Skrivkramp

Har skrivkrampen Orvar: ingenting är tillräckligt roligt, störande, gulligt, intressant eller töntigt att skriva om. Det känns jättekonstigt. Jag (JAG) har ingenting att säga. Är nollställd.

Jaha. Så påven tycker att homosexuella skall jämföras med AIDS. I vanliga fall hade jag raljerat i minst sexhundra ord om hur förbannat jävla skitvärdo det är att en gammal gubbe som är tre steg från döden överhuvudtaget får uttala sig. Stackars alla satar som tror på honom.

Men jag orkar inte.

Och i vanliga fall hade jag åtminstonde nämnt att jag tycker att "Recollection" är ett ganska konstigt (läs töntigt) namn att ha på en platta. Tycker Magnus Carlsson att det är coolt eller vad? Det är det inte. Han och hans hårimplantat är så passé.

Men jag orkar inte bry mig. Who cares liksom.

Och normalt hade jag kanske kluddat ner en rad eller två om vilken pinsam rulle "Australia" är. Ointressant kulissfilm där den verkligt intressanta storyn blev något slags sidospår för att göra rum för Kidmans ego. Hon har redan spelat den här rollen tusen gånger. Vi vet redan att hon är fullt kapabel att spela stiff överklassdam som hamnar i en ovan situation men som efter några små missöden blir ett redigt kvinnfolk som minsann kan ta hand om sig själv.

Men jag har ingen lust. Inte värt energin på nåt sätt.

Och för all del. Hade jag inte varit ur gängorna hade jag kräkits ut mitt förakt mot årets "stjärnor" som tillbringar några patetiska fylledagar tillsammans på ett slott. Till exempel skulle jag kanske skriva att jag tycker att det är direkt motbjudande att se förvirrade tanten Dellert sitta och dynga till på rödvin och inte ha minsta aning om vad konversationen handlar om.

Men jag vill inte.

Det enda jag vill berätta för er är att jag (JAG) har gått ner två kilo!
Så jävla bra start på året!