Ekorre

Gud. Ibland undrar man. Man tänker "hur många inlägg kan man skriva? När tar det slut?". Men det tar inte slut. Det bara fortsätter.

Rolig betyder kul

Inte för att man vill skryta och så. Men man vill ju inte ljuga heller. Och man måste kanske inte berätta allt, hur det är och så. Men man vill ju inte vara en mes som inte säger halv sju. En sån som inte bidrar till stämningen. Hata såna som aldrig bidrar till stämningen. De bara sitter där och är mesar och tysta och gottar sig. Alla de som bidrar bara skojar och viftar med armarna, gestikulerar och berättar, får folk att skratta och ta en öl och tjuvröka och ringa till folk och säga konstiga (men roliga) saker och en massa annat roligt. Som bidrar. Men de tysta bara sitter där och tänker att de minsann inte behöver bidra. De är säkert såna som sjukskriver sig för fibromyalgi eller vad det heter. Eller okej, det kanske var lite överdrivet. Det är inte helt vetenskapligt bevisat att tysta sjuksriver sig för fibromyalgi.

Men i alla fall. Inte för att skryta och framhöva mig själv. Sanningsenligt: Jag är den roligaste jag känner. Faktiskt. Jag är kul. När jag skriver inlägg till bloggen skrattar jag. Och när jag har publicerat dem och läser igenom skrattar jag igen. Jag ba ”hahahahaha, va kul asså. Klassiker”.

Allt är roligt med mig. Jag har roliga kompisar. Min kille (man) är rolig. Jag läser roliga bloggar. Jag skriver roliga kommentarer på de roliga bloggarna.

Jag kan faktiskt inte hjälpa det men jag är sjukt kul.

Iofs

Appropå det här med saker på svenska som är svåra att förklara. Jeff, en amerikansk kompis frågade sin fru "wot is this 'i och för sig' you keep saying".

Asså, vad är det?

Det är ju värsta bästa ordet. Typ feta friskrivarordet.

Men återigen, vad är det?

Översättning - jösses amalia

Shit pommes frites! Kom på att jag faktiskt inte har legat på Spikis sedan i torsdags.

Förresten, Wacko berättade för mig om en kompis han har (som är invandrad från Frankrike). Han kan inte språket helt klockers så han frågade om en grej. Ni får tänka er detta med fransk brytning: Emmm eeehh, vade betydör det häre Shites pommes frites?

Wacko ba: Det betyder typ "jösses amalia".
(Läste ni med "fransk accent"? Det blir mkt roligare då.)

Ljud

Idag på jobbet är det värsta uppståndelsen för alla är tillbaka och ingen kommer ihåg hur man jobbar. Alla har panik och ringer IT stup i kvarten för de kommer inte ihåg sitt lösenord och har blivit utspärrade från kontot. Sen är det värsta uppståndelsen för graviditeter (som har misstänkts länge) har blivit bekräftade och nu vill alla höra om ultraljud och namnförslag.

Det är en sjukt ovan känsla att höra allt knappande på tangentbordet. Så här låter det: knappetiknappsnatterisnatteri. Man ba ”ahhhhhh TYST!”. Man fortsätter ”shut up shut up SHUT UP”.

Inser nu hur lugnt och skönt jag har haft det. Jag som i vanliga fall hatar när det är lugnt och tyst får värsta utbrottet på alla. Typ varför pratar de i telefon och varför pratar de med varandra? Eh, gör det hemma.

Mothafockers.

Nej, ja ba skoja.

Kanske är jag lite uppjagad idag eftersom jag glömde att ligga på Spikis igår.

Årtusendets dilemma

Åh herregud. Bokstavligt och bildligt talat. He-rre-min-je.

Jäl läste precis upp värsta megabautadilemmat. Lyssna på det här:

På tisdag spelar:

Magnus Carlsson
Marit Bergman
Miss Li
mfl

gratiskonsert på Gustaf Adolfs torg!

men

TOLKAR TED GÄRDESTAD

Jippie? Buhä, snyft? Åh vill se? Eh vill inte höra?

Eeeeeeh?

*blandade känslor*

Mina kräftor

Jag och Jäl fick 43 (!!) kräftor. När vi gick upp supertidigt imorse för att hämta de små rackarna vågade vi hoppas på... ja men kanske 20. Och så fick vi 43 (efter att ha slängt i de som var för små och en av burarna hade gått sönder). Typ rekord.

Är så bäst!

Ps. Här nykokta. Speciellisingrediens Anis och öl. Och hemmaodlad krondill.

Frukost på altanen

Jag: Det finns ett ägg kvar där inne om du vill ha...
Jäl: Du skämtar?
Jag: Nej...
Jäl: Jag frågade dig för typ en sekund sen om du ville ha.
Jag: Vadå?
Jäl: Ägget?
Jag: Gjorde du?
Jäl: Ja!
Jag: Det hörde inte jag.
Jäl: Men du svarade ju.
Jag: Gjorde jag?
Jäl: Ja.
Jag: Jag trodde nog du sa något annat.
Jäl: Va?
Jag: Vad sa du?
Jäl: Jag sa "det finns ett ägg kvar, ska du ha det? Då svarade du JA".
Jag: Det kommer inte jag ihåg.
Jäl: Helt sjukt...
Jag: Jaha. Jag vill i alla fall inte ha det, så du kan du det om du vill.
Jäl: *mutter* *går och hämtar ägget*

Reflektion

Alltså INGEN har kommenterat mitt superroliga youtubeinlägg för några dagar sen. Med de där "ej-så-jättesnygga" från Bonde söker fru. Det är ju hur kul som helst.

Har ni ingen humor, muppar!

Ps

Den här personen, som vill bli kompis på Facebook, vi har en gemensam vän. Men asså, jag har ingen aning. Det är ett äkta mysterium. Personen verkar för övrigt vara nybörjare på Facebook och har bara fem vänner.

Gud.

Ska jag ignorera?

Eller accepta och bli "en av sex mkt speciellt utvalda"...?

Man kanske vinner ett pris om man trycker accpet. Typ så här "du har visat dig öppen för att lära känna nya människor. För visat intresse för mänskligheten vinner du ONE HUNDRED THOUSAND DOLLARS!"

*hoppas*

*hoppasgodeguuuuud*

Facebookkompis

Hjälp!

Det är ngn som vill bli kompis med mig på Facebook och jag vet inte vem det är. Hilfe hilfe. Så himla rädd att jag ska ignora ngn som jag verkligen känner bara för att jag lider av förvirring! Man kan ju inte maila tillbaka så här "eh, vem e du? Känner jag dig?" Om jag känner henne kommer hon tro att jag är knäpp. Jag blir knäpp av det här. Åhhhhh. Ångest. Fet jävla IT-ångest.

Dumma alla som vill bli kompis på Facebook som man inte känner!

Töntigt

Jag har kommit på att det töntigaste jag vet är folk som har såna där "proffsiga" profilkort på Fejan. Ni vet såna som är tagna hos ngn slags misslyckad fotograf med noll kreativitet men med sinne för business. Man får leka modell i tre minuter och får käcka urtrista totalt ointressanta kort som ser sådär äckligt amerikanskt tandkrämreklamiga ut. Folk ba "ah, vad billigt 1500 spänn! Det blir en kalasbild till facebook!".

Det är det töntigaste jag vet.

Det tuffaste jag vet är min kille.

Etik moral och glömska

Är det normalt att glömma bort adressen till sin egen blogg? Jag skriver fel hela tiden och bara "men det här är inte min blogg" när det dyker upp en annan blogg.

Jag är fett med IT idag. Jag gör en e-learning om nationalekonomi och etik och moral inom finansvärlden. Det är jättebra. Jag får lära mig om det är ok att tacka ja till tårta från kund, biljett till event från kund, låna kunds semesterhus på "Mallis" osv. Jag hade liksom ingen aning innan hur jag skulle bete mig. Nu ba "puh, jag hajar".

Närå. Det är en superduperutbildning. Min kollega har varit värsta tokinvolverad i att göra den och jag har varit sådan här testperson för att se att den funkar. Nu är det dock "live". Mina finfina kommentarer har åtgärdats och jag lär mig nek och etik.

Förlåt, det kanske är boring att läsa om etik i finansbranschen.

Ps. Det finns etik i finansbranschen. Hela jag är ett snyggt litet etikstycke! Hett, hett.

När Internet och datorn kukar ur!

Frickin jävla balle helvetes jävla missfosterdator jag hatar hela jävla kukinternet! I hate you freaks! Jävla mobboffer.

Den Mänskliga Faktorn

Alla ni som lever i ett förhållande vet att det där uppskattade roliga skämtet som ens partner drar på en middag inte alltid känns så "nytt och fräscht". Snarare känner man sig som rikemanskärringen i SOS Seglarsällskapsresan. Man ba fyller i: "sikta på nåt billigt".

Jäl har en del hang ups. Men inte på vitsar, roliga historier och skämt som han gubben i SOS Seglarsällskapsresan. Jäls hang ups är mer hur vi använder ord, feltolkningar mm. Just nu är det det här med Den Mänskliga Faktorn. Och jag förbannar den som hade det sommarprat som uppmärksammade Jäl på Den Mänskliga Faktorn. Som är allt vi pratar om här hemma. Så fort det nämns ngt om Den Mänskliga Faktorn nickar Jäl menande åt mig. Där ser du, nu använder de uttrycket fel igen, dumma människor nickar han åt mig.

Jäls sommarpratare menar nämligen att i Sverige används uttrycket som ngt negativt. Ex nu när Jas fick nödlanda i Kallinge. Det var den mänskliga faktorn. Men i USA säger man den mänskliga faktorn om ngt bra. Ngt som blev bra. Då var det den mänskliga faktorn som var där och hjälpte till. Går det dåligt så var det Det Mänskliga FELET. (Mkt stor skillnad). Human factor. Human error. Två helt skilda saker. En felöversättning. Möjligtvis feltolkning (ungefär som motivation).

Men dumma svenskar fattar inte.

Jäl fattar.

Ingen annan.

Jag får lida.

Och det här överallt. Hela tiden. Jag orkar inte mer. Jag klarar inte mer nu.

Så, nu alla, lär vi oss:
Mänskliga faktorn = bra.
Mänskliga felet = dåligt.

Snälla? För min skull? Pliiiis!

Aung San Suu Kyi = jag

Förresten, i lördags. Jag ba hade min Aung San mask på mig nästan hela tiden och ba "Hej Bono, titta på mig, kolla kolla, jag har Aung San Suu Kyi på mig och vet du, vet du, jag är med i en grupp på Facebook för henne och en Burmagrupp, bra va, bra va?"

Men han verkade inte bry sig, så jag tog av mig masken och blev jag igen.

Han såg mig inte då heller.

Om en pinne (Till Chris)

Vad är det med folk och sina husdjur? De ba skaffar hund, låter den äta bajs och slicka barn i ansiktet, den får sova i sängen och pissa på golvet, de göder den så den blir asfet osv. Hunden blir galen, skäller och pinkar revir så de måste ringa Cesar Milla. Och då kommer han dit dårå och ger dem ett löpband till hunden. Hunden är nämligen understimulerad och behöver motion.

Man ba: Hillu? Är det någon hemma?

Hört talas om promenader? Bara ett litet tips. Det här med hundar är så knäppt man orkar ju inte. Folk jobbar ju, de har inte tid med hundar.

Tänk om alla dessa imbecilla människor skulle skaffa sig djur som de klarar av. Djur som är sjukt roliga. Som man kan klappa. Gosa med. Ge kuliga namn. Gömma i lägenheten. Glömma i lägenheten. Hitta i bokhyllan. Ha racingtävlignar med . Ha med på semestern. Kanske i fickan. Man kan göra hur mkt som helst.

De skäller inte och de lever inte så länge. När de dör kan man spola ner dem i toaletten. Eller begrava dem i trädgården. Var och en gör som den vill.

Det är dags för en revival. Årets retro-husdjur: Vandrande pinne.

Det är briljant. Pinnar är briljanta! Bättre än humlor i burkar med hål i.

Oh, kom på! Man kan leka kurragömma med den i trädgården. Den ba "haha, du hittar mig aldrig, jag är bara en liten pinne!"

Världens tråkigaste mest ointressanta bok

En gång för länge sedan skrev jag ett inlägg om Matilde av Denise Rudberg. Jag skrev ngt om att den var ointressant, patetisk, tråkig, tråkiga karaktärer, tråkig miljö osv.

För ett tag sedan fick jag Åse, som är en slags fristående fortsättning av Matilde. Jag läste den i helgen.

Den är minst lika jävla sjukt dålig. Jag blir faktiskt extremt provocerad av att Denise Rudberg får ge ut böcker. Hur är det möjligt? de handlar bara om människor som bor på Östermalm, har feta konton, köper dyra kläder (Denise ägnar sig åt seriös märkes name dropping), har lyxproblem osv. Åse dricker Amaronevin till vardagspastan, klunkar Veuve clicquot 1987 och åker på härlig jakthelg på ngns gods i Värmland. Och det är bara sååå boring. Åse är en skittrist brud som man inte skulle orka prata med i fem minuter ens. Killen hon blir kär i verkar helt miffo, noll personlighet. Allt handlar om pengar, pengar och rika knäppskallar som lever ett sorglöst liv.

DET. ÄR. SÅ. DÅLIGT.

Så friggin dåligt.

Min ring

Igår hittade vi min vigselring. Jäl råkade ha ner den från fönsterbrädan för ett tag sen och vi har inte orkat krypa under sängen och hämta fram dem. Men nu gjorde han det igår. Jag har alltså haft några dagar/veckor utan vigselringen. Folk blir så himla provocerade. De är helt "men var har du din vigselring" och jag ba "nä men under sängen tror jag. På golvet". Folk fattar inte. De bara suckar, skakar på huvudet och smackar lite ogillande.

Jag och Jäl kanske tycker att det är jättespeciellt och romantiskt att ringen ligger under sängen. De har ingen aning om vad jag och Jäl gillar! De ska bara vara tysta och skita i vad vi gör med våra ringar!

Ick

Jag är så äcklad av den där halvätna glutenmackan som ligger på bordet (alltså på assiett på bordet. Don't worry Jäl). Den är så där ful och glutenfri och jag gillar den inte. Man riktigt ser hur äcklig och ovärdig den är.

Kan ngn komma och städa bort den? För jag är faktiskt sjuk och orkar inte.

Mer detektivarbete

Alltså... För att ytterligare undersöka det här med Expressens eventuella hackande av Internet/blogger så gick jag in på Felcitas och kollade. Och där står det också expressen.se när pop up fönstret öppnar sig. Men Felictas är ju... Ja hon är en sådan som har "samarbeten" med företag på bloggen. Hon kanske har "samarbete" med Expressen? *ryser*

Eller så är det fel på Internet.

Förvirrad

Nu gick jag in på 30+ och kollade hur det blir när man kollar hans kommentarer. Som referens till de oroväckande nyheterna om Apans blogg.

Där står det också "expressen.se" när pop up fönstret poppar upp sig!?!

Har Expressen hackat Blogger?

Å herregud, jisses Amalia. Jag vill inte vara med längre. Är rädd.

Orolig

Ni vet, jag gillar ju Apans lilla blogg. Tycker den är ball, fräck, käck, fräsig osv. Men asså. Idag när jag trycker på knappen för att läsa kommentarerna till inläggen så står det en sak som oroar mig uppe i fältet med webbadressen.

Det står, gott folk, "expressen.se"!

Varför gör det det? Det står bara där en pytteliten stund. Sen står det en vanlig, normal webbadress. Är det fel på min dator? Är det fel på Internet?

Vad är det som händer?

Om de jobbar på Expressen kanske jag måste sluta läsa. Jag är totalt emot Expressen.

Apans blogg I love. Men Expressen I hate.

Vilket dilemma.

"Åka rackarbil"

Det här har jag och Lillmange (praktikanten) gått omkring och härmat i två veckor nu. Vi har blivit riktigt bra på alla "Åhkej", "Mmmmhmm" och "Ah det ä rolig me rackare".

Invalidos

Saram informerade mig precis om att hon och Jälen är 3 % invalida. För att de är gluten.

Haha. Det är ju jätteroligt. Eller sorgligt. Eller hur man nu ska se på saken.

Men tänk vilken fin människa det gör mig till.

Jag är gift med en invalid och trots att det är tungt och samhället inte förstår så stannar jag hos honom. Jag kämpar för min man och hans invaliditet.

Samhället gör ingenting för att hjälpa. Till exempel skulle det hjälpa väldigt mkt med ett handikapp p-tillstånd.



Tack Saram, för tipset!

Leksaker för vuxna

Din snuskiga jävel, det var inte alls så jag menade! Utan så här. Jäl köpte en Rubiks kub häromdagen. Han tycker sånt är kul. Löser korsord och Suduko och så. Och så hade han sett på Sarams blogg att hon kan lösa kuben (Saram är Jälens lillasyster). Han fick typ panik och sprang direkt till jobbigaste butiken Clas Ohlsson och köpte en.

Det är ju lite gulligt att han har hobbies. Visst. Men alltså vet ni vad en Rubiks kub kostar? Det är helt otroligt. Den kostade 180 kronor! HUNDRAÅTTIOSPÄNN! Så dyrt. Värsta rånet. Det är bara en tjuga mindre än min Veronica Maggio-väska. Fast den var ju värsta kapet. 200 kronor för snyggaste väskan ever. Ett fynd. Så himla billigt.

Men kuben. Hallå Mr Prissättare på Classe, vad håller du på med? Gör om, gör rätt eller skaffa ett nytt jobb! Jag kan inte fatta att Jäl köpte en dum liten kub som inte går att lösa för 180 kr. Vi är ju inte direkt gjorda av pengar.

Glutenbröd = cp

Jag vet att man inte får säga cp. För det är inget fel att vara cp och så. Det är det ju verkligen inte. Men när jag var liten så fattade inte jag bättre. Det var det värsta att bli kallad cp. Cp och bög. Jag hade ingen aning om vad vare sig cp eller bög var. Nu vet jag att en massa fantastiska människor är både cp och bögar. Det är hur lugnt som helst. Så jag ber om ursäkt för min rubrik. Det gick av gammal ofärskämd vana.

Men i alla fall. Nu när Jälen blivit glutenbarn så har vi bara glutenfritt bröd hemma. Och det är fan helt cp. Det går knappt att rosta/värma alls. Det blir knallsvart utanpå och vått inuti. Hur kan det vara så svårt för brödföretag att baka gott glutenbröd? Jälpappan bakar ju jättegott. Jag tycker så synd om alla glutenbarn som får äta torrt, smuligt glutenbröd hela livet.

De har ju ingen aning om hur en baguette ska smaka.

Haha.

Det där lät lite kul.

Rolig historia

Kom på att jag vill berätta om min kompis Merkus. Han jobbade som vakt en gång på Grand Hotel när de hade efterfest efter MTV music awards i Globen. Han skulle se till att bara riktiga kändisar fick komma in.

Det funkade fint. Neka Adam Alsing. Släppa in Kristian Luuk.

Feta kollen.

Så kommer det en snubbe/gubbe i mössa. Pratar engelska.

Merkus: You have to have a golden pass to get in.
Snubben: Haha, funny man.
Merkus: I mean it.
Snubben: ?
Merkus: Im gonna have tou ask you to leave.
Snubben: Don't joke around man, just let me in.
Merkus: If you don't have a golden pass I can't let you in.
Snubben: ???

En annan snubbe med mörkt hår, skinnjacka och stora solglasögon kommer fram, lägger handen på Merkus och säger: Don't you know who this is? This is The Edge, man.

Obs. Den andra snubben var Bono.

Merkus kände inte igen ngn av dem.

Alltså, förtydligar: han kände inte igen The Edge och Bono. Det borde vara straffbart.

Yrar/funderar/oroar mig

Gud! Hjälp, hjälp, hjälp. Tänk om inte jag blir frisk till Miss Li/Stefan Sundström imorgon!

Jag älskar ju Miss Li.

Nu har jag mölat i mig två alvedon, en massa vatten och sprutat näsan full med nässpray. Hoppasgodegud att det hjälper.

Fyra älgar och två strutsar

Jag är hemma och är dödligt sjuk. På riktigt dödlligt sjuk. Orkar knappt trycka ner tangenterna. Det började redan i fredags när vi åkte ner. Jag satt och darrade och mådde pyton. Började nästan grina för jag tänkte att nu missar jag The Edge.

Det gjorde jag inte. Jag trotsade min eventuella svininfluensa och gick på konserten. Den var sjukt bra. Bättre än förra gången jag såg dem och bättre än gången innan det. Vi stod verkligen totalt jävla apbra. Jag som är kort brukar aldrig se nåt. Jag får stå på tå och hoppa lite för att se.

Jag såg JÄTTEBRA!

Och The Edge var så nära att han nästan nuddade mig.

På vägen hem i bilen letade jag efter Älgen. Jag satt och skakade och darrade och hostade och snörvlade och febrade och yrade. Jag ba "Älgen?". Lät så där ynklig. Ia hjälpte till och sjöng "Älgen, Älgen världens bästa Älgen" som lät lite som Karlsson på taket.

Vi såg fyra älgar.

Och två strutsar. Eller det var nog kalkoner. Vi åkte förbi en åker och så såg jag två konstiga fåglar med långa halsar. Ia ba "en struts"? Jag ba "neee, eller.. jag vet inte". En minut senare såg vi att det låg en struts och kalkonfarm där. Så det var nog två strutsar/kalkoner som hade rymt.

Vi såg även 12 rådjur och tre döda grävlingar.