ett stort barn, en liten mamma

didi ska börja på storbarnsavdelningen. jag är så nervös att jag vill kräkas rakt ut. de stora barnen är sjukt stora och daisy är ju plutteliten.

plutteliten.

friggin mini.

å andra sidan kan det vara bra att hon får sättas på plats lite av de stora barnen. asså missförstå mig rätt här nu. de stora barnen är snälla, inga jävla bullys. men didi är störst på sin avdelning och typ äger. hon äger mig här hemma. hon fan rule the fkn universe ibland, tre årstrots en masse. och jag tänker att det kan vara bra att de andra barnen lär henne lite sociala regler. typ att inte skrikgråta och kasta sig till marken som att jordens undergång är här vid minsta motgång. de andra barnen kommer ju ba "vad gör hon??" och då kommer dids skärpa sig. kottar funkar ju så.

dessutom säger "fröknarna" att didi är "klar" på småbarnsavdelningen. hon har "gått igenom alla materialen" och kan dem. hon blir inte utmanad av övningarna där längre utan brukar mest "dansa runt". låter gulligt tycker jag, men det stör tydligen de andra barnen lite. och på plussidan finns ju det faktum att hon är djupt impad av de stora barnen. speciellt hilda. när hon ser hilda lyser hon upp som att gud själv stigit ner på jorden.så det kan ju vara trevligt att hon får vara nära sin idol. synd bara att inte yohio också går på storbarnsavdelningen. då hade det inte funnits någon tvekan.