allvarligt orolig

herregu, har ju inte ens berättat om min dag. börjar med att daniel informerar mig att jag igårkväll parkerat bilen på stoppförbud. han blev skitlack när han fattade var jag hade parkerat och ba "DETÄRJUNIOHUNDRASPÄNNÅTHELVETE. GARANTERAT." och jag ba *hjälp*. efter att ha parkerat om bilen gick jag till jobbet, fick vända pga hade glömt bollans väska hemma trots att jag ställt den precis innanför dörren så att jag inte skulle glömma. mnå liksom.

anyhoo, later that day:
ring ring i luren
bollan: mötas i din port
(vi sitter på varsin sida gata, alltså asnära. om jag går ut på balkongen kan vi vinka till varandra märkte vi idag)
jag: toppen. jag går nu.
reser mig, tänker "vad var det jag skulle göra?" följt av "hm, jag är lite hungrig. jag skulle nog hämta en banan". går och hämtar banan. pratar med en kollega på vägen, hämtar lite papper i skrivaren, sätter mig vid dattan igen och börjar möla i mig bananen. efter tio minuter ringer bollan och ba "eh. var är du??" och jag ba *oj*.

så totalt sjukt.

är nu mkt orolig för min hälsa. saknar jag ngn vitamin el likn?

minns

kommer ni ihåg när man tyckte det här skämtet var roligt:

jag röker inte, jag dricker inte och jag svär inte. fan också nu glömde jag ciggen på bolaget

*omg*

kanske är jag bara sån?

i julas var vi hemma hos josefine och mikebike (länkar krävs knappt eftersom de är värsta bloggcelebs men jag ska länka ska bara skriva klart först) och då sa de (ja, båda faktiskt. den ena började, den andra fyllde i och så nickade de båda för att understryka att de hade rätt) att jag "bloggar tjugo inlägg på en dag och sedan inget i flera veckor" och jag ba "JAHA MEN NI RÅ! HUR OFTA BLOGGAR NI RÅ!" och de ba "hela tiden" och jag ba lacka totalt och kastade vinflaskan i väggen och ba "KOM IGEN DÅ VILL NI SLÅSS ÄR DET DET NI VILL MUCKAR NI ELLER" och då sparkade mikebike mig skithårt i nyllet och jag ba spände ögona i hnm och gjorde ninjaslag mot pallet så att han blev helt blind.  josefine chockades svårt och var tvungen att få vård på sjukhus.

okej, det var lite överdrivet. det var inte riktigt så det gick till. de sa iaf att jag bloggar tjugo en dag och noll i en vecka och då sa jag att "jo så är det nog." och så var det inte mer med det. men nu när jag tänker på det, sjukt observanta människor de där. för det är ju sant. eller det var sant. nu när jag har blivit präktig kommer jag givetvis att blogga kontinuerligt och måttligt.

för övrigt är josefine mkt duktig kock. middagen var delikat, vinet utsökt, sällskapet gudomligt.

länk josefine
länk mikebike

märk väl

att jag är på värsta göra listor humöret idag. allt blogg ba - listor -

fint.

traininggrrrl_79

det här med träningen. sjukt bra att:
1. vi har mkt fräscht gym på jobbet inkl sal med gruppträning och det är gratis
2. min kollega är värsta träningsmänniskan och numera min pt. jag ba "VAD SKA VI TRÄNA IMORGON!?" och han ba *lägger upp ett pass*

smolk i bägare:
kollega/pt har sagt upp sig. *bu*

tänker dock inte sluta svära

men hallå, så här då. sen nyår:
har ej tagit en endaste pyttesnus.
har typ knappt ätit godis (stor omg, sus går gnm publiken osv)
har följt viktklubb nästan hela tiden (inte förra veckan när jag var i sälen, men alla andra dagar
OCH
kommit igång med träningen.

man kan säga att the präktig me is here. så sjukt jävla nöjd.

bara ett par saker

oookej. så här är det:
1. det var så länge sen jag bloggade/var inne på min blogg att dattan inte kommer ihåg adressen. var tvungen att skriva in hela och inte bara "bok" och sedan klicka pil neråt och enter!!! oacceptabelt.
2. det var så länge sen jag läste era bloggar att samma problem som ovan uppstod. herregu tackolov alla änglar i himlen att det finns länkar.

*maila*

Det här med att maila. Jag tycker faktiskt att ni ska testa det. Det är lite som en privat blogg med endast en VIP-läsare som kommenterar varje inlägg. Dessutom får man en blogg tillbaka. Som ibland är förvirrat rolig. Som önskar en trevlig helg på en tisdag. Så wild and crazy är det i mailosfären. Det är fantastiskt, I tell you.

wanted

Jag måste berätta ngt awesome. I förrförra veckan blev jag uppringd av en HEADHUNTER(!!!). Hon ba ”heeeeej, vi har fått ditt namn rekommenderat”. Och jag ba *flämtar i luren av upphetsning*. Hon ville inte säga vem som rekat mig, kanske är det ngn av er som ba ”jag vet en asbra periodbloggare, hon gillar katter och överkonsumerar vin. Kan starkt rekommendera.” och headhuntern ba ”intressant kombination” och sen ba *ring ring*

Iaf, det där jobbet var lite för DM-tungt för mig. Har börjat förälska mig i det här med strategisk marknadsföring och vill nog satsa lite mer på det. Så jag blir kvar där jag är ett tag. Men fattar ni, jag blev kontaktad, uppringd, wanted.

Förtydligande: det här är ett skrytinlägg.

Förtydligande 2: har stajlat min linkedin efter detta. Hon hade kollat på den. Mkt skämmigt.

blogga

Ni vet när man bloggar, då är man helt ”OMG DET HÄR SKA JAG BLOGGA” så fort man råkar tappa ett tuggummipapper på gatan och så skriver man något roligt om det. När man kommit av sig, då kan man trilla ner för en trappa, bryta benen, rädda en unge genom att göra ett hoppsasteg upp för trappan och fånga ungen med en enhandslyra (trots brutna ben mind you) och sedan göra en round kick och därmed stoppa terrorist på väg in för att skicka mjältbrand på en och ändå ba ”äsch. Det är nog ingen som vill läsa om det där lilla”. Det är väldigt märkligt. Därför ska jag bara börja blogga igen. Utan prestationsångest. Jag ska ba ”kära dagbok, idag tappade jag ett tuggummipapper på gatan. Jag plockade genast upp det igen pga är ingen nerskräpare”.

Så ni vet. Jag är här. Mer angelägen än någonsin. Anspråkslös, enkel tuggummibloggare.

spår 2012

2012 är året då vänstern åter får ett uppsving. Småborgerliga parmiddagar med lyxig mat får stå tillbaka för enklare knytkalas. Det kommer bli ”vulgärt” och ”vräkigt” med påkostade kyrkbröllop och förälskade par kommer att föredra pulserande storstadssemester framför kombinerad spa och slottsweekend. Unga par i storstaden söker balans i livet – att ha ett barn blir en livsstil.

Tränings- och friluftstrenden står i sig. Men tävlandet (exempelvis en Svensk Klassiker) är inte längre lika viktigt. Det handlar mer om att möta naturen och må bra för sin egen skull.

Bespottade och hyllade dieten LCHF tappar under 2012 sin sista glans. Den kommer till och med bli så pinsam att folk kommer att ljuga om att ha följt den. I december 2012 kommer den anses både ohälsosam och vara ett skamfyllt minne för många.

Modemässigt blir 2012 ett stiligt och färgsprakande år. ÄNTLIGEN blir jag åter moderiktig i mina pennkjolar. Mot slutet av året kommer vi vara inspirerade av Picassos kubism. Modebranschen tappar det helt och kommer anses slut over and done.

2012 är också året då kulturen flödar. Vi vill gå på teater, museum, utställningar med mera. Vi går på seminarier och föreläsningar. Bokklubbarna fullkomligt exploderar – ALLA ska läsa böcker. Kom ihåg att jag gjorde det först.

hej igen

okej, nu har dejan somnat igen. närå skoja. det blev en liten paus i bloggandet. kanske behövde jag det för att komma igen. friska tag etc.

vad har jag gjort under tiden då, undrar ni? jo istället för att blogga har jag mailat. sanning. har varit mailtant. mailat massor. mest med @4everfine men även med andra. och så har jag varit i fjällen och gått upp ett och ett halvt kilo. dejan har lärt sig säga "mi", "nej", "ja", "MAMMA!!!" "pappa", "tappa", "dä", "vadä" osv. det vill säga ovanligt smart unge. hon kan även härma djur (hund, katt, uggla, lejon, fågel och stadsdjuret bil).

anyhoo, jag är tillbaka nu. alles in ordnung.