Uppföljning röd lampa

Jag ringde tillbaka till nya killen nu och vi sitter och kreerar fram lite världscopy. *vanlig dag på jobbet*

Jag gjorde det

Det var två nya meddelanden. Båda var från "nya killen". Visstere!

Men vad skönt det känns efteråt.

Den hånar mig

Åhhhhh! Den jävla lampan på jobbtelefonen lyser igen. IGEN! Eller alltså, jag har ju faktiskt inte lyssnat av den sen den lyste sist för jag VET att det inte är ngt viktigt (det är typ bara "nya" killen på andra avdelningen som lämnar meddelande och han är så där duktig och ringer igen, så varför lyssna av liksom). Men man blir ju så stressad och eftersom jag hade en stressrelaterad kräkning + huvudvärk förra veckan kanske jag borde undvika att hamna i sådana här uthållighets"krig" med telefonlampan...

Jag HATAR att behöva lyssna av meddelanden. Det är som att öppna brev som man VET innehåller fakturor.

Smittospridare

Såg en råtta på vägen till jobbet idag (typ vid Kungsholms kyrka). Alltså, vill inte dissa ngns husdjur o så men…alla som har gnagare som husdjur – är ni helt vrickade?

Det är vidrigt!

Jag kanske tycker mer illa om råttor än om krig. Åkej, det kanske inte är värre än pedofili och barn- och djurmisshandel. *frk sverige* Men det är def äckligare än porrindustrin. Eller neee. Kanske interå, men ni fattar vad jag menar.

Ej okej att ha som husdjur:
Råtta
Marsvin
Hamster
Ödla
Orm
Mus
Pudel
Chiuohuoa (eh?)

Jag blir äcklad, folket, äcklad.

*disgusted*

Värsta ever

Värsta ngnsin hände igår när vi skulle sova. Vi låg och läste i sängen (vi är ju gifta nu) och hade fönstret lite på glänt. Utanför ösregnade det.

Då hörde vi ett lesset litet ”mjau” utanför.

EN LITEN KISSEKATT VAR UTESTÄNGD PÅ INNEGÅRDEN!

Den bara jamade och jamade och lät så förfärligt olycklig. Den liksom grät. Grät. Det tog aldrig slut. Det var outhärdligt. Jag sa till Jäl att nu står jag inte ut längre, det värker i hjärtat. Nu går jag och hämtar in den. Den får sova hos oss. Mellan oss i sängen. Jag ska torka den med en handduk och värma den. Pussa på den. Älska den för evigt.

Men Jäl ville inte.

Han sa att det är varmt ute och att katten klarar sig alldeles finemang.

Så vi släckte lampan och stängde fönstret.

Förfärligt.

Jag kunde inte sova.

Låg och vred mig i flera timmar och mådde dåligt över katten.

Imorse var katten borta.

Är så orolig. Fyfan. Känner mig som en dålig människa. Jag är alltså en sån som inte ens tar hand om en liten hjälplös, hemlös, dyblöt, kall kissemiss.

Förskräckligt.

AAAAAAAARRRRGGGHHHHHHH!

Fkn hate dagar när man är ful i allt.

Anna Anka

Som feminist vill jag säga något om Anna Anka. Jag hade först inte tänkt göra det. Jag hade inte sett programmet utan bara följt uppståndelsen på nätet och tyckte inte att det var lönt. Idag gick programmet i repris och jag hann se några minuter.

Min första reaktion är att jag tycker synd om Anna Anka. Hon verkar vara en mycket olycklig, närmast livegen person. Hon vet att hon inte kan göra egna val, hon styr inte över sitt eget liv och bakom hennes utspel döljer sig bitterhet och sorg. Anna Ankas uttalande är inget annat än självförsvar. Jag tror inte alls att hon egentligen tycker att det är så tragiskt att svenska pappor byter blöjor eller att kvinnor får skylla sig själva om deras män är otrogna (om de inte har tillfredsställt ALLA sexuella behov som deras män kan tänkas ha). Men det gör mer ont att erkänna att livet med en "stjärna" inte riktigt levde upp till förväntningarna. Alltså är det lättare att säga att alla andra har fel. Det är vi andra som lever ett patetiskt liv. Anna Ankas liv är så långt ifrån ett jämställt förhållande man kan komma. Hon vet det och därför är det skönt för Anna att tycka att hon inte vill ha det jämställt. Att jämställdhet är trams.

För mig får Anna gärna leva det liv hon gör, jag bryr mig inte nämnvärt. Jag tycker bara att det är synd att hon verkar så pass besviken över sitt livs utveckling att hon måste basunera ut att ett annat liv vore patetiskt, att jämställdhet är patetiskt.

Anna verkar vara en otroligt ensam och olycklig människa. Jag hoppas att hon fortsätter vara för dum nog för inse det själv.

Läs den spökskrivna "debattartikeln" på Newsmill här.

I love music

Ohhh. Lyssnar på Regina Spector. *LOVE*

Duktig flicka, nej tack!

Vi har en liten diskussion, jag och chefen. Jag tycker att jag är en lättsam skit som inte tar livet/jobbet på alltför stort allvar. Jag kan skaka av mig saker lätt som en plätt och jag blir inte stressad. Jag är inte överdrivet kvalitetsmedveten och har inte nördigt höga krav på mig själv. SÅN ÄR INTE JAG.

Men chefen håller inte med. Han ba "du måste lära dig inse att du inte ALLTID måste lägga ner 100 % på allt. ALLT måste inte bli perfekt. Du måste inse att du är lite känslig och lätt blir stressad. Sluta ställ så höga krav på dig själv!"

Och jag ba "vem fan pratar du om?"

För jag kan verkligen - v e r k l i g e n - inte förlika mig med det här "duktig flicka" syndromet. Det finns massor med A-människor som äjsar livet och jobbet och ser ut som movie stars och aldrig tappar masken/tålamodet och gör skitsnygga konsultpowerpoints. Men det är dem det. Inte jag. Jag ställer inte höga krav på mig själv och jag gör inga långa power points med en massa modeller och shit.

Chefen försöker typ "glöm inte att du fick en stressrelaterad panikångestattack förra hösten. Du måste inse att du påverkas väldigt mkt av vad som händer runt omkring dig."

Men asså, det är så svårt. För jag ser typ ner på det här "duktig flicka". Tycker uttrycket är helt VIDRIGT. Och jag tycker inte att jag är "högpresterande". Jag tar inte åt mig när chefen ba "du överlevererar". Jag tycker inte alls att jag överlevererar.

Den extremt kloka kvinnan som sitter brevid mig brukar också hinta att jag inte ska "sitta för länge" med ditten eller datten. Hon säger att ingen är tillräckligt smart för att se skillnaden. Hon kanske har rätt. Men å andra sidan sitter jag aldrig för länge med nåt. Jag är snabb på att leverera.

Jag är inte en högpresterande, duktig flicka med för höga krav på mig själv.

Som när jag och Miss Baglady och Bollan var på feministiskt seminarium. Då var hon Mia Törnblom (eller vad hon heter, ni vet den där "självkänsla nu bruden") där och pratade till alla "högpresterande". Folk runtomkring började humma och nicka igenkännande. Jag blev helt kall inombords. "Jag har kommit fel" tänkte jag. "Jag borde inte vara här, de vill ha duktiga flickor här och det är inte jag. Jag passar inte in här, jag borde gå innan ngn fattar att jag inte är som dem".

Jag tycker verkligen att det här är SKIT. Jag vill skrota hela uttrycket och jag vill aldrig mer höra talas om det.

Ta bort det.

Snälla.

ekonomie fil kand?

När får man lön eg? *minus på kontot*

Fru bäst

Jag tror att Jäl kommer bli värsta nöjd med mig när han kommer hem från fotbollen. Har städat (ej klar, har välförtjänt bloggpaus) och tvättat. Vädrar också. Det blir så jävla fresh! Love it!

förtydligande

och med "radion" menar jag såklart P3. Men det är försent nu, ögonblicket är förbi. Fast de spelar U2 nu och det är ju MINST lika bra. *bättre*

TIPS!

Slå på radion NU. Det e Promoes "nya", Mammas gata. Den e så jävla bra. Och så är ju ANDREAS GREGA med. *bäst*

busy little bee

Okej, ny dag nya möjligheter!

Neeej, jag bara skoja. Jag hatar folk som säger så. Det är vidrigt med folk som är så där överdrivet optimistiska och käcka. Som kommer till jobbet på måndagar och vill "ta tag" i saker och är "fulla av energi". Man ba "DÖ!".

Men det är ju verkligen en ny dag idag. Och en väldigt vacker höstdag, dessutom. Jag känner att jag är lite käck idag (ej friviligt), vill ta tag i saker, typ tackkort för bröllopet. Helt sjukt att alla förväntar sig ett tackkort. Men enligt pappa börjar det bli slitningar i släkten. Alltså de har ringt pappa och frågat när det kommer. På rikt. (blir galen av ilska när jag tänker på det).

Andra saker jag känner för att göra idag:

städa hela lgh, typ inkl kylskåpet
bädda rent i sängen (har inte bytt lakan på äckligt länge)
tvätta (håller redan på)
köpa nya blommor (snittblommor och en blomma till köket, den vi har dog när vi var i götet förra helgen)
gå på promenad
middag hemma hos betsy, seb och världens gulligaste unge Huggan (I <3 Hugge)
duscha
raka benen
mysa

Sookie

Nee, nu blir det Sookie Stackhouse. Jag har ont i huvudet av vinet och orkar inte blogga längre. Hej då bloggen vi syns imorrn. (Macken referens, störtskönt)

Pluggis

Tänkte på en grej. Om blogg hade funnits när jag pluggade, då hade jag aldrig klarat en enda tenta. Jag hade bara bloggat.Och läst bloggar. Om jag hade kommit på ett inlägg under en tenta hade jag rest mig upp och cyklat hem helt hysteriskt fort och satt mig vid datorn. Seriöst, hur klarar folk att plugga nu för tiden? Jag hade svårt nog som det var med msn messenger och icq. Nu finns ju facebook och blogg också. Dagens kidz är verkligen multi taskers. Jag är impad.

Vad händer i soffan hemma hos oss?

Inget hanky panky om det var det ni trodde. Snubbhumrar. Det som händer är att jag typ spyr av allt godis. Måste sluta med det och hålla mig till vin. Har druckit tre glas och börjar känna mig rätt "avslappnad" och go. (Najs)

Fick sms från Ia förut (precis när Idol slutade).
"Jihu, vad Idol är bra! *längtar till fredagsfinalerna*

Jag svarade "Man blir salig! Love it. Längtar till tis. *hårdrock*

Inte för att Idol är särskilt "hårdrock". Det är ett internt skämt. Man kan säga att jag skojade till det lite. Det är ju inte helt ovanligt. *humorking - igen*

Åh nej. Nu är det reklam på tvn för Singing bee, typ "kändisversion" (dvs low lifes). Kräks. Måste alla program ha en b-ig kändisversion? Orkar inte. Hatar kändisar.

Gotta

Vad är det som händer egentligen! Gick ut i köket och skulle hälla upp godispåsen i en skål och Jäl spårar. "Du får inte äta godis innan maten!". Jag ba "Men jag ska bara hälla upp det i en skål!" Och sen tog han godispåsen och la upp den på en hylla som är jättehögt upp, som jag inte når!

Where is the trust?

I am

Såhär. Idag på jobbet var jag och Nita så himla roliga. Vi höll på o kolla lite hemsidor och erbjudanden som konkurrenter har vid min dator och när Nita gick så glömde hon sin väska. När hon upptäckte att den var borta så började hon rya runt (vi sitter i "öppet landskap"). Så jag ba "men lugn nu lilla damen, väskan ligger här så fint o vilar". Och Nita ba, hängde på på en gång (vi är rätt synkade) och ba "åh men hej lilla väskan, har du varit hos tant emster, ja lilla väskan hej hej oj oj, har du hälsat på hos tant emster aaaalldeles själv!" Sen fortsatte vi sådär typ bara fortsatte och fortsatte tills det blev tråkigt och då fortsatte vi ännu mer tills det blev skitkul igen. Ungefär så som de jobbar på Family Guy.

*humorkung*

Meddelande till Jäl

Jag kan ta ett glas rött nu tack. Pö-lis. Hämta själv? Eh... Jag bloggar ju... *hundögon*

Strumpor

Pappa ringde nyss. Det var därför jag tappade den arga känslan i förra inlägget. Jag kunde liksom inte koncentrera mig på att vara arg fullt ut när pappa berättade en sån classic mammahistoria. Mamma är ju bara för rolig. Jag fattar inte hur hon lyckas (misslyckas) jämt.

Hon är hos Majsan och så hade hon på sig såna där små strumpor typ "socks" eller vad det heter. Ni vet såna som inte syns när man har skor på sig. Mamma tog av sig dem. Vet inte varför, men iaf. Då åt Majsans hund Douglas upp mammas strumpor. Han ba "åh svettiga strumpor, glufs glufs". Och han är ingen jättestor hund, utan en liten fladdrig/spattig fjärilshund (eller vad det kallas, jag vet inte).

Mamma och Majsan och Douglas fick åka till Bagarmossens djursjukhus och fixa. Nu sitter de hemma hos Majsan och tittar på hunden. Och Majsan skulle på teater ikväll. Blir nog inget med det nu.

Morsan alltså. Priceless.

En sjuk grej *true story*

Asså ni fattar inte vad som just hände! Helt otroligt. Jag var på Maggan och skulle köpa lite vin. Ställer mig i kön och väntar på min tur. SOM MAN GÖR. Damen (kärringjävel) framför mig g å r u r kön och ställer sig i en annan kassa, upptäcker att tjejen i kassan har satt upp en skylt "nästa kassa tack". Då går hon tillbaka till MIN kö och STÄLLER SIG FRAMFÖR MIG. Hallå! Är det inte helt jävla sjukt? Hon ba "oj då, jag ställer mig här igen då".

Asså vad är det för stil? Så fräckt! Har man gått ur kön så har man väl gått ur kön. Hon tog en chansning. Den gick inte hem. Stå ditt kast kärring.

Jag blev så arg. Jag sa ju inget för då hade jag typ börjat gråta av ilska. Men jag gav henne en blick fylld av avsky och förakt. Alltså verkligen avsky.

När hon hade pejat "kom hon på" att hon glömt ta en påse. Hon ba "oj oj, jag glömde lilla påsen". Kan ni förstå vilken hagga! Hon i kassan ba "ah men du kan ta en". (Jag fick betala för min kasse).

Jag skyndade mig hem så fort jag kunde för att behålla den arga känslan här i bloggen. Men jag märker att jag har taggat ner lite. Jag tappade det på vägen hem liksom. Vet inte hur bra det blev nu. Otroligt, nu pajade kärringen blogginlägget också! Världen är åt helvete.

<3

Middag, myspys i soffan med lite rötjut (ej en hel bibba, det är för mkt kalorier. Och man kanske blir "för full". HAHA. Man kan inte bli "för full". Jo då det kan man. Jag och Jäl blev jämt "för fulla" när vi var studenter. Det var så vi lärde känna varandra. Men det finns ju de som inte kan "hantera" spriten och de blir ju "för fulla" - inte bara lite "roliga". Jag och Jäl blir mest lite fnissiga och övermodiga. Utmanar varandra på TP men får lägga ner efter fem, sex timmar eftersom vi bara svarar fel och ingen vinner. Obs. Skämt. Vi rockar på TP.), kanske lite poppisar och så IDOL.

Vilken jävla höjdarfredag!

Mer om kaffe och lite nyttig info om vin

Kaffe hjälper inte bara till så att man kan bajsa. Det är inga kalorier i kaffe heller. Det är det däremot i vin. I en bibba rötjut är det cirka 2160 kalorier. Tänk på det kidz. Man blir inte bara full, man blir tjock också.

Dagens oufit

Nej jag bara skoja. Som om jag skulle börja beskriva mina jävla kläder. Som en annan tonåring.

HAHAHA.

Gick ni på den?

Avföring

Jag är så här… eh… vahetere… en sån som tycker att det är skitäckligt att vara bajsnödig. Så fort jag blir bajsnödig får jag typ panik och ba ”JAG MÅSTE GÅ PÅ TOA!”

Det finns ju inget mer vidrigt än att veta att man har bajs i rumpan. Jag fattar inte folk som måste bajsa hemma. Alltså, som inte kan bajsa ngn annanstans, tex på jobbet. De kan gå omkring med bajs i rumpan i flera timmar och hålla sig (vidrigt). Blir inte bajset typ ruttet och mjukt och ”gammalt” då? Så jävla äckligt!

En gång berättade min kompis Jensa att han kände en tjej som fick förstoppning för att hon inte vågade gå på toa för att hon hade ny kille och hon var rädd att han skulle tycka det var äckligt, typ okvinnligt, om hon bajsade. Tänk att hennes bajs måste ju liksom ha åkt upp igen i tarmarna, fastnat där och… tänk vilka gaser hon måste ha fått! Hon borde verkligen inte vara ihop med en kille som inte vill att hon ska bajsa. Det är ju ohälsosamt.

Tips om man har ”svårt” att gå på toa: kaffe. Det är ju gott också.

Sookie

ska läsa ut Club Dead nu för det är så jävla bra med vampyrer och shit. fkn love it.
Läser på Spikis.

En adlig

I somras var jag och Jäl och Ia på ett fik på Östermalm. Fråga inte hur vi hamnade där för det kommer jag inte ihåg. Jallafall. Vi satt där och man kollade ju runt lite. På folket, hur de ser ut där på Öfre. De ser precis ut som jag sa innan. Alltså, adliga.

Det var en som satt vid bordet brevid och jag kunde inte sluta glo. Han ba var så ful. Typ übersmal, jätteblek, lång, blond - värsta flikarna - lite vågigt hår, tätt sittande ögon, för stor kostym osv.

Jag önskar att jag hade tagit kort så ni skulle fått se vad jag menar. Han var bergis adlig. Han såg ut så. På pricken.

Adel

Kan inte hjälpa. Har värsta hang up på adliga och såna människor. Typ har fördomar. Eller. Det är nog inte fördomar. Det är nog sanning.

Beskrivning av adliga:
- Inavlade, ni vet ser sköra och ”fel” ut. Man vågar inte gå nära för om man råkar nudda kanske de går av.
- Bakåtslickat hår. Kanske har adliga inga pengar kvar till att klippa sig.
- Fula kläder, ni vet man kan inte skilja på om de är köpta hos turken på torget eller kostan en miljon på ngt italienskt modehus. Fruarna har ”dräkt” (hata) och männen blå kavaj med guldknappar.
- heter töntiga saker, typ ”Nippe” och ”Sippan” osv och efternamn som inte går att stava ”von Dubleschteigeschereringanf”.
- de pratar speciellt. Som om de försöker hålla fast en liten pärla mellan tungan och gommen. Pratar även långsamt (mkt irriterande)
- Låtsas vara kompis med kungen alt Victoria.

Nu är jag ju emot adliga. Det har säkert framgått. Jag tycker inte adliga borde finnas. Alltså, jag vill ju inte döda alla adliga eller så. Men jag tycker inte att de får vara adel längre. De får bara vara. Men jag tror inte att de adliga vill leva om adelskalendern skrotar. *rädd för kollektivt självmord*. Men ngn borde ta tag i det här. Driva en kampanj eller så. Men inte jag. Jag är bara en bloggare. Men om ngn tar tag, så lovar jag att blogga skiten.

Möte

Idag hade vi nytt möte på jobbet där de visade siffror. Jag är helt sifferdyslektisk. Typ analfabet fast siffor. Det är rena tortyren. Man måste kolla på massa små prickar och så betyder det nåt för alla andra. de typ nickar och hummar instämmande. Sen applåderar de. Jag applåderar aldrig. Jag vrider mig. Vill typ youtuba ist och äta lösgodis. Men det får man inte för man är ju på jobbet.