Jazzig

Gud. Kommer ihåg när vi pluggade i Västerås och Jäl hade letat upp ngn slags jazzklubb nere i hamnen. Så vi bestämde att vi skulle gå dit, jag, Jäl och Mike.Så man drog väl på sig någon gammal noppig kofta, beställde en rökig whiskey och satte sig och lyssna. Det var ett "bra" band. Det vill säga de hade fått priser och så. Jäl gick ju inte att prata med, han liksom "gick in i musiken", men jag och Mike småpratade lite ibland. Typ rätt trist att de ALDRIG slutade spela mellan låtarna som bara flöt in i varandra. Ibland lutade jag mig mot Mike och ba "den va bra" och så nickade han viktigt mot mig. Efter ett tag lutade hans sig mot mig och ba "va duktiga de är" och jag ba nickade viktigt tillbaka. Sen köpte vi mer whiskey och nickade viktigt mot varandra. Och efter typ etthundra år slutade bandet att spela för att ha lite "mellansnack" och de ba "Ja det där va den första låten från vår senaste skiva..." och jag och Mike ba "den FÖRSTA?!?" *tänker*

Asså herregu.

Fyrtioelva timmar lång låt. Fattarni?

Kom att tänka på det där idag. helt random.

Ps. jag o Jäl va inte ihop vid tillfället. nu när man så att säga har landat honom går vi inte på jazzkonsert så ofta. *förklarar*