fredag 13 februari 2009

Det där med hjärnor igen...

På en kollegas arbetsplats ligger det en bok som heter Varför kvinnor alltid kommer ihåg och varför män alltid glömmer. Den är skriven av en av ”världens främsta forskare”. Hon menar att anledningen till att män alltid glömmer saker medan kvinnor kommer ihåg har med stora strukturella skillnader i våra hjärnor att göra. Hjärnan har ett kön. Det är alltså mannens hjärna som inte vill fråga om vägen.

Till exempel.

Menar Marianne.

Författaren.

Den. Stora. Forskaren.

Åh Marianne… Ma-ri-anne. Jag skakar på mitt huvud, lägger det på sned och gör ett litet ljud: ”tssss”. Så låter jag. Suck suck sucksucksuck. You make me so tired Marianne. Snälla Marianne. Pö-liiiis, Marianne!

Förr trodde man att svarta var idioter som inte klarade någonting utom att möjligtvis skura golv och hugga ved. Man forskade och hittade ”bevis” för att så var fallet. Idag är en svart människa president i världens mäktigaste land. Och jag tror att det är ytterst få som menar att han är ett undantag, att den svarta rasen egentligen inte alls är lika intelligent som den vita. Om tjugo år kommer hela världen att tycka att din forskning är precis lika pinsam. Du kan gömma dig bakom meningar som ”jag säger inte att den ena eller andra hjärnan är bättre eller sämre – de är bara olika”. Men jag fortätter att skaka på mitt huvud. För de individuella skillnaderna är större, de överstiger med råge de könsrelaterade likheterna. Det du gör är att du spär på fördomar. Du drar slutsatser som inte finns. Du ser samband som inte är där.

Jag tycker att vi tar upp frågan igen om tjugo år. Så får vi se om ens du, Marianne, fortfarande tror på dina egna resultat…

6 kommentarer:

Miss Baglady sa...

Konstigt vad folk INTE lär sig av historien liksom.

Vi borde analysera historien mer, och verkligen LÄRA oss om det som varit. Ha det som headmission liksom. Alltid fråga sig om det finns liknande händelser och hur man då tänkte.

Jäl sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
A. sa...

Jag skulle aldrig fråga om vägen. Inte förrän det är kris. Däremot har jag flera gånger skickat iväg mitt ex och fråga. Det är för att jag med glädje skulle ha lurat en annan kille men aldrig en tjej.

Har Marianne tagit hänsyn till den aspeketen i sin forskning?

Béatrice Karjalainen sa...

+1 på det

Ninde sa...

Som vanligt ligger sanningen någonstans mittemellan. Både de som påstår att det inte finns några könsskillnader och de som vill förklara allt med dem utan att ta hänsyn till att vi är rätt olika som individer med har fel..

Miss Upsey Daisy sa...

Håller med Ninde faktiskt.