Jag är kvinnan med temperamentet, med den korta stubinen, med det tunga rättvisepatoset. Jag är hon som spyr ut sitt förakt mot småborgerligheten, ignoransen, dumheten, okunskapen, oförståndet. Försök inte stoppa mig. Mitt vapen är mitt tangentbord och ingen, jag säger ingen, kan ta det ifrån mig. Jag kämpar för ingenting och det är större än att kämpa för allt. Jag kämpar för små saker och låter de stora vara. Jag slåss för din skull. Och den som inte hör mig skall aldrig mer höra. Han som inte ser mig skall aldrig mer se. Hon som inte läser mig skall aldrig mer läsa.
Ty jag är Emster; agitator, uppviglerska, bråkmakerska.
You wanna mess with me? I welcome you.
4 kommentarer:
Haha! Du är underbar, bitch!
Grälsjuk? Haha... Låter lite som ett sånt där tal som Braveheart och han i Gladiator höll. Eller Al Pacino i Any Given Sunday.
Jag vill också ha ett eget brandtal :-)
You go girl! :)
Fast du glömde en kvinnlig förebild he,he. Xena..? ;)
Felicitas: hehe, du med biatch!
A: Eller hur. Jag = JFK...
Ninde: Haha, ja henne borde jag haft med... Men tv-serietjejen alltså. Inte Felicitas hund... :-)
Skicka en kommentar