Big brother lifestyle

Jag har blivit så ungdomlig. Det är knappt att man kan tro att det är sant. Men igår var jag på AW. Först på jobbet, sen på Anglais och... sen blev jag "onykter" och följde med till Kasinot. Där inne "ställde jag till med en scen". Som en ungdom (mkt nöjd)! Jag var helt fullis och sa emot alla i personalen hela tiden. Typ sähär: Du måste ju skämta!?! Sen sa jag att det var tråkigt där inne. Mitt sällskap bad mig att gå hem. Fast inte rakt ut. Men sånt känner man ju.

Visste ni att man inte får prata i mobil på Kasinot. Eller surfa på mobilen. Eller skicka sms. Man får inte göra någonting som har med mobil att göra.

För att komma in måste man bli fotad. De tar ens leg och "blippar" och sen måste man ta kort. Och jag ba: hallå jag tänker INTE bli fotad, jag är inte helt nykter och då blir man ALDRIG bra på kort. Så tack, men nej tack. Jag kan fotas "nästa gång" jag kommer hit. Och hon i kassan vägrade haja utan fortsatte bara att tjata om att jag skulle titta mot kameran. Då drog jag ett litet skämt. Typ astråkigt skämt, men hon i kassan skrattade så att hon storknade.

Inne på Kasinot spelade de ingen musik. Helt tyst. Så här:






Hur kul är det undrar jag? Inte så värst. Och det finns ingen bar man kan jazza i. Inte vad jag såg i alla fall. Men det var fula människor och kameror överallt. Lite synd att slösa så mycket film på så många fula kan jag tycka men ingen frågar någonsin om min åsikt. Ingen vill ens prata när de ska spela sådana där tråkiga kortspel. Inte ett pip får man säga. Fast jag hade värsta intressanta grejerna att berätta. Men det är inte värt att yttra sig.

Kasinot var öken så jag gick hem. Och pratade i mobilen med Jäl. Idag kom det fram att Jäl spelade in vårt samtal! Först filmad på krogen, sen inspelat samtal av pojkvän, nu utlämnad på bloggen av galen kärring.

Mitt liv är som "Big brother". Everybody's watching, listening, reading...