Får minnesbild från julfesten. Jag står och pratar med den där avdelningschefen (han som jag erbjuder mig att vara ”feministmentor” åt eftersom jag tror att han slentrianmässigt anställer män och aldrig kvinnor). Helt plötsligt avbryter han mig. Han har noterat att jag har klippt mig. Jag är söt. Verkligen jättesöt!
Och eftersom jag är full blir jag inte arg utan smickrad. ”Åh tycker du?” piper jag och för genast upp handen till håret och börjar snurra en lock. Bäst att vicka lite på höften också.
I walk the walk. The walk of shame.
7 kommentarer:
Ha ha ja vad är det med alkohol som får ens hjärna att omvandla allt sånt till rena komplimanger. Utan att ta omvägar över den mer kritiska delen av hjärnan?
Fast du var säkert jättesöt :)
Du var säkert söt tror jag med. Vår julfest blev grymt trist. Jag är fortfarande sur!!
NInde: Mjau. Du söt. jag håller med. varför blir det s¨å?
Miss Ud: Jo jag kanske var liyet säty.SÖT mernat jag! Din fest var säkert mer kul än du tror. Du är ju så rolig!
Emster- Mja. Den var lite tam.. men tack för det snälla :D
Miss UD: :-)
Kan karln faktiskt inte bara på ett menat att du var söt och inget annat? Bara som något snällt som han tyckte och som en komplimang utan något mer?
A: Jo kanske. Eller jo, jag är rätt övertygad om det. MEN. Alltså. Eller åh, äh va fan. Ich orke nicht verklaren....
Skicka en kommentar