onsdag 17 augusti 2016

stoppar huvudet i sanden och får inte tummen ur


Jag cyklar inte på morgonen. Det är så tidigt och min hjärna kan inte riktigt räkna ut var jag ska parkera vid jobbet och då blir det så jobbigt alltihop att jag inte ens orkar leta efter cykelnyckeln.  Jag hoppar på tunnelbanan och får till och med en sittplats. Mittemot en enorm man som ser arg ut. Han håller hårt i en väska. Jag sippar kaffe som jag köpt.  Vi stirrar lite på varandra och jag vinner. Han viker bort blicken. I am the Queen.

På jobbet är jag fierce. Skriver säkert tre mail innan kl 9 och hånar de andra som dricker jobbets kaffe som smakar diskvatten. ”Jag har faktiskt längtat efter det. Det är gott” säger min chefis som helt klart saknar smaklökar. Eller är galen.

Om tio minuter ska jag på mitt nästsista (!) möte med psykologen. Och erkänna att jag inte gjort något av det vi kom överens om innan sommaren. Det vill säga att boka ett möte med läkaren. Snark, så trött på mig själv och detta strutsbeteende.

Inga kommentarer: