Gröna vågen 2.0

Jäl har också lite trettioårskris. Han tycker att vi ska överge vår innerstadslya och karriärliv för ett "Gröna vågen 2.0". Bara sticka. Köpa hus i Dalarna ihop med en sisådär femton andra friluftsmänniskor eller nåt . Där ska jag freebirtha fram lite kids och Jäl ska odla linser (odlar man linser?) och laga linssoppa varje dag. Så jävla nyttiga och frilufsiga ska vi vara. Vi ska ha på oss ekologiska kläder och våra barn ska bli hemskolade av mig. Jag ska lära dem om naturens kretslopp, hur allt hänger ihop och att om man lyssnar riktigt, riktigt noga kan man höra träden växa, man kan höra vinden viska till den lilla sorken ute på åkern. Där ute i bushen ska jag skriva böcker (på skrivmaskin, vi ska inte ha el i kollektivet). Jäl ska leta skrot och bygga grejer av det. Sedan åker han in till staden och säljer grejerna på den lokala marknaden. Vi andra åker inte med för vi vill inte vara en del av det hetsiga konsumtionssamhället. Vi vill skydda våra små naturbarn från det. Så himla fint.

Jag tänker att efter ungefär sju år börjar vi spåra ur. Ni vet, efter sju goda år kommer sju dåliga. Jäl utvecklar en smiskfetish (tänk Hans Sheike) och börjar maniskt samla björkris. Jag får en knäpp och tror att jag är Kristi brud (tänk Kristi brud) och lämnar Jäl för att spela in en skiva med Carola. Våra ungar blir förkrossade över skilsmässan, blir kära i varandra och småhånglar i något dike.

Eller så lever vi lyckliga i alla våra dagar. Trivs skitbra. Vad vet jag? Vem är jag att döma? Jag kanske till och med kan få ha en katt i Dalarna. Fan vad fint. Det verkar najs i Dalarna. Avspänt liksom. Och vad spelar det för roll om ungarna hånglar lite...