dessutom!

kör de med såna där "skämt" om att "kvinnor inte ska höras" etc. man ba "HAHAHA HÅLL KÄFTEN". en av dem blev faktiskt lite röd i ansiktet när jag sa att jag inte vill att de ska skämta på det sättet eftersom de bara gör bort sig själva och att jag vill kunna vara stolt över mina medarbetare, inte skämmas och tycka att de är pinsamma. han hävdade då att han är "jättesnäll" och "en svärmorsdröm".

inte en feministisk svärmorsdröm iaf.

alltså!

vem är INTE uttalad feminist 2012?!?

klasshatet

en sak jag inte riktigt pallar med just nu är hela debatten om "klasshatet" och den där guidade bussturen till solsidan som folk "rasar" över. eller det kanske bara är på mitt jobb? mina kollegor tror till exempel att jag är "kommunist" eftersom jag typ bryr mig om kattungar, andra människor, är uttalad feminist och skänkte min julklapp från jobbet till BRIS (man fick en kod och välja mellan en massa grejer - onödiga saker - ELLER skänka pengarna till Bris). that's finansbranschen for ya.

mästerkock

jag fattar verkligen inte hur marco i mästerkocken har ballat ur så här totalt? de senaste två veckorna har han sett ut som en rädd liten kanin. jag hoppas verkligen att han skärper till sig den här veckan för min kompis ia är faktiskt kär i honom och tänk om de blir ihop och man måste sitta på parmiddag med en skraj liten harpalt? *orka* *not*

allvarligt orolig

herregu, har ju inte ens berättat om min dag. börjar med att daniel informerar mig att jag igårkväll parkerat bilen på stoppförbud. han blev skitlack när han fattade var jag hade parkerat och ba "DETÄRJUNIOHUNDRASPÄNNÅTHELVETE. GARANTERAT." och jag ba *hjälp*. efter att ha parkerat om bilen gick jag till jobbet, fick vända pga hade glömt bollans väska hemma trots att jag ställt den precis innanför dörren så att jag inte skulle glömma. mnå liksom.

anyhoo, later that day:
ring ring i luren
bollan: mötas i din port
(vi sitter på varsin sida gata, alltså asnära. om jag går ut på balkongen kan vi vinka till varandra märkte vi idag)
jag: toppen. jag går nu.
reser mig, tänker "vad var det jag skulle göra?" följt av "hm, jag är lite hungrig. jag skulle nog hämta en banan". går och hämtar banan. pratar med en kollega på vägen, hämtar lite papper i skrivaren, sätter mig vid dattan igen och börjar möla i mig bananen. efter tio minuter ringer bollan och ba "eh. var är du??" och jag ba *oj*.

så totalt sjukt.

är nu mkt orolig för min hälsa. saknar jag ngn vitamin el likn?

minns

kommer ni ihåg när man tyckte det här skämtet var roligt:

jag röker inte, jag dricker inte och jag svär inte. fan också nu glömde jag ciggen på bolaget

*omg*

kanske är jag bara sån?

i julas var vi hemma hos josefine och mikebike (länkar krävs knappt eftersom de är värsta bloggcelebs men jag ska länka ska bara skriva klart först) och då sa de (ja, båda faktiskt. den ena började, den andra fyllde i och så nickade de båda för att understryka att de hade rätt) att jag "bloggar tjugo inlägg på en dag och sedan inget i flera veckor" och jag ba "JAHA MEN NI RÅ! HUR OFTA BLOGGAR NI RÅ!" och de ba "hela tiden" och jag ba lacka totalt och kastade vinflaskan i väggen och ba "KOM IGEN DÅ VILL NI SLÅSS ÄR DET DET NI VILL MUCKAR NI ELLER" och då sparkade mikebike mig skithårt i nyllet och jag ba spände ögona i hnm och gjorde ninjaslag mot pallet så att han blev helt blind.  josefine chockades svårt och var tvungen att få vård på sjukhus.

okej, det var lite överdrivet. det var inte riktigt så det gick till. de sa iaf att jag bloggar tjugo en dag och noll i en vecka och då sa jag att "jo så är det nog." och så var det inte mer med det. men nu när jag tänker på det, sjukt observanta människor de där. för det är ju sant. eller det var sant. nu när jag har blivit präktig kommer jag givetvis att blogga kontinuerligt och måttligt.

för övrigt är josefine mkt duktig kock. middagen var delikat, vinet utsökt, sällskapet gudomligt.

länk josefine
länk mikebike

märk väl

att jag är på värsta göra listor humöret idag. allt blogg ba - listor -

fint.

traininggrrrl_79

det här med träningen. sjukt bra att:
1. vi har mkt fräscht gym på jobbet inkl sal med gruppträning och det är gratis
2. min kollega är värsta träningsmänniskan och numera min pt. jag ba "VAD SKA VI TRÄNA IMORGON!?" och han ba *lägger upp ett pass*

smolk i bägare:
kollega/pt har sagt upp sig. *bu*

tänker dock inte sluta svära

men hallå, så här då. sen nyår:
har ej tagit en endaste pyttesnus.
har typ knappt ätit godis (stor omg, sus går gnm publiken osv)
har följt viktklubb nästan hela tiden (inte förra veckan när jag var i sälen, men alla andra dagar
OCH
kommit igång med träningen.

man kan säga att the präktig me is here. så sjukt jävla nöjd.

bara ett par saker

oookej. så här är det:
1. det var så länge sen jag bloggade/var inne på min blogg att dattan inte kommer ihåg adressen. var tvungen att skriva in hela och inte bara "bok" och sedan klicka pil neråt och enter!!! oacceptabelt.
2. det var så länge sen jag läste era bloggar att samma problem som ovan uppstod. herregu tackolov alla änglar i himlen att det finns länkar.

*maila*

Det här med att maila. Jag tycker faktiskt att ni ska testa det. Det är lite som en privat blogg med endast en VIP-läsare som kommenterar varje inlägg. Dessutom får man en blogg tillbaka. Som ibland är förvirrat rolig. Som önskar en trevlig helg på en tisdag. Så wild and crazy är det i mailosfären. Det är fantastiskt, I tell you.

wanted

Jag måste berätta ngt awesome. I förrförra veckan blev jag uppringd av en HEADHUNTER(!!!). Hon ba ”heeeeej, vi har fått ditt namn rekommenderat”. Och jag ba *flämtar i luren av upphetsning*. Hon ville inte säga vem som rekat mig, kanske är det ngn av er som ba ”jag vet en asbra periodbloggare, hon gillar katter och överkonsumerar vin. Kan starkt rekommendera.” och headhuntern ba ”intressant kombination” och sen ba *ring ring*

Iaf, det där jobbet var lite för DM-tungt för mig. Har börjat förälska mig i det här med strategisk marknadsföring och vill nog satsa lite mer på det. Så jag blir kvar där jag är ett tag. Men fattar ni, jag blev kontaktad, uppringd, wanted.

Förtydligande: det här är ett skrytinlägg.

Förtydligande 2: har stajlat min linkedin efter detta. Hon hade kollat på den. Mkt skämmigt.

blogga

Ni vet när man bloggar, då är man helt ”OMG DET HÄR SKA JAG BLOGGA” så fort man råkar tappa ett tuggummipapper på gatan och så skriver man något roligt om det. När man kommit av sig, då kan man trilla ner för en trappa, bryta benen, rädda en unge genom att göra ett hoppsasteg upp för trappan och fånga ungen med en enhandslyra (trots brutna ben mind you) och sedan göra en round kick och därmed stoppa terrorist på väg in för att skicka mjältbrand på en och ändå ba ”äsch. Det är nog ingen som vill läsa om det där lilla”. Det är väldigt märkligt. Därför ska jag bara börja blogga igen. Utan prestationsångest. Jag ska ba ”kära dagbok, idag tappade jag ett tuggummipapper på gatan. Jag plockade genast upp det igen pga är ingen nerskräpare”.

Så ni vet. Jag är här. Mer angelägen än någonsin. Anspråkslös, enkel tuggummibloggare.

spår 2012

2012 är året då vänstern åter får ett uppsving. Småborgerliga parmiddagar med lyxig mat får stå tillbaka för enklare knytkalas. Det kommer bli ”vulgärt” och ”vräkigt” med påkostade kyrkbröllop och förälskade par kommer att föredra pulserande storstadssemester framför kombinerad spa och slottsweekend. Unga par i storstaden söker balans i livet – att ha ett barn blir en livsstil.

Tränings- och friluftstrenden står i sig. Men tävlandet (exempelvis en Svensk Klassiker) är inte längre lika viktigt. Det handlar mer om att möta naturen och må bra för sin egen skull.

Bespottade och hyllade dieten LCHF tappar under 2012 sin sista glans. Den kommer till och med bli så pinsam att folk kommer att ljuga om att ha följt den. I december 2012 kommer den anses både ohälsosam och vara ett skamfyllt minne för många.

Modemässigt blir 2012 ett stiligt och färgsprakande år. ÄNTLIGEN blir jag åter moderiktig i mina pennkjolar. Mot slutet av året kommer vi vara inspirerade av Picassos kubism. Modebranschen tappar det helt och kommer anses slut over and done.

2012 är också året då kulturen flödar. Vi vill gå på teater, museum, utställningar med mera. Vi går på seminarier och föreläsningar. Bokklubbarna fullkomligt exploderar – ALLA ska läsa böcker. Kom ihåg att jag gjorde det först.

hej igen

okej, nu har dejan somnat igen. närå skoja. det blev en liten paus i bloggandet. kanske behövde jag det för att komma igen. friska tag etc.

vad har jag gjort under tiden då, undrar ni? jo istället för att blogga har jag mailat. sanning. har varit mailtant. mailat massor. mest med @4everfine men även med andra. och så har jag varit i fjällen och gått upp ett och ett halvt kilo. dejan har lärt sig säga "mi", "nej", "ja", "MAMMA!!!" "pappa", "tappa", "dä", "vadä" osv. det vill säga ovanligt smart unge. hon kan även härma djur (hund, katt, uggla, lejon, fågel och stadsdjuret bil).

anyhoo, jag är tillbaka nu. alles in ordnung.

Bebi till bebi

Dejan har fått en dockvagn och en docka i julklapp. Hon ser mkt viktig ut när hon kör omkring "bebi" i den. Hon stannar, tar upp bebi och trycker dit den igen. Mkt mkt golli. Ibland tar hon dock bara upp bebi och kastar på golvet och lägger dit sina kattgosedjur istället. Och sedan bär hon runt på vagnen istället för att dra runt den. Jag kanske svimmar av golli.

Enda smolken i bägaren är att... Oj vänta nu vaknade hon. Skriver sen!

under julledigheten ska jag

göra klart julkalendergrejen. detta ska ICKE bli ännu en oavslutad bizniz.

glättig tjejs önskelista till tomten: sovmorgnar

wow, vad vetskapen om semester gör mig glättig. har varit världens mosigaste de senaste tre veckorna. har verkligen varit bedrövlig att umgås med. gnällig och sur och trött och less. inte det minsta dugg golli. det blir så när man jobbar inom mega stenhårt företag med superdupervinstkrav och lönsamhetstjohej och neddragningar osv. toppa med mediadrev och man ba vilket jävla röv till "välkommen tillbaka från mammaledigheten".

imorgon åker jag, jäl och dejan ner till götet. jag hoppas att "fira jul" är samma sak som "sova". önskar att min julklapp "värde 300 kr"  omvandlas till sovmorgnar för mama. 300 pix bör vara cirka 300 sovmorgnar. visst?

Julklappstips

Min chef berättade för mig att förra året köpte hon julklappar till 25 personer. Jag antar att det kan bli så i den moderna familjen. Man ska fira med både mormor och morfar och farmor och farfar. Och tänk då om mor- och farföräldrarna är skilda, med nya partners. Man kanske har bonussyskon och barnen har bonuskusiner och… ja, det blir helt enkelt många människor som ska ha klappar.

Och självklart ska vi köpa julklappar till våra nära och kära. Men om du känner att någon av de där du ska köpa till redan har allt, så kanske ni båda blir glada av att julklappen hjälper någon annan?

Ett tips är att köpa julklapparna på Myrorna Stadsmissionen eller Röda korset. Det finns fina ramar, skålar, ljusstakar, porslin, glas, smycken, böcker och leksaker att välja bland. Röda korset har också ”babypaket”(Stick- och sömnadsguppen stickar fina filtar, mössor, tröjor och nallar) som du kan köpa till en liten vän.

Vill du hellre skänka en slant eller bidra på annat sätt hittar du några tips här nedan. Det är It’s all gonna be fine, Miss Baglady och jag som har sammanställt listan. Hjälp gärna till på det sätt du kan.

Och om du vill får du gärna fylla på listan, kopiera den, sprida den vidare.

Alla förtjänar lite omtanke i jul.

/ It’s all gonna be fine, Miss Baglady & Emster

- - - - - - - - - - - - - -

Stockholm Stadsmission - stöd hemlösa i Stockholm.  Enklast av allt, stöd genom att skicka sms eller besök deras webbshop.

Unicef har en jättebra webbshop - finns klappar i olika prisklasser och om man vill får man jättefina gåvobevis hemskickade. 

Amnesty har också en sms-tjänst för att donera pengar. Man kan även skänka pengar till dem och få ett kort att ge till någon annan.

Läkare utan gränser känns väldigt viktiga att ha med - de gör verkligen konkreta insatser i olika kris- och krigsdrabbade områden. (It’s all gonna be fine fick även veta av en kompis att hela 75 % av deras intäkter kommer från gåvor från privatpersoner. Känns ännu viktigare att fortsätta bidra.)

Skänk en gåva

Bli sms-supporter

Hjälp till att plåstra om en sjuk värld

Röda Korset har flera möjligheter om man vill bidra.

Till exempel kan man köpa deras juletiketter. De är alltid jättefina och kostar 50 kr för 2 stora ark. Eller varför inte en första hjälpen kudde? Det är en julklapp som både bidrar till RK:s verksamhet och som man faktiskt kan ha nytta av själv. Något att köpa till alla i familjen? Gå in i webbshoppen för fler tips på den perfekta julklappen.

Även hos RK kan man skänka genom att skicka sms.  

Helt ofattbart att något som är livsviktigt och självklart för oss, fortfarande saknas i delar av världen. Öka tillgången på rent vatten här.

En av RK:s, enligt I’s all gonna be fine, viktigaste verksamheter här hemma i Sverige är besöksverksamheten. Många fler än vi orkar förstå firar jul och andra storhelger helt ensamma. Genom stöd till denna verksamhet kan det bli färre. Sms:a ALDRIG ENSAM till 72900 för att skänka 100 kr till denna verksamhet. 

Bli fadder till ett barn via SOS-barnbyar (It’s all gonna be fine är det och rekommenderar det varmt). För 200 kr i månaden hjälper du ett barn till en trygg uppväxt med skolgång, och du får uppdateringar med post och foton ett par ggr om året.

Köp viktiga julklappar och få gåvobevis att ge bort till nära och kära.

Kvinna till Kvinna stödjer nätverk mellan kvinnoorganisationer i olika länder och regioner. Stöd deras verksamhet genom gåvogram här: 

Alla kvinnors hus verkar för ett samhälle där ingen kvinna ska utsättas för våld, hot eller sexuella övergrepp. Du kan bidra genom en penninggåva eller exempelvis genom att skänka möbler, datorer, tv, video, julklappar. Du kan också erbjuda dina tjänster gratis, exempelvis mattläggning, juridisk rådgivning, formgivning av annonser, målning, marknadsföring, catering osv. Alla kvinnors hus behöver också hjälp till sitt jourboende. Läs mer här.

Skänk en slant till Bris och hjälp dem att hålla telefonlinjerna öppna under julen eller köp en bris-nalle som julklapp till någon.

Rosengrenska stiftelsen jobbar med vård för papperslösa. De behöver främst stöd genom att sprida ordet om deras arbete, och gåvor av t ex mediciner.

Vi vill också slå ett slag för Projekt Hundralappen. Kontakta dem för att se om ni kan hjälpa till då de redan levererat julklapparna för i år.

Köp Situation Sthlm, Faktum och Aluma (säljs den fortfarande? Någon Malmöbo som vet?) Köp gärna extra nummer och ta med dig hem till familj och släkt som du träffar under julen. Perfekt substitut till blommor som ”gå bort present”.

Bli fadder åt ett djur i fara på WWF. En perfekt julklapp till ett djurälskande barn.

Att hjälpa till som volontär:

Stockholm Stadsmission

Röda Korset - bli frivillig: 

SOS Barnbyar - hjälp till som volontär på kontoret i Stockholm

Ain't I a woman jobbar för papperslösa kvinnors rätt till skydd. Engagera dig här.

Håll ögonen öppna så kan du bli volontär på Alla kvinnors hus. Så länge, ladda ner deras banner och visa ditt stöd.

Gå även gärna in på bidra.nu om du vill hitta fler tips.

Julkalender lucka 7. En bild som fastnar på näthinnan

Julkalender lucka 6. Ordinary people

Bloggarna jag läser är oftast skrivna av tjejer som är vassa, roliga och bjuder på sig själva. Jag läser några bloggar som skrivs av killar. De är roliga eller har en aningens bitter ton.

Jag läser inga kändisbloggar. Bara vanliga bloggar av vanliga människor.

Ps. Det finns inga vanliga människor.

HURRA!

Jag har inte cancer i muttis. Fick igår svar från onkologiskt centrum och muttis looks just fine. Eller, provet var "normalt". Jag tolkar det som noll cancer och att mina mellanblödningar beror på dumt-i-huvet-minipiller! Har därför börjat med mitt nya preventivmedel. P-ring. Den, förstår ni, sätter man upp i muttis och sen är allt fine and dandy. Går omkring nu och är livrädd för att ringen ska trilla ut. Man vet ju inte, man har ju fött barn och så och barnmorskan har sagt till mig att "saker och ting kan vara lite annorlunda där". Men än så länge är allt OK. Ring på plats.

Okej killar, känns allt fint? Då fortsätter vi.

Idag är alltså första dagen på mensen. Jag har förstått att den skulle komma hela dagen för jag har varit:
a) ledsen på jobbet
b) sur på jobbet
c) jättehungrig

och:

d) upplevt tröttma på världsmästarnivå
e) känt mig missförstådd och ensam
f) kramat daisy alldeles för länge. (hon tyckte att jag var jobbig och försökte slingra sig)

Nu tror jag även att jag håller på att bli förkyld. Känner mig tung på ett sätt som inte är en viktfråga.

Sammanfattning av tisdagen den 6 dec:
fine and dandy muttis
mens
förkylning i antågande

Julkalender lucka 5. För ett år sedan.

För ett år sedan var jag nybliven morsa. Väldigt trött och oerhört lycklig.

Julkalender lucka 4. fängslad av fiktiva karaktärer

De första jag tänker på när jag ska välja en person som jag beundrar är mina föräldrar. Sedan tänker jag på Daniel och Daisy. Jag tänker på morfar och min moster. Jag tror att i en hyfsat normal familj är det så, man ser styrkor i de som är närmast en. Man vet och känner saker som andra är för långt borta för att se. Jag ser detaljerna. Och jag älskar dem. Och därför beundrar jag dem när de där styrkorna, egenheterna, olikheterna visar sig.

I ett andra steg tänker jag på människor med en övertygelse, som är beredda att offra allt för att alla vi andra ska få det lite bättre. De som kämpar för förändring. Jag vill inte nämna namn. För ingen nämnd ingen glömd osv.

Försöker jag tänka lite annorlunda, det vill säga på det sättet som är representativt för mig, så tänker jag på karaktärer i böcker, filmer och teveserier. Jag fascineras av fiktiva karaktärer med ett eget, starkt utvecklat rättvisepatos. De som inte lever enligt sammhällets reger men som ändå har en stark känsla för vad som är rätt och fel. De som har skapat sin egen moral. I verkliga livet skulle jag avsky dem, jag blir oerhört förbannad på människor som inte tycker att de behöver ta hänsyn till de regler som vi har satt upp för vårt samhälle för att det ska bli bra för alla.

Men ett lysande exempel är Omar från The Wire (skrällen i att jag väljer någon i The Wire!). Omar är en karaktär som jag fullkomligt älskar. Men han rånar folk. Han är en mördare. I verkliga livet skulle jag vilja ha honom bakom lås och bom. Han är helt klart en samhällsfara. I serien älskar jag honom. Jag hejar på honom, hoppas att allt ska gå vägen, att just han ska klara sig. För i det sammanhang han verkar har han moral. Han har regler för sig själv. Och han skulle aldrig bryta mot sin egen moral. Hans kvarter är hans värld och ingen polis, inga politiker kan förändra hur det livet är.

Omar har ingen tilltro till samhället och därför verkar han utanför det. Har skapat sin egen moral, sina egna regler. Och han håller fast vid dem. Och det är sjukt intressant att få följa en sådan karaktär. Även om han bara är påhittad.

Julkalender lucka 3. Bästisar

Jag vill berätta om min katt Rasmus. Han är dö och det är mkt sorligt. Framförallt är det sorligt för jag vet inte vad som hände honom och jag tycker att det är bättre att veta än att leva i ovisshet.

Rasmus var en tjock katt. Det är de bästa katterna.

Rasmus var rädd för dammsugaren. Han brukade sticka huvudet under sängen när jag dammsög. Han var som ett litet barn som tror att ”om inte jag ser, då ser ingen annan mig heller”. Och man kunde ju inte låta bli, så man ba *pet pet* på fetkissen. Då tittade han fram och pep ynkligt. ”Lämna mig ifred” tror jag han ville säga.

Rasmus hade inget emot att man använde honom som halsduk.

Rasmus hade många smeknamn.
Jag kallade honom Rasse eller Raz. En av mina vänner kallade honom ”Degge” för att han var ”så degig”. Pappa kallade honom för ”kungen” eftersom pappa tyckte att Rasmus ”styrde och ställde hemma”. Morfar kallade honom för ”Katten”. Mamma var nog den enda som faktiskt sa Rasmus.  

Rasmus följde med mig hem, gick vid min sida, om jag stötte på honom utomhus. Även om vi var långt hemifrån. Dessutom – ovanligt – hade Rasmus en flickvän och en kattkompis. De tre hängde ihop länge. Flickvännen och kompisen brukade sitta på vår baksida och vänta på att Rasmus skulle komma ut och leka. Det tycker jag är gulligt.

Rasmus regerade i radhusområdet. Han var katten på täppen, gårdens kung. De andra katterna utmanade honom ofta. Hans öron var trasiga och nosen hade nästan alltid blodiga rispor. När Rasmus blev äldre började han förlora fajterna. Jag tror att det tog honom hårt. Han ville inte gå ut så mycket då.

Under hela tiden Rasmus var hos oss hörde jag honom fräsa endast en gång. Det var när morfar hade med sig sin hund ”Candy” hem till oss. Det gillade inte Rasmus. Det är också enda gången jag har sett honom försöka klösa någon. 

Jag är rädd för att något stort djur tog Rasmus. Skadade honom, lekte med honom och lämnade honom att dö. Jag är rädd för att Rasmus längtade efter mig. Att han var kall och ledsen och kände sig ensam.

Jag önskar att han fortfarande var min katt. Min fina, tjocka, gosiga kisse som älskade mig och inte ens ville att jag skulle gå på toaletten själv. Lite som Daisy, som också gärna hänger med in på toa.

Tänk vilka bästisar de hade kunnat bli, Rasmus och Daisy.

Julkalender lucka 2. Din ultimata guide till Kingsholmen

Jag tänker så här: alla kanske inte har full koll på Stockholms lilla smultron, Kungsholmen. Därför, tam-ta-ram, här kommer din guide till Kungsholmen.
Gå ut och äta:

·         Allmänna Galleriet

·         Bergamott

·         Olé Olé

·         Mäster Anders

Hämtlunch:

·         Bee’s  Thai

Sitta ner lunch:

·         Vurma

Bästa kaffet/fika:

·         Café Frankfurt

·         Bageri Petit France

·         Hilma Sofia

Lekplatser:

·         Kronis

·         Pontonjärparken

·         Den som ligger vid vattnet på Kungsholmsstrand

·         Lekparken på Hornsbergsstrand (speciellt på sommaren, då finns det barnpool där)

Sommarpärlor:

·         Klipporna Fredhäll

·         Mälarpaviljongen (drinks, inte food)

Vinterpärla:

·         Gå Kungsholmen runt och köp kaffe för en femma av scouterna.  

Turistmåste:

·         Stadshuset

Julkalender lucka 1. Om emster - koolaste katten i stan

Jag har precis haft utvecklingssamtal med min chef och fått reda på två nya saker om mig själv. Två saker som jag ”ska ta upp i din nästa anställningsintervju” (obs att jag ej har fått sparken).

Sak 1: jag är modig. Jag gör saker som 90 % inte skulle våga.
Sak 2: jag är en beslutsfattare och jag tar rätt beslut.

Jag är sjukt nöjd med att fått reda på detta om mig själv. Jag hade nämligen ingen aning. Pga:

1.       Jag trodde att jag var en mes. Hurray för att jag är tuff!

2.      Jag var inte medveten om att jag tog beslut. Trodde velpanna.

Annat om mig:
Lätt för att gråta. Senast jag grät: cirka 30 minuter sedan när jag berättade för Mizz baglady & It’s gonna be fine om en nybliven mamma och pappa jag såg på Arlanda när de kom hem med sin lilla bebis.

Lätt för att skratta. Skrattar cirka jättehögt. Har ibland fått klagomål på mitt skratt som i dessa fall har beskrivits som ”påträngande” och ”överdrivet”.

Eh. När jag tänker efter. Det är nog jag: påträngande och överdriven.

Nämen hallå, stopp! Vad taskig jag är mot mig själv. Jag är inte påträngande. Jag är nyfiken och intresserad. Och jag är inte överdriven. Jag är engagerad och entusiastisk.

Sammanfattning:

·         Modig

·         Beslutsfattare/bra på att bestämma

·         Gråtmaja/grinpella

·         Skrattar

·         Nyfiken/intresserad

·         Engagerad/entusiatisk

Jag = ett litet inslaget paket.

Pga sjukt låg blogginspiration tänker jag jag listblogga under julen.Mkt bra! Och tänk vad fint, ni får en liten emsterjulklapp varje dag. En så kallad win-win.

Eftersom jag kom på det här idag och man skulle börja igår får ni två julklappar idag. KUL VA!

TGIF osv

Hurra för fredagar! Och hurra för att luncha med folk man känner från internetz, aka bloggare och twittrare. Bloggare/twittrare regerar, så att säga. Helt uppriktigt är det faktiskt så. Folk som ”inte hajar grejen”, jag orkar inte med er.

Dock inte så kul att jag gått omkring hela dagen med grönt klegg mellan tänderna. Dvs mellan fyra (!) olika tänder. Ser ut som uteliggare på 1800-talet. Har därför varit på apoteket och köpt tandborste och tandkräm för att kunna undvika liknande trauman i framtiden. Dessutom måste jag vara piffig när jag möter Ia på AW senare.

Dålig sak: Har spillt pizza på min klänning.

Bra sak: Bra hårdag.