När man är föräldraledig så tänker man inte så mkt på det
här med arbetsmiljö, om man nu som föräldraledig kan säga att hemmet är en ”arbetsplats”.
Man är liksom för upptagen av att hinna. Eller försöka sova. Eller försöka få
ungen att sova. Eller plocka leksaker, laga mat, byta blöjor, springa efter
lillunge som kryper skitsnabbt och drar ut alla böcker ur bokhyllan, eller
fånga lillunge som stoppar allt, som den lite större ungen kastar på golvet, i
munnen. Man har liksom inte tid att
tänka på om luften i lägenheten är bra. Men när man börjar jobba igen tänker
man desto mer på det. Som att man kommer till jobbet på morgonen och det
är BASTU och cirka noll syre. Och för att cirkulationen av (den obefintliga)
luften ska fungera behöver man resa på sig och gå och trycka på en knapp, varje
timme annars slås den av. Det känns som att man är på Lost-ön och måste
trycka på den där knappen hela tiden och missar man så händer något hemskt.
Det är väldigt stressande. Och inte vill arbetsgivaren fixa ventilationen
heller för det är tydligen en megainvestering och det är ju ändå flytt snart. Snart
som i om minst ett år.
OCH SÅ FÅR MAN SITTA OCH SVETTAS OCH INTE ENS DYRDEO
FRÅN APOTEKET HJÄLPER.
Och ”man” kanske kan bytas ut mot ”jag”. Fast ”jag” skulle såklart
inte skulle svettas.
3 kommentarer:
1. Hälsa jobbe att de är lata och dumma som inte fixar luften.
2. Den kostar en hunka men den är läskigt bra: http://www.rexona.se/se/women/produkter/maximum-protection-sensitive-dry
Puss
1 ska hälsa att även du inte bara jag är UPPRÖRD
2 kan bara ha vishy pga alla andra kliar. :-((((((
Eh, ovan ska inte ses som erkännande av svett. Det är ett hypotetiskt svar
Skicka en kommentar