Krävande stalker med bekärftelsebehov och skräck för ogillande

Mein Gott! Aj trulu äm ä ståker!

Inatt drömde jag värsta skumma. Jag veeeet, ni vill inte läsa om mina drömmar men alltså det kommer en poäng här… lite senare. Jag drömde om en kille jag konfirmerade mig med.

Vi blev skitbra kompisar under konfirmationslägret och höll kontakten jävligt länge. När jag plugagde i Västerås och var typ full jämt så brukade jag ibland fylleringa till honom på nätterna och beklaga mig hur jävla pissigt livet i sketna Västerås var. Jag var nog rätt jobbig och ego *ung och oförståndig*. Iaf, han typ slutade att svara när jag ringde. Jag ba ringde och ringde och han ba ignorerade och ignorerade. Ringde INTE tillbaka. Jag lämnade typ tusen meddelanden (tror jag, var rätt full oftast) och ba ”heeeeej, de e jag *hick*, eeeeh, miss you, kan du ringa?”. Men han gjorde ju aldrig det och sen blev jag ihop med Jäl och tänke liksom ”screw you adam”. Så då slutade jag också ringa.

För några år sedan träffade jag Karro (en annan tjej jag konfirmerade mig med) i Göteborg och hon berättade att Adam hade gift sig och bla bla bla. Jag ba ”jaha, vad kul” och tänkte inte mer på det.

Men iaf. Så drömde jag om Adam inatt. Helt sjukt. Jag drömde att jag skulle bila genom Danmark för att gå på en Cardiganskonsert i Tyskland och så tog jag in på ngt slags konstigt vandrarhem som även var folkhögskola för musiker. Och då var Adam där. Han hajade till när han såg mig men jag gick bara fram och gav honom en kram. Sen vaknade jag.

Så jag satte igång att googla honom. Visar sig att han har bytt namn. Sökte lite på Fejan och så, hittade hans syrra via min kusin och letade bland hennes vänner och hittade honom. Fine så. Han lever och jag borde nöja mig. Han har ju visat ganska tydligt att han vill ha nothin to do with me. Men neeeej då. Jag ba SKICKAR MEDDELANDE! Jag ba ”hej hej ooh vad länge sen bla bla. Du kanske är arg, men jag vet inte varför för jag har lite minnesluckor från den där tiden du vet *hehe* och stalker stalker stalker. Hej då vore kul om du hörde av dig”.

Asså. Det vore kul om han hörde av sig. Men jag borde sluta vara stalker. Alla måste inte gilla mig. Jag borde bara acceptera att alla KAN INTE gilla mig. Jag är ju faktiskt en rätt jobbig och krävande person. (poängen).

Döm mig nu. DÖM MIG FOLKET!