måndag 3 augusti 2009

Om en pinne (Till Chris)

Vad är det med folk och sina husdjur? De ba skaffar hund, låter den äta bajs och slicka barn i ansiktet, den får sova i sängen och pissa på golvet, de göder den så den blir asfet osv. Hunden blir galen, skäller och pinkar revir så de måste ringa Cesar Milla. Och då kommer han dit dårå och ger dem ett löpband till hunden. Hunden är nämligen understimulerad och behöver motion.

Man ba: Hillu? Är det någon hemma?

Hört talas om promenader? Bara ett litet tips. Det här med hundar är så knäppt man orkar ju inte. Folk jobbar ju, de har inte tid med hundar.

Tänk om alla dessa imbecilla människor skulle skaffa sig djur som de klarar av. Djur som är sjukt roliga. Som man kan klappa. Gosa med. Ge kuliga namn. Gömma i lägenheten. Glömma i lägenheten. Hitta i bokhyllan. Ha racingtävlignar med . Ha med på semestern. Kanske i fickan. Man kan göra hur mkt som helst.

De skäller inte och de lever inte så länge. När de dör kan man spola ner dem i toaletten. Eller begrava dem i trädgården. Var och en gör som den vill.

Det är dags för en revival. Årets retro-husdjur: Vandrande pinne.

Det är briljant. Pinnar är briljanta! Bättre än humlor i burkar med hål i.

Oh, kom på! Man kan leka kurragömma med den i trädgården. Den ba "haha, du hittar mig aldrig, jag är bara en liten pinne!"

2 kommentarer:

Chris sa...

Horace, Biggan, Uffe och de andra kommer att bli sjukt impade! Boka inte in något för den 10 december säger jag bara! Det är mycket möjligt att du får ta emot ett litet pris och kanske göra ett framträdande med ett gäng pinnar! U made my day! Tack!!

emster sa...

Nej Chris, det är tack till dig!