när jag var gravid med daisy mådde jag oförskämt bra efter vecka 16. fram till vecka tolv låg jag som en liten räka över toaletten, sedan mådde jag måttligt illa till vecka 16. men efter det började något slags supermystillstånd. jag kände mig fin i min mage.
så har det inte riktigt varit den här gången. jag mådde illa längre. slutade må illa helt i vecka 23 ( nu är det vecka 30). men den här gången har inte myset infunnit sig. istället har andra gravidbesvär infunnit sig. saker som jag inte ens hört talas om innan. som att man får åderbråck. och alltså inte på benen dårå. eller att det känns som att ngn sticker en kniv i rumpan på en när man går. eller att det känns som att hela underlivet öppnar sig och ungen ska trilla ut om man badar i vågor.
jag har även varit mkt mer moody. tröttare och mer hormonell. detta samtidigt som vår dotter gått in i det berömda "terrible 2", åldern med raseriutbrott och där svaret på varje fråga eller bedjan är "NÄÄÄÄJ!!". (bara hennes utbrott är värda en längre utläggning. vad gör man när ens tvååriga dotter slår sig själv med knytnävslag i ansiktet, skriker "dumma didi" eller kastar sig på golvet och dunkar huvudet gång på gång. detta över att kanske inte kunnat få på sig sin toffel el dyl. eller att ipaden har hängt sig.) daniel har det cirka halvlätt här hemma.
förra veckan var vi på kreta och jag grät kanske en gång om dagen.
detta grät jag över:
1) daniel kanske inte älskar mig. han borde iaf behandla mig mer like a queen. välja mig först. inte vilja dricka öl med alla andra hela tiden. jag kan faktiskt inte dricka öl.
2) ngt kan hända med didi. typ sjukdom el att ngn är dum.
3 a) didi ska börja nytt föris och jag måste skola in fast jag inte vill/orkar/kan/är hormonellt kapabel
3 b) didi borde inte behöva gå på föris när hon hellre är hemma med oss.
4) jag kommer från en liten familj och pallar inte med spänningarna och dramat när stora familjer (daniels) åker på semester.
6) orättvist att det blåser så stora vågor att jag och didi inte kan bada i havet. hon pga är för liten. jag pga underlivet åker isär.
5) vill inte flyga pga terrorrisken.
idag har vi börjat skola in på nya föris. det var mkt traumatiskt och både jag och didi sov i tre och en halv timme när vi kom hem. sedan ringde daniel och sa att vi har fått plats på en montessoriförskola som a) har mkt färre barn, bara cirka 30 på hela föriset men b) ligger cirka dubbelt så långt bort som nuvarnade föris, där det då går cirka 130 barn.
(dubbelt så långt bort är en km istf femhundra m).
så nu har jag ångest och grinar.
och äter salta pingviner som vi köpte på det icke terrordrabbade planet på vägen hem.
6 kommentarer:
Men kram på dig fina mamman.
Det hon sa.
älskar när du bloggar, mera mera mera.
Och herregud vad det kommer att bli sådär för mig också, har typ glömt varför jag var så moody under graviditeten + foglossning och det där trycket i fitty och tänker att det vore mysigt med en till.
Men! Äru redan i v 30? Du blev ju precis på smällen?
Plus: KRAM!
alla ni är så fina bloggisar!!
jenny: jag vet, sjukligt att det går så snabbt. men det har också gått långsamt pga ej stått ut med illamående etc.
och KRAM på er också!
Skicka en kommentar