Ibland märker man att jag är dotter till en dagisfröken. Som till exempel igår när jag, Ia och EJ skulle på Laleh. Jag möter upp dem utanför Åhléns. De ser nästan identiska ut: svart tunn kappa, mörkt uppsatt hår, diskret make up, tighta jeans, ingen halsduk, ingen mössa, endast tunna små skinnhandskar.
And it was fkn freezing.
Jag kommer i min stora fjällrävenjacka, mössan långt neddragen över öronen, tjocka varma vantar och halsduk. Jag ser ut som en liten tomte. Som en mupp som verkligen har gått på myten om att "det finns inga dåliga väder det finns bara dåliga kläder". Ett litet dagisbarn som går till Åhléns eftersom det är "onödigt" att ta bussen. Det är friskt med en promenad.
Så jävla präktigt.
Dumma mamma som har gjort mig till en påbylsad tönt!
Jag är alltså en tönt. En 1,6 meter kort tönt som måste titta upp på alla hon pratar med. Som måste hoppa runt på Lalehkonserten och byta plats hela tiden för att hon inte ser ett smack. Som bara vill peta på alla män (2,10 långa. Av någon obegriplig anledning hamnar de alltid precis framför mig) och fråga snälla goa herrn om lilla jag möjligtvis skulle kunna få stå framför? Men man kan inte göra det när man snart är trettio. Man får inse att man är en liten plutt som numera är hänvisad till sittplats.
Och som för att ytterligare spä på min egen töntighet dricker jag cola hela kvällen medan de andra dricker vin.
Emster - mesarnas übermes. Ett dagisbarn.
6 kommentarer:
jag hade halsduk och ylletröja! Lilla dagisbarn *ler*
förresten hade du ju bara strumpbyxa och gympasko! Tror nog bara du är tant, inte dagisbarn! *asg*
Haha.. :-) Men du frös inte eller hur!
Jag förstår precis hur du känner. För att visa min sympati ska jag lägga upp en bild på bloggen. Jag är så påbyltad att jag knappt kan vända mig om.
Ia: Blir lugnad av att veta att du var bättre klädd än jag trodde. *andas ut* Och jo, jag är väl bara en liten tant!
A: Frös inte så mkt... Inte lika mycket som de coola tjejerna iaf ;-)
S: Blir så TACKSAM!
Skicka en kommentar