Rapport

Hemma. Äntligen. Är så trött. Jäl och Wacko körde musten ur mig på bröllopet: Vi dansar sådär tokigt. Hoppar till Håkan och skrålar. Fulla muggar liksom. Vi är nästan som på konsert.

Det är ingen annan som dansar. Jo, en av brudgummens kompisar. Han har satt slipsen på huvudet, så roligt, och vi skuttar runt och sjunger allt vad vi kan. Vi connectar lite med honom. Saram hade honom till middagen. Jag satt mittemot Wacko och pratade mest med honom. Min bordsherre var i samma bransch. Men skulle flytta till Bryssel, det går bra nu, yada yada yada.

Innan, i kyrkan, råkade jag ta tag i en geting. Helt plötsligt höll jag den i vingen. Men allt gick bra. Och de sa ja till varandra och allt var väl.

Under middagen måste vi panikäta för att hinna. Vi kör en deal, vi som sitter nära. Inget prat. Här gäller det att hetsäta för att få i sig lite innan vi ska sjunga igen. Eller nån ska hålla tal.

Efteråt dansar jag med Saram och minsta Jälsystern Linny. Vi är lite crazy, dansar töntigt. Alltså vi gör oss med flit. Vi dansar inte sådär på riktigt. Jäl dansar också. Han börjar bli full alltså. Jag tycker att han dansar skitsnyggt. Som Justin ungefär. Mmmm, sexigt. Min kille! Saram tycker att Jäl är pinsam och föreslår att han kanske inte ska dricka mer. "Då har du aldrig sett mig full" svarar Jäl stolt och hämtar en öl till. Och fortsätter att dansa som Justin. Eller är det bara jag som tycker det? Jag är förvirrad.

Klockan halv tre ger jag upp. Jag går och lägger mig. Jäl och Wacko vägrar att göra detsamma. De är i sitt esse nu. Det är de som är festprissarna som ska stänga stället. Tjoho, här är det ingen som är tråkig trettioåring. Party on. Någon drar ett skämt om silverminken Göran. De skrålar med till Frank Sinatra. En öl till? Jajamen, you bet! När DJn slutar att spela, inte ens då ger de upp. De går ut till lusthuset, hetsar varandra till att nakenbada i sjön (vilket ingen av dem gör, det är ju kallt, man kan bli sjuk: urinvägsinfektion, förkylning, influensa, hjärnhinneinflammation). Så de sitter där och pratar. Om vad kommer de inte ihåg. De sitter där så länge att brudens mor hinner bli riktigt trött. Hon väntar nämligen på dem. Så att hon kan låsa sen.

Klockan fem kommer de upp. Patetiska nittiotalsförsök till att vara roliga, alltså mer Nilecityhumor. "Lägg av", fräser jag till Wacko när han ska stajla inför Jäl genom att kittla mig. "Jag sover faktiskt!" Jäl kommer och pussar klumpigt på mig, för att göra allt bättre. Han smakar sprit. Grr! Fast det här minns jag inte. Saram berättar det för mig dagen efter.