Har haft råångest över att snart (sept) börja jobba igen. Tänkt att vill inte alls va ifrån min lilla pluttunge. Det är så vansinnigt mysigt att va hemma och hon är så rolig och allt är bara rosa moln och fluff. Men när jag tänker efter ska det faktiskt bli lite kul (beror inte på mistlursincidenten alldeles nyss) att gossa med målgrupper och föranalyser och så har vi ju hela kommunikationsprojektet som är riktigt spännande och väldigt stort och strategiskt. Har mest jobbat med taktiska kampanjer innan så det blir mkt lära och det är alltid kul. Jag var ju med och tog fram grundplattformen innan jag gick hem. Är riktigt nyfiken på hur långt de har kommit, vilken riktning det har tagit. Blev inbjuden att vara med på fokusgrupp för ett tag sedan (ni vet, lite mad men, sitta bakom skärm och lyssna) men jag kunde inte fixa barnvakt.
Enda oron: att mina ideér kommer vara i stil med "ja men i Teletubbies gör de så här..." och alla ba "ehhhh" /pinsam tystnad/ och jag ba "dejan skulle gilla det iaf..." *sur* och de ba "fast dejan är inte vår mgr..." och jag ba *får sparken*
3 kommentarer:
hehe, vaddå måste ju tänka på framtida generationer. hon blir ju ocså stor en vacker dag etc
exakt!
är det verklgien värre att sjunga teletubbies än att börja mjaua mitt under möte?
Skicka en kommentar