fredag 6 augusti 2010

en och en halv vecka

vi har fått komma hem. daisy blev gul efter födseln och eftersom hon räknas som prematur ville de ha koll på henne.

det var fruktansvärt.

jag bara grät och grät. kunde inte sova. allt jag ville var att krama mitt barn och hon bara sov och sov och blev gulare och gulare. till slut fick hon behandling i form av ljusterapi. hon låg i ett slags solarium i 12 timmar (vi fick bara ta upp henne snabbt för att mata och byta var tredje timme). det gjorde ont i mig. hela kroppen värkte. hon är så liten. jag var så trött.

samtidigt hade inte amningen kommit igång. mjölken rann inte till förrän på dag 5 så vi var tvungna att ge daisy ersättning. vilket gjorde att mina bröst inte producerade tillräckligt med mjölk åt henne. barnmorskorna var på mig att jag skulle pumpa ut och jag kämpade på allt jag kunde men till slut fick jag säga ifrån. jag måste hinna sova och äta också.

alla barnmorskor och undersköterskor sa olika saker hela tiden också. både gällande amning och gulsoten. så jävla frustrerande. jag var så trött och arg att jag inte orkade göra annat än att gråta.

5 dagar efter att daisy föddes försökte jäl få med mig en sväng till solna centrum, då var det en vecka sen jag var utanför karolinskas dörrar. men jag fick ett psykbryt, kunde inte vara ifrån daisy och fick hämtas med rullstol utanför huvudingången.

till slut fick vi åka hem. nu känns allt mkt bättre. vi försöker komma på hur vi ska fixa amningen (det går mkt bättre nu när vi är hemma. efter en dag på bb (???) sa en av undersköterskorna till mig att jag måste ha amningsnapp för daisy är "omogen" och nu ska vi försöka träna bort det också. suck, jävla cepe undersköterska!). vi har varit på bvc och daisy växer bra även om hon ff är liten. nu väger hon 2990 g. PLUTTEN!

det är omtumlande att få barn. fantastiskt. men omtumlande.

nu måste kossan mjölka igen. vi hörs bloggen, i miss u.

10 kommentarer:

Ida sa...

Åh! Det var det jag tyckte var jobbigast faktiskt, tiden på BB. Förlossningen var piece of kaka jämfört. Jag har diabetes, därför fick min bebis tillmatning med lite ersättning redan när hon bara var några timmar gammal, så hon inte skulle sjunka i blodsocker. Och det var ju bra, men det sabbade hennes sugförmåga, eftersom hon var mätt o go på tillägget. Så mjölken kom aldrig riktigt igång på mig. Men SOM jag kämpade. Satt på 4-sal och försökte amma på 100 olika vis. Efter fyra dagar åkte vi hem i alla fall. Men mjölken kom inte igång ordentligt ändå och bebisen hade gått ner för mkt efter 1,5 vecka så jag lade ner hela skiten. Älskade sedan att mata med flaska. Men det är skiiitjobbigt att ligga på BB, det är det.

Hoppas det går bra hemma nu.

Felicitas sa...

Usch, vad jobbigt det låter gumman!! :( Glad att ni är hemma nu!! <3 <3 <3

Miss Baglady sa...

Åh lilla plutten verkligen. Och fantastiskt att få en recension. Vilken pärs det verkar ha varit. Du är så stark. Miss you too..Kram fina

Josefine sa...

De första veckorna var jobbiga. Innan känslorna liksom landade. Jag gick runt och var jätteledsen stora delar av tiden (och väldigt lycklig också) innan jag hann ikapp mig själv. Skönt att vara hemma för er! Hoppas det löser sig snabbt med matandet!

karro sa...

usch vad jobbigt, men skönt att ni är hemma nu och att lillan är piggare.

Anonym sa...

Stort grattis till lilltjejen!
Visst är de underbara de små liven. Theo har också börjat växa, han gick ju ner o va så där liten som D i typ två veckor... nu väger han 3,4, men växer skapligt på längden (3cm).
Jag säger bara stressa inte med att få bort amningsnappen. Jag har precis lyckats ta bort den sen nån vecka tillbaka. Tror inte de fattar hur de ska göra när de e sådär små!!
krama familjen/Lina

Y sa...

Hoppas att ni mår bra allihop och att du snart kan förgylla min dag med dina underbara blogginlägg.

Ninde sa...

Oj. Wow. Hoppas ni mår bättre nu alla tre! Kram

emster sa...

Ida: åh jag förstår dig totalt! och håller med, det är rätt bekvämt m flaska!! =)

Feli: PUSS!

Miss BL: Miss u too!

Miss Muffin: Ja det är omtumlande. Längtar till jag inte är rookie längre!!

Lina: Kul att Theo växer o tjockar på sig! Snart måste vi ses! Kram

emster sa...

Karro: tack! ja det är skönt att va hemma!!

Y: :-) ska försöka blogga lite mer nu!!

Ninde: Tack sweetie! kram!