klappa händerna vill hon iaf inte göra. jag ska klappa, det är roligt. men när jag tar hennes händer och vackert sjunger "klappa händerna när du är riktigt glad" drar hon bak armarna och skallar mig. på riktigt. jag har försökt förklara att vi inte är några våldsverkare i vår familj. vi är pacifister. men budskapet går inte riktigt fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar