Jag vill!

vad konstigt det är. när jag var på jobbet längtade jag hem så jag kunde lägga mig i sängen och läsa min bok. men nu när jag måste vara här i jävla sovrummet har jag inte alls ngn lust längre. jag fan vill inte! jag vill kolla på teve och prutta out loud!

Rapport från sovrummet

Okej, hej igen. Nu är jag förvisad till sovrummet. Sitter på sängen och bloggar. Typ som en gullig liten tonåring, ni vet. Men i alla fall, det var ju inte det jag ville. Och gud nåde dem om de inte blir klara till Idol!

Reflektion om "styrelsen": det bor fula människor i vårt hus. Jag gillar inte fula människor. Speciellt inte fula som får vara med på teve. Sånt gillar jag inte alls. Inte för att man måste vara snygg. Men man kan iaf typ försöka. Hatar när tjockisar visar magen/har för små kläder på sig. Inte för att jag tror att den fula i vårt hus får vara med på teve. Asså, jag känner inte igen fejset eller så.

Åhhhh, nu framstår jag inte så som jag egentligen är. Nu tänker ni så här "men va fan säger hon? är hon typ kungsholmens jävla anna anka eller?"

Nej, det är jag inte. Jag är fkn fabulös och underbar och rolig och smart. Och det är ju inte så att jag hatar fula människor. Hata är ett starkt ord.

Men jag måste nog förklara vad jag menar med "ful". Annars kanske ni bara "OMG nu slutar jag läsa hennes blogg för hon är ju körd".

Ful är ngn som ser ut som ett jävla rövhål i ansiktet. Dvs ngn som ser ut som att de har bitit i en citron. Såna som inte LER när de hälsar utan bara ser SURA ut. Vad har jag gjort för att förtjäna att mötas av en jävla citronfeja?

Asful är ngn som dessutom har en snorkig uppsyn, som går omkring och ser ut som om de tror att de är bättre.

JAG BLIR SÅ JÄVLA PROVOCERAD!

Och nu sitter det en sådan i mitt vardagsrum. På min stol. Och kladdar med sina fettiga fingrar på min kaffekopp.

Gud, jag blir helt svettig av ilska när jag tänker på det.

Styrelsemöte

Jäl ska ha styrelsemöte med brf ikväll. Jag sa ju till honom att inte gå med. Jag avskyr föreningsmänniskor. Och nu ska de sitta i mitt vardagsrum och vara präktiga och tro att de typ "bidrar" och är duktiga. JAG - som bor här - blir inlåst med datorn i sovrummet. Vi har ingen teve där. Asså, det är IDOL ikväll. Om de inte är klara till Idol tänker jag stampa ut i vardagsrummet och ba dunka på teven, höja volymen och skråla med, ringa Ia och diskutera vem som var bra mm.

Jag tänker göra detta högljutt.

Ånej, nu knackar det på dörren.

HJälp, han hälsade på mig och ba "hej hej, jag bor här ovanför" och jag hade sådan SJUK lust att ba "jaha, det är ni som dammsuger helt tvångsmässigt ofta".

Men det gjorde jag ju inte.

Om Jack

Jag hånglade ju aldrig på krogen. Det kan ju verka torrt och präktigt. Men jag hånglade ju iaf med Jack. Långt ner i halsen. Ett riktgt jävla rivjärn. Det är Jack det.

En kärlekshistoria

Jag lyssnar på David Gray. Har inte lyssnat på honom på väldigt länge. Påminner mig så mkt om hur det var precis innan jag och Jäl blev ihop. Då när vi hängde hemma hos mig, drack Jack Daniels och spelade deppiga låtar på stereon. Nästan alltid David Gray. Hela dagarna. Vi spelade TP, drack kaffe eller Jack och lyssnade på sjukt deppig, men jävligt bra musik. Sent på kvällarna fixade vi till oss, gick till Pluto, hängde i baren, drack mer Jack och tyckte att alla andra var idioter. Ibland fick Jäl hångla (inte med mig, jag hånglar inte på krogen). Han gick omkring i sin rockiga jacka och rufsiga hår, drack ännu mer Jack och spelade cool. Gud, tjejerna kom hem till mig mitt i natten och GRÄT. Okej, det hände bara en gång men i alla fall!

Shit vad jag tyckte att de där tjejerna var löjliga. Och de tyckte nog att det var sjukt konstigt att han hellre hängde hemma hos mig kväll efter kväll istället för med dem.

När jag kom på att jag verkligen gillade honom höll jag på att börja kräkas. ”Fyfan, nu är jag den där töntiga tjejen som blir kär i sin killkompis”, tänkte jag. Jag visste ju inte att han hade kommit på att han gillade mig med.

Det är sjukt hur de där små sakerna gör att man får hopp. När man slutar tänka ”nu kommer allt gå åt helvete”. Jag vet precis när jag tänkte att ”han gillar nog mig med”. Det var en dag när vi hade varit och fikat. När vi skulle skiljas åt kramades vi helt plötsligt. Herregud, varför gjorde vi det? Vi hängde hela dagarna. Vi kramades aldrig bara för att vi inte skulle ses på ett par timmar (det var ju som vanligt utgång på kvällen. Men så kramade han mig.

Den kvällen kom han hem till mig, vi tittade på På spåret och drack Jack. Vi låg bredvid varandra i soffan och… tja, jag la så att säga in en stöt. Säger Jäl. Men jag tycker att det var han "som började". I alla fall. Ett fint litet hångel och sedan lång utekväll i total förvirring.

Men det slutade ju lycklig. Vi är inte förvirrade längre. Bara lugna.

Say hello wave goodbye var den låt vi lyssnade absolut med på. Lite kuriosa för den musikintresserade.

Grisen i säcken

Appropå civilstatus "ensamstående", är det ingen som vill bli min svägerska?

Wacko är ff singel och han är ett KAP. I tell you, han är så rolig. Man ba skrattar hela tiden. Han är skötsam, städar, tvättar och lagar fab mat. Han har alltid en god flaska vin hemma och så har han the looks. Asså, vad mer kan man begära?

Okej, han är "en aning" dålig på att passa tider. Typ missade sin egen student, kom fyra timmar försent när vi skulle mötas på stan, var en halvtimme sen till min och Jäls bröllopsmiddag. Men när han väl kommer, då är han ett kap.

Fokus - Mariah Carey

Jäl prenumerar på tidningen Fokus. Just nu har de den mest FANTASTISKA reklam jag ngnsin sett! Det är ett citat från Mariah Carey:

"Whenever I watch TV and I see those starving kids all over the world, I can't help but cry. I mean I'd love to be skinny like that but not with all those flies and death and stuff."

Okunskap är ett av världens största problem. Behåll skärpan - läs Fokus varje vecka.

SÅ. JÄVLA. BRA!

SÅ FRIGGIN JÄVLA FAB! Älska Fokus, allstå!

Min vinnande personlighet slår till igen!

Ha! Det var väl det jag visste. Ingen kan stå emot min charm!

Adam har svarat på mitt meddelande på Fejan!

Han ba "oh hej hej, jag vet inte varför vi tappade kontakten, det blir väl så ibland."

Det är ju sant. Man tappar ju kontakten med folk hela tiden. Iofs konstigt att han valde att tappa kontakten med just MIG, men iaf, jag förlåter honom för det. Han var väl kanske ung, dum och nykär (fokus på annat än krävande tjejkompis i annan stad helt enkelt).

Och ni som är nyfikna på Adams civilstatus: han numera är skild.

Sportblogg

Hata när idrottskvinnor har sina män som tränare. Känns så Helge Fossmo.

Äktenskapskris

Jag kanske precis blev hånad av min man. Han kom ut ur duschen, satte på sig de små löpartajtsen och jag ba "mums mums, vilken smoking hot body du har! Du har gått ner i vikt?" Och han ba "JAG VET!" Tydligen var lilla maggen mest fylld med luft förut och nu när han kör hard core glutenfri kost har magen blivit platt. Han ba "vadå, jag har typ tränat på mornarna och ätit mindre, svårare än så är det inte!"

Menar han att jag latar mig?

Är det det han menar? *ilsknar till*

Menar han att jag inte försöker tillräckligt hårt?

*oförstående*

*totalt jävla oförstående till orättvist utspel*

FöR I HELVETE!

Ingen - i n g e n - försöker hårdare än jag. Men gud har spelat mig ett spratt och gett mig en världelös kropp. Det kan inte jag rå för. Det är någon annans fel! Jag äter typ PYTT hela tiden. Jag äter nästan ingenting. Min kost består faktiskt nästan bara av hårda små saltlakritsar och rödvin. Jag borde vara HUR SPINKIG SOM HELST!

Livet är så jävla orättvist!

små efterblivna kids

det är ngn slags konsert på mtv. typ asmkt folk som är där och kollar. Jag och Jäl är så jävla gamla, vi har ingen aning om vilka det är och har aldrig hört låten. men kidsen skriker som galna. varför gillar inte kidsen bra musik?

det roligaste ever var när jäls kompis kinakalle och hans ex pillan pratade om låtar de hade ÄLSKAT när de var små, typ låg och mellanstadiet. och de ba "åååh, helt klart aqua med barbie girl". och jag och jäl ba "men herregud hur små är ni egentligen".

Svar: de är så små att de inte minns när muren föll.

*minns*

Fler killkompisar

Jensa, ni vet han som kände den där tjejen som inte vågade bajsa, han fyller trettio idag och har partaj. Jag och Jens har känt varandra sen vi var sex, sju år gamla och började skolan. (Love you Jens). När vi gick i fyran slog han mig allt han hade över magen med en innebandyklubba för att jag sa att målet inte gilldes. En annan gång satt jag och fnittrade med en tjej i klassen och då trodde Jens att vi garvade åt honom så han välte skolbänken över oss (asså jag är inte en sån där tjej som tar stryk, jag rippade honom med ett hopprep en gång som hämnd och kallade honom "bög", visste inte vad det betydde, inte han heller men han blev helt TOKIG och jag ba "haha, där fick du!). Och en gång på rasten blev han arg på mig och sköt en fotboll mot mig, typ dunderhårt. Han missade men träffade rutan istället. Den gick sönder. Jens föräldrar fick peja. (haha)

I femman fick inte Jens komma på mitt party för han hade utegångsförbud efter att ha jagat sin lillebror med en yxa och försökt hugga honom i huvudet. (Jag fick presenten ändå. Örhängen. Jag hade inte hål i öronen. Det är ju tanken som räknas.).

När han skulle fria till sin före detta tjej och hon dumpade honom, hämtade jag och Freddan upp honom (i skrynklig skjorta, felknäppt,håret var fett och stripigt. Han hade stora pilotbrillor och luktade en halv dags gammal fylla. Champagnen de skulle ha firat med hade han i ena handen. I den andra handen hade han en systemetpåse med nya strumpor och några öl.). Det var inte vackert. Och när mitt ex var otrogen och helt cp-elak på midsommar, var Jens den som var där för mig.

Nu kanske ni har fått helt fel bild av Jens. Han är underbar. Jävligt rolig. Kanske tokig. Men extremt underhållande. Har definitivt bättre koll på temperamentet nu ("thank god").

I alla fall. Tokig eller inte. Som ni hajar går vi "way back". Och nu fyller han trettio. Och har fest.

Hela gänget är bjudna.

INTE JAG! *snyft*

Felicitas bara "ses vi på Jesn party på fredag?" och jag ba "ehhhh. neee. Jag är inte bjuden!"

Asså, vad är det med mina gamla killkompisar nuförtiden undrar man ju! Jag tänker ju inte direkt ringa och fråga om jag är bjuden! Hallå liksom.

Men lugn. Allt är inte så nattsvart som det verkar. Visar sig att Jens har försökt kontakta mig. På mitt gamla nummer. Han har ba messat och messat (gulle) och trott att jag har dissat. (Vi hörs endast sporadiskt nuförtiden eftersom han jobbar på annan ort i veckorna och är så jävla slut på helgerna att vi typ aldrig hinner ses.)

Pratade med honom nu. Det var skitdålig täckning (han bor i förorten) så jag fattade inte riktigt vad han sa, Men jag tror att det typ var "love you, kan du inte komma hit".

Så nu undrar jag om jag ska det.

Jag är typ pank. Har ingen present. Måste åka taxi både till förorten och hem (orka), Freddan har åkt hem (hade med sig Fralle). EJ är i småland ("skördefest", haha). Felicitas och Krill är på väg hem (hmm).

Jaaaa, alltså. Det verkar ju som att festen håller på att... ja inte vet jag! Men inte fan är vi tjugo längre. Då hade Freddan varit kvar, jag hade redan varit där (full) och det hade slutat med att jag, Jens, Freddan och Phippa hade åkt in till ngt sunkigt alkishak på Söder, suttit i baren, druckit Jack och bråkat. Det hade varit toppen. TOPPEN! I say TOPPEN, folket!

Äh, shit. Nu tog det typ aslång tid att skriva det här inlägget. Ingen idé att åka dit längre. Det är ju aslångt till förorten.

Koll!

Det har varit en ergonom här och ställt in min stol, ändrat min lampa, datorskärm mm. Man kan säga att hon säga att hon sänkte skrivbordet "en aning" (är smurf). Jag ser inte ut över kanten på bokhyllan bakom längre. (Hmpf!)

Har. Inte. Koll. Längre.

Jag hade värsta bra kollen innan. Sitter i mitten av kontorlandskapet, ser ingången och har fönsterplats. Är lite av en vallhund. Tycker det är jobbigt när ngn saknas. Nu måste jag resa mig upp hela tiden för att titta att alla är här och vad de gör. Ovärdigt!

Nu är det helg - tips till alla tjejer (och killar)

Tryggt sällskap på väg hem.

Jag vill inte vara din jävla kompis!

Asså, allvarligt. Adam har ff inte svarat på mitt meddelande. Som var urtrevligt (man jobbar ju för helvete med kommunikation)! Asså han måste ju vara helt jävla pussy whipped. Fy fan vad nördigt. Som om jag vill vara kompis med honom ändå. Alltså, verkligen INTE. Han kan ju tro att han är rolig och hela köret. Kan han ju få tro dårå. I sin enfald.

Miffo.

Svarar han nu, svarar inte jag!

Topplistan: mest spelade låtar idag

On the radio – Regina Spector
Lost – Coldplay
Gammal sång – Veronica Maggio
Mammas gata – Promoe

Svacka

Jag är så trött att jag inte ens orkar vara rolig. I vanliga fall är jag ju helt fantastiskt rolig utan att ens anstränga mig. Det kommer helt naturligt. Jag tänker inte på det.

Men alla har vi våra dagar, så att säga.

Råttan - vad hände sen?

Den blev påkörd. Ligger helt platt och blodig i backen ner från Kungsholms kyrka.

Fyfan vad vidrigt.

Nerd

Jag måste sluta vara sådan internetnerd. Jag ba bloggar och facebookar och twittrar heeela tiden. Måste sluta med det. Inte helt, men tillräckligt så att jag klarar av att lyssna på vad Jäl säger. Och inte ba "ahh.. mmm". Och han ba "vad sa jag då?". Så får jag erkänna att jag inte lyssnade. Jag ba "eh, jag vet inte. Kan du säga igen?". Asså, det är inte respekt. Jag får skärpa mig.

Jäl säger att jag är helt addicted. Vi ska börja med en "datorfri" dag i veckan för mig. Nu får jag skäll för att jag bloggar och borstar tänderna samtidigt. Måste sticka. Hej då bloggen.

Hipp tjej meddelar

Hej hej folket. Tänkte bara uppdatera er lite på mitt liv. Nu ska jag gå till Odenplan och hämta korten som efter lite "klipp och klistra" ska bli ordinära/tråkiga tackkort, typ "tack bästa du för att du kom på vårt brölllop och förgyllde vår dag". Nej jag bara skoja. Jag skriver så klart - s å k l a r t - ngt roligt.

Sen ska jag hem och vara ENSAM HEMMA, äta smågodis och kolla på Idol. Mysigt men tråkigt.

Dagens ros till min nya kompis Tehataren för de fina, djupa orden om vägen till ett lyckat äktenskap:

Tips 1: Ta det inte för givet. Äktenskap tar slut ibland. Ofta står åtminstone ena parten och säger "Vad var det som hände?"
Tips 2: Barn är iofs ofta värda uppoffringarna, men låt ingen lura dig att tro att ni kan leva som förr.
Tips 3: Fortsätt ha ashäftigt sex, fast ni är gifta.

Tänk att jag och Jäl har ashäftigt sex!

Okey bitches, smell ya later.

Ps. Du Tehataren, du hamnar såklart på min lista. Blogglista alltså. *internskämtar*

Pensionärer

Jag och min man är sådär härligt medelklassiga. Det går ju bara inte att inte älska oss. Vi anmälde oss till en kurs på medborgarskolan för ett tag sen ”Italienska på resan”. Hur fint är inte det! "Vi gör saker tillsammans". Men iaf, den var full. En kvinna mailade till oss och sa att om de får ngn restplats så hör de av sig. Då mailade min man tillbaka och bara ”vi vill inte gå om vi inte får gå tillsammans”. Gölligt.

Black is back

Jag har målat naglarna svarta *emo* och sitter och ser jävligt cool ut. Så fort jag låter ”fingrarna flyga över tangetnbordet” ser jag mina ursnygga naglar. Men shit vad sugen på saltlakrits man blir. Naglarna ser ut som små djungelvrål. Måste gå och köpa.

*needy*

Han har ff inte svarat på mitt meddelande. Men det är lugnt. Han kanske jobbar...

Uppryck

Måste typ rycka upp mig på jobbet. Nu har folk börjat komma fram och ba "hur eeere egentligen. Du känns lite tyst och tillbakadragen nuförtiiin".

Avskyr att jag är så jävla glad och chatty jämt. Då märks det så tydligt när man hatar.

Krävande stalker med bekärftelsebehov och skräck för ogillande

Mein Gott! Aj trulu äm ä ståker!

Inatt drömde jag värsta skumma. Jag veeeet, ni vill inte läsa om mina drömmar men alltså det kommer en poäng här… lite senare. Jag drömde om en kille jag konfirmerade mig med.

Vi blev skitbra kompisar under konfirmationslägret och höll kontakten jävligt länge. När jag plugagde i Västerås och var typ full jämt så brukade jag ibland fylleringa till honom på nätterna och beklaga mig hur jävla pissigt livet i sketna Västerås var. Jag var nog rätt jobbig och ego *ung och oförståndig*. Iaf, han typ slutade att svara när jag ringde. Jag ba ringde och ringde och han ba ignorerade och ignorerade. Ringde INTE tillbaka. Jag lämnade typ tusen meddelanden (tror jag, var rätt full oftast) och ba ”heeeeej, de e jag *hick*, eeeeh, miss you, kan du ringa?”. Men han gjorde ju aldrig det och sen blev jag ihop med Jäl och tänke liksom ”screw you adam”. Så då slutade jag också ringa.

För några år sedan träffade jag Karro (en annan tjej jag konfirmerade mig med) i Göteborg och hon berättade att Adam hade gift sig och bla bla bla. Jag ba ”jaha, vad kul” och tänkte inte mer på det.

Men iaf. Så drömde jag om Adam inatt. Helt sjukt. Jag drömde att jag skulle bila genom Danmark för att gå på en Cardiganskonsert i Tyskland och så tog jag in på ngt slags konstigt vandrarhem som även var folkhögskola för musiker. Och då var Adam där. Han hajade till när han såg mig men jag gick bara fram och gav honom en kram. Sen vaknade jag.

Så jag satte igång att googla honom. Visar sig att han har bytt namn. Sökte lite på Fejan och så, hittade hans syrra via min kusin och letade bland hennes vänner och hittade honom. Fine så. Han lever och jag borde nöja mig. Han har ju visat ganska tydligt att han vill ha nothin to do with me. Men neeeej då. Jag ba SKICKAR MEDDELANDE! Jag ba ”hej hej ooh vad länge sen bla bla. Du kanske är arg, men jag vet inte varför för jag har lite minnesluckor från den där tiden du vet *hehe* och stalker stalker stalker. Hej då vore kul om du hörde av dig”.

Asså. Det vore kul om han hörde av sig. Men jag borde sluta vara stalker. Alla måste inte gilla mig. Jag borde bara acceptera att alla KAN INTE gilla mig. Jag är ju faktiskt en rätt jobbig och krävande person. (poängen).

Döm mig nu. DÖM MIG FOLKET!

Ledsen

Inte för att vara en sån som klagar. Jag brukar försöka bidra till stämningen här på nätet. Men alltså när allt går emot en... Typ ens bransch är... inte jättekul och man inte har ngt projekt som känns superroligt utan mest boring kundbrev att jobba med och man har beställt fel fil för uppföljning och får be om ursäkt till Gud och hela världen då är det inte så lajbans. När man DESSUTOM tappar nycklarna i en vattenpöl, då vill man bara gråta.

Jag vill bara gråta.

gäsp

skriver kundbrev. sjukt tråkigt.

Orolig

Jag håller på att utbilda mig till sjukvårdare – paramedic (asså jag googlar). Jäl ska nämligen springa Lidingöloppet på lördag och han har inte tränat. Han tränade fem gånger under en veckas tid i maj, fick ont i benen och la sig på rygg hela sommaren. Nu har han korpat fotboll med jobbet lite hipp som happ på mornarna och tänker att ”det fixar sig”.

(Uppenbar trettioårskris)

Vill inte bli änka efter endast fyra månaders äktenskap. (Im not cut out for ensamhet) Alltså måste jag lära mig ABC (andningblödningchock) eller det där när man slår på bröstet och kysser offret emellanåt.

Vet inte hur det ska gå. Han kommer antagligen vara svettig och jag tycker att manssvett luktar ”sådär” och gillar inte att bli ”kladdig”, tycker dessutom att blod är äckligt och har svårt att prata med chockade personer. Testade det en gång när Björn slog i huvudet efter ett ”jump” i Vallan i Frankrike. Vet iofs inte om hjärnskakning klassas som chock men kan tänka mig att det är lite lika. Jag ba ”vad heter du?”. Han ba ”öhhh..” Jag ba ”din födelsedag!?”. Han ba ”öh… 7 juni… eller nej… jag vet inte?”. Fick panik och ba ”HJÄÄÄÄÄLP MIIIIG!”. Ingen hajade för de pratar bara franska i Frankrike. Jag pratar mkt begränsad franska (”vollä vo kåtje avek måa assesoar”, ”baguette”, ”sjö ma pälle” osv).

Nu är vi iaf i Sverige, jag förstår språket och kulturen.

Men jag är riktigt orolig. Lilla gubben, hur ska det här gå…

Lunch blir vin

Lunch med Bollan. Som till 90 % veks åt gårdagens sv hollywoodfruar. Det var nästan lika roligt att prata om det idag som att kolla på det igår. Det var så fantastiskt kul att vi bestämde att fredagens Skavlan blir lite av en ”happening”: två par i soffan, lite vin och imbecilla uttalanden av Anna Anka.

Längtar redan

Maria M

Gud asså. Tv-hösten är ju helt fantastisk. Idol är bättre än ngnsin. Och sv hollywoodfruar har - v e r k l i g e n - levt upp till förväntningarna. Det var det roligaste någonsin igår när hollywood-marias lillebror skulle komma och hon stajlade hans sovrum. Hon ba "jag lägger lilla mintchokladbiten här"... vidare in i badrummet och ba "det blir fint med lilla tofsen här"... när han kom, hon ba "åh en gul ostkrok, glufs glufs". Sen toppade hon med att inte våga gå i vattnet och surfa med barnen. ALLT på en extremt släpig och bonnig dialekt. LOVE HER.