiösa och jobbar jämt. Men det var ingen här.

De kanske var ute och festade igår och har sovmorgon?


Eller sitter i ett rum och planerar rolig pop quiz till kräftfesten? *hoppas*

torsdag 18 augusti 2016

hela registret

Känner mig galen idag. Kan verkligen inte kontrollera mina känslor eller mitt humör. 

Var så lycklig pga:
  •  Daisys första dag i skolan
  • Kompisar fått förstahandskontrakt och därmed inte kommer ta med sig sina ungar och flytta till förorten
  • Jag ska få äta pizza ikväll och fira ovan

Har varit på vippen att börja grina pga:
  • Daisy såg ut som en rädd hundvalp på bilden Daniel skickade från skolgården

Stolt så jag nästan sprack när:
  • Daisy var snackpåse i skolan och enligt rapport och egen utsago hade ”jätteroligt”

Har varit på vippen att skrika rakt ut pga:
  • Jobbsaker (gnuggade mig dock bara i ögonen och suckade istället).

Höll på att skratta ihjäl mig pga:
  •  Tokig kollega från Värmland med naturlig entertainmentådra

Ville lägga min ner och dö eftersom:

  •  Det inte finns bubbelvatten på jobbet, är uttorkad, trött, det finns ondska i världen, en del föräldrar slår barn och jag gillar inte kranvatten.
Kanske lite drygt att inte gilla kranvatten men jag kan inte ändra detta hos mig. Har försökt  men tänker bara på toaletten. Obs att det går att hitta en ”work around” (som ALLA på mitt jobb säger. Det är typ det enda vi gör: ”work arounds”) om vattnet mellanlandat i en karaff först.)

Jo sen höll jag på att bli tokig gumma när jag inte hittade en Din Sko. Att alla butiker jämt ska byta plats med varandra!

onsdag 17 augusti 2016

Jag och mina kompisar

För ett tag sen skrev jag den här uppdateringen på facebook



Kan inte lösenordet till datty pga semester. Sitter i kö till mina kompisar på IT-supporten. Klassiker.

Men vad glada de ska bli när de svarar och upptäcker att jag är tillbaka!



Vad jag inte skrev då var att han IT-killen (jag tror det var Micke) som gav mig ett nytt lösenord ba "du behöver inte byta ut det.. om du inte vill".



Alltså, får IT-supporten göra så?

1) nu vet IT-supporten mitt lösenord.

2) är det ett subtilt sätt att få mig att ringa mer sällan?



Om 2 blir jag faktiskt besviken. Jag är en stor anledning till att de fortfarande är ganska många i sin grupp. De skulle helt klart förlora arbetsuppgifter om jag bestämde mig för att skaffa mig nya IT-kompisar.

stoppar huvudet i sanden och får inte tummen ur


Jag cyklar inte på morgonen. Det är så tidigt och min hjärna kan inte riktigt räkna ut var jag ska parkera vid jobbet och då blir det så jobbigt alltihop att jag inte ens orkar leta efter cykelnyckeln.  Jag hoppar på tunnelbanan och får till och med en sittplats. Mittemot en enorm man som ser arg ut. Han håller hårt i en väska. Jag sippar kaffe som jag köpt.  Vi stirrar lite på varandra och jag vinner. Han viker bort blicken. I am the Queen.

På jobbet är jag fierce. Skriver säkert tre mail innan kl 9 och hånar de andra som dricker jobbets kaffe som smakar diskvatten. ”Jag har faktiskt längtat efter det. Det är gott” säger min chefis som helt klart saknar smaklökar. Eller är galen.

Om tio minuter ska jag på mitt nästsista (!) möte med psykologen. Och erkänna att jag inte gjort något av det vi kom överens om innan sommaren. Det vill säga att boka ett möte med läkaren. Snark, så trött på mig själv och detta strutsbeteende.

tisdag 16 augusti 2016

Sthlm tub


Vardagen. Detta överjävliga som innebär att åka tunnelbanans gröna linje. Blev så upprörd av Man 30 år med trådlösa lurar som sprang rakt in i den fulla vagnen och spillde ut mitt kaffe SOM JAG GJORT SJÄLV så att det skvätte på alla i vagnen inklusive min mobil och jag i ren protest (kanske mkt dålig protest) gick av och promenerade till jobbet. Och luktade kaffe.

Från och med imorgon är det jag som joinar töntarna och cyklar till jobbet pga vill aldrig mer behöva nudda någon i tunnelbanan.

Om bara slussenhelvetet kunde vara klart någon gång. Och varför får fotografiska kalla sig för museum? Back off renommésnyltare. Om ni är ett museum så vill jag gå gratis på måndagar.

Dessutom. Besvikelsen över att tyskarna som gick bakom mig på Skeppsbron inte var turister utan tjänstemän, säkert i finansbranschen. Fördomsbevis a) de hade mörkgrå kostym.

Måste. Äta.