Inte för att man vill skryta och så. Men man vill ju inte ljuga heller. Och man måste kanske inte berätta allt, hur det är och så. Men man vill ju inte vara en mes som inte säger halv sju. En sån som inte bidrar till stämningen. Hata såna som aldrig bidrar till stämningen. De bara sitter där och är mesar och tysta och gottar sig. Alla de som bidrar bara skojar och viftar med armarna, gestikulerar och berättar, får folk att skratta och ta en öl och tjuvröka och ringa till folk och säga konstiga (men roliga) saker och en massa annat roligt. Som bidrar. Men de tysta bara sitter där och tänker att de minsann inte behöver bidra. De är säkert såna som sjukskriver sig för fibromyalgi eller vad det heter. Eller okej, det kanske var lite överdrivet. Det är inte helt vetenskapligt bevisat att tysta sjuksriver sig för fibromyalgi.
Men i alla fall. Inte för att skryta och framhöva mig själv. Sanningsenligt: Jag är den roligaste jag känner. Faktiskt. Jag är kul. När jag skriver inlägg till bloggen skrattar jag. Och när jag har publicerat dem och läser igenom skrattar jag igen. Jag ba ”hahahahaha, va kul asså. Klassiker”.
Allt är roligt med mig. Jag har roliga kompisar. Min kille (man) är rolig. Jag läser roliga bloggar. Jag skriver roliga kommentarer på de roliga bloggarna.
Jag kan faktiskt inte hjälpa det men jag är sjukt kul.
8 kommentarer:
Du har så rätt. Du är roligaste. Värsta roligaste.
Fast fuck, jag kanske är en av de där fibromyalgimänniskorna du pratar om. Ibland blir jag helt tyst. Inte på jobbet eller så. Där outar jag gärna hela mitt liv. Och bjuder på allt dumt jag tar mig för. Å så. Men ibland. Bland främlingar. Då får jag typ fibromyaligi. Måste lära känna. Sen blir jag helt crazy. Tar bara tid ibland.
Skönt att va tebax också. Fan man saknar ju bloggosfären.
*svär mest hela tiden*
Men Bagis, har du ont i lederna då? D måste man ha me fibromyalgi också. Plus. Du är ingen mes. Du = cool. Skärp dig.
Låter ju EXAKT som jag.
Fett ont i lederna efter spring-pass idag. Så kanske firbriomyliagi. faan svårt ord att säga.
Och självklart är jag ju också cool. :) Och rålig. Fast du är roligaste.
Och så är du ödmjuk också. Och blygsam.
Fröken Geyerhofer: Great minds think alike?
Bagis: Duktig, värsta atleten!
30+: Exakt så! Man har ju lite av en blyg och söt uppsyn...
Hahaha, älskar det här inlägget!
Johanna: Jame. *ödmjuk*
Skicka en kommentar