Ringde bm imorse efter Arnes pepp (tack Arne). Hon var väldigt tydlig med att jag absolut skulle åka in och lillbebisen var slöare än vanligt. Ringde förlossningen och fick samma stränga order. Chocken i att det nu lät så allvarligt. Började tokgrina.
På förlossningen var de väldigt noggranna. Jag fick ligga med ctg i en halvtimme, de tog blodtryck, urinprov och gjorde ultraljud. Allt såg bra ut.
Är så lättad.
Det bästa med att det här är att jag verkligen insåg hur otroligt mkt jag redan älskar bebisen i magen och att jag inte kan tänka mig ett liv utan hen.
3 kommentarer:
Nemas problemas!
Bra att du åkte in! BRA att de var så noggranna!! Vad sa de när de gjorde ultraljudet, hade de någon förklaring på varför hen kunde vara lugnare? Låg hen med ryggen utåt eller så?
Skönt att allt var bra! :)
Fy vad jag blev rädd innan jag läst klart inlägget. Dock att rubriken lät så glad så jag vågade förutsätta att allt var okej. men ändå, läskigt.
Svinbra att du åkte och kollade såklart!
Åh vad skönt att allt var bra. Bra att du kollade. Arne är bra hon.
Skicka en kommentar